ra. Man hade för ändrings vinnande i detta fall hänvisat till Konstitutions-Utskottet: talaren erinrade med anledning häraf, om hvad en af Styrelsens högsta och skickligaste funktionärer yttrat i en af trycket utgifven sarft, att en förvalining kan vara fri från den minsta fläck af förbrytelse mot grundlagens bokstaf, och likväl hushölla förderfligt för landet. Han erinrade äfven om en annan hög funktionärs icke längesedan fällda yttrande, att det fanns någonting ruttet i samhället. Det var häri, uti hushållningen, som han för sin del ansåg ruttenheten ligga, och der som den beböfde att bortrensas, och detta utgjorde skälet, hvarföre han röstade för afslag. (Slutet följer.) Fortsättning från Lördagsbladet af BorgareStåndets diskussion angäende extra anslagen. Fjerde puniten, afstyrkande anslag till Utredningsförråden , bliöills. Femte punkiev, deruti Utskottet tillstyrkt 50.000 Rdr årligen till Karlsborgs fästninc. Herrar HALLING och EKSTRAND talade helt och hållet emot detta anslag, hvaremot He:rar WAERN, HOLM, WEDBERG och SAHLIN ville bevilja ett årligt anslag af 30,000 Rdr till Pionnierkorpsens underbåll. Med anslag till fästningsbyggnaden borde man vänta tili dess tillgåvgar dertill funnos. Hr EKERMAN trodde att en fästning, som redan kostat staien så mycket, ej borde lemnas åt sitt öde: röstads derföre för 50,000 Rår. Hr TOTTIE ansåg det för en natiooaltort, om ifrågavarande fistningsarbete skulle afstanna af brist på medel till dess fortsättande. oEr HESSLE trodde, att men borde foriskynda arbetet vid iarlsborg, om denna fästning någonsin skall blifva färdig, och i annat fall var början af dess byggande fåtang. Våra förråder borde finnas på en punkt, der de kunde försvaras, i stället för att soma nu, förvaras i Siockbolm, Göteborg, Kristiansstad och Jönköping, der de snart sagdt äro utan skydd vid händelse af krig. Det vore dessutom ena positiv nytta, om vi kunde draga arbetsfördel af Pionnierkorpsen, hvarföre talaren ville bevija detta anslag, under tillägg att för hvar och ev af de ötriga fästningarne ej borde bestämmas något visst belopp, utan borde på Kgl. Maj:ts pröfning bero, huru mycket af det uti en summa gifna anslaget borde till hvar och en utgi. Hr SANTESSON ansåg 30,000 på ett år uträtta lika mycket som 30,000 Rdr årligen uti tre år. Hao röstade derföre för bifall. Hr EKERMAN erinrade att Kongl. Maj:t uti dess Nåd. Proposition begärt anslag säcskilt för hvarje fastning , hvarföre ock Utskottet måst på samma sått specificera dessa anslag. Hr HALLING hade trott att medel till Karlsborgs fästningsbyggnad borde kunna beredas af tillgångarne inom 3:dje hufvudtiteln, Medel dertill funnos onekligen; ty 250,000 Rdr finnas qvar af sista Riksdags anslag och vid denna hafva ytterligae 70,000 Rdr blifvit beviljade till Materiel. Talaren var viss derpå, att Kongl. Maj:t skulle på Krigs-Kollegii Fortifikations Departement öfverflytta så mycket som för detta ändamål erfordrades, Hr RUBIN: trodde, att medel till detta anslag skulle finnas, sedan man så högt uppsatt Bränvinsoch Tullbevillningen. Han biföll alltså det projekterade anslaget. Hr SANTESSON anmärk!e, att de af Hr Hallinz omnämde 250,000 Rdr äro återstod på de vid sista Riksdag beviljade medel tilt krigseffekters upphandIng och kunna således ej användas till fästningsbyggnad. . Hr LIMNELIUS ansåg 20,000 Rdr väl behöfva: till fasiningsbyggnadsarbetets fortsättande, då de 30.060 Rdr, hvilka några Ledamöter inom Ståndet velat anslå, åtgå till Pionnierkorpsess underhåll. Genom anställd votering bifölls ett anslag af 250,000 Rdr till Karlsborg, att under fem år utså med 50.009 Rdr årligen. Sjette punkten, om anslag till Karlskronas befästning, afslogs. i Sjunde punkten, om anslag Till Kung-holms bestyckning, lades till handlingarna. Åttonde punkten, om befastandet af Stockholms avenuer. Er. HESSLE troåde intet böra gifvas till befä