Juli 1803 utfärdades: omsafradss ochskronotionde-spanmåls
utgörande; forslande eltör lösände Mm. m. Den betryggar,
då den rätt efterlefves, räntegifvaren från idet prejeri, hvar-
öfver allmänt med så mycket fog klagas. Den innehål-
I Ter, i klara ord: aft fönte- och tionderifvaren är berättis-
gad attin natura lefverera den till aflöning oen underbåll
åt embets- och tjenstemän , samt publika stater och verk
anslagna kronotionde-spanmålen , och föreskrifver tillika,
att Bonden är obetaget att i rättan tid lefverera sin afrad
in natura, hvilken Iudelaingshafvaren i sädan - händelse är
förbunden emottaga. Vi hafva sål.des i denna fråga redan
en tydlig och klar författning. De olägenheter, som öfver-
klagas, ligga icke i denna; utan deruti, att Embetsmännen,
som befordra verkställigheten, sjelfva äro löntagar- och så-
ledes merendels tyda förordvingen efter deras egen fördel.
Icke destomindre har 1 min ort någon gäng händt, alt In-
delningshafvaren gevom Utslag blifvit förpligtad att åtnöja
sig med betalning efter markegång ; men oftast har det
blifvit förklaradt, att spanmålen borde lösas icke cfter den-
na, utan efter det pris, Indeluingstagaren fordrat, och såle-
des öfver markegångspriset, — Rutbergs tanka delades af
A. Johansson fr. Upsala, Norberg från VWVesterås och
P. Henricksson från Norrbottens Län , samt Johan
Eriksson fr. Dalarne — N. Persson från Söderman-
land iastämde bufvudsakligen med A. Danielsson; yrkade
optiensrätt för rävtegifvarcn, och förmente, att priskurau-
ten burde uppgöras häradsvis, der Domsagorna äro vid-
sträckta. — NN. Magnusson fr. Kalmar Län var af ena-
handa mening. — Äfvenså J. P. Jansson från Stockholms
Län — I Johansson och Olaus Eriksson från Bohus
Län likaledes; hvarjemte de vid 6:te punkten i Utskottets
Betänkande anmärkte, det bestämdt borde uttryckas, att de
orter, der grundskatterna nu utgå utan någon förvandling,
höra utan någon förhöjning vid en slik förmån oförryckt
varda bibehållne. — Bengt Gudmundsson från Halland
intämde häri. — V. Talmannen Jon Jeansson upplyste ,
att hans ort har med priskurantens upprättande länge till-
gått säsom Botvid Jonsson föreslagit. — Talm. önskade att
detta sätt mätte bibehållas cch förenade sig med A. Daniels-
son. — Per Jönsson från Skåne likaså, anseende Kam-
mar-Kollegiet inga unda böra i något fall äga rätt att höja
markegängen. Sådana rättelser komma ej förr, än sent på
nyåret och förorsaka kännbara olägenheter, isynnerhet som
markegåängspriset fran början alltid bestämmes så högt , som
möjligt. Ansåg tioe: degifvarne böra äga optiovsrätt att lösa
spanmålen efter markegångspris, i hvilket afsecude Talareia
vid Riksdagens början föreslagit 16 skillings förhöjning å
tunnan. (Forts. följer )
kr AE EEE TES EEE EE