VU Nr Dl TI Ge UD ARC IE SAR ET RIGA CT LP ALTe AA FER RER
ställde då, om det cj vore ska!, att bärtill taga de
60n0,s00 Rir, san ännu firnas outtagna af det vid
sis a Riksc jade anslag, enar de öfriga pev-
sedlarnpe, säsom beklädnad o. s. v. voro lättare att
hastigt enskoffa nar det påfordrades -— Hr Hjerta
upptog der efter Herr von Martmansdortfs yttran-
de, om orsaken till dena obenagenhet för ans!agens
beviljande, som röjt sig bos de eträlse Ståndea vid
denna Riksdag. Han ansåg det af högsta vigt att
en gåvg få utredt, huru det verkligen förhörd sig
med detta ickast, som man här hört upprepas så
ofta, att de snart sagdt tycktes utgöra Styrelsens
bufvuda: gumes it emot alla avmärkoingar, emedan
derpå berodde, huruvida det vore styrel ens pligt t
eller icke, att rätta sig efier Representationens opi-
niorsyttringar. Han bad i anlednirg häraf att få
återföra i Husets mions, huru HB. Ex. Stais-Mini-
sterno för Utrikes Ärenderna vid förra Riksdag, i
avledning af ett vitrande då af Frib. C. H. Ankar-
; ard, am nödsån dig sbeten attiakttaga ett annat hus-
hållvingssält, hade bkoat Friherros ord vid ett dån,
som förlorade six i den tomma rymden, ech yttrat
art den stora massan af Svenska Folket, tillgifven
sin Konung och sin styrelse, byste helt. andra tan-
kesältt. HH. Ex. hade i Talareas tanka, härvid yti-
yat ett sann: ord, avgående kärleken till Konungen;
men hav hemstallde, om icke just denna omstän-
digbet vore ett bevis, att missbelåtenheten måste
ligga djupare, då oakted: denna karlek till Konun-
som måste vara starkare, än att kunna rubbas
1
Se
Utn,
af ett tomt skrit, de ofralse Sråndens Representan
1er likväl funvo sig ndsakade att afslå, hvad som
blifvit propo:trat ef desne Konungs regering. Det-
a skulle också visa stg vara förhållande!, om man
ville kasta ex blick på hela Styrelsens förflutna
handlngssätt med afseende på aoslagen. lan
hemställde om iecie deta bandlingssätt hade
visat en nastan oupphörlig missaktring för
Stäsdernas rätt ghet att hesluta om beviljan-
då af folsets bidrag, Han frågade, om icke
denga erfarenhet visade, att just de största och mest
kostsamma organisationer blifvit gjorda, antivgen
utan elier emot Stländernas bifall? Vore det icke
ännu 1 sieret, bina Reg. inrättade den Ståvska
Hof-Raåätten, utan att derom fråga Ständerna? Hade
icke den nya organisationen af Tullverket, som kosta-
de omkriag 200,000 Rdr blifvit vidtagen utan att höra
Ständerna öfver anslaget dertill? Hade icke inyss
före Riksdazen den öfverflödiga Douanierkorpsen
på samma sätt biifvit organiserad, som kostade om-
kring 60,000 Räår? Hade Reg. icke på samma sätt
inrättat en R aketkorps, innan något anslag var gif-
vet? Hade icke de 70,000 Rdr extra ordinarie an-
slag, som vid sista Riksdag gåfvos, blifvit dispone-
race på sådant sätt, att det nu, såsom en ständig
tillökning, mäst på ordinarie stat uppföras? Hade
Reg. icke kort efier sista Riksdag förordnat om en
utgift ull Gardesregementerna, som RB, St. då ef-
slagit ? — Gick man härifrån till granskningen öf-
ver medlers användande, hvad anda hade väl up-
pevbarat sig hos styrelsen i denma punkt? Hade
icke, vid passevolansfondens granskning, ett förval-
tande verk låtit utslippa de delar af räkenskaper-
nå, som tillhörde den gamla fonden, blott för det
revisorerna ej skulle få se dem. Vore det icke ge-
nom föregående Riksdagars höendliegar ådagalagdt,
att Styrelsen endast seg för steg, med en synbar
xrotvilja eftergifvit åt Rikets Ständer deras nalur-
liga och i grundia gen förvarade rält att granska
alla Statsverkets rökenskaper, och hade icke Rege-
ringen geromdrifvit en ny instruktion för Rikets
Standers hovisoren som tydligt visade ett misstro-
ende och gjorde oskoingen af Styrelsens hushåll-
ning biott bartiel och till vissa delar omöjlig, då
cen endast får sträckas till två års gamla räken-
skaper? Hvilket förhållande bade Styrelsen visat i
afseende på offentligheten? Jo,idet ena verket mö-
tes den enskilde, om han önskar utbekomma hand-
livgar för att offenil sgöra hvad som angår förvalt-
ningen af statsmedel, af ect för 14 år sedan ut fär-
dad, mot vär Tryckfrihets! ag stridande Kunga-
bref, som fö: bjuder deras utlemnande uuvder före-
vändning al väda för Rikets säkerhet. Kommer man
till ett annat verk, StatsKontoret, för att erhålla
underrätt:lse om Regeringens anslagsdispositio. er,
så nekas det under andra förebäranden. När man
härtill lägger den ton, som, enligt hvad ingen battre
än ledamöterne af detta hus kunde känna, vore rå-
dande inom de högre embetsmannakretsarna om Ri-
kets Ständer, nemligen att man der öppet skratta-
se — Tal. tradde ca icke nyttia ett för hårdt ut-