ARMAR i LER bo MUM IA TOGCL 4 SJ ICU RI GI
fästa den vid Julirevolutioaen, eller om denna Kam-
mare, till sitt innersta väsen egennvitig och servil,
kommer att helt och hållet tillintetgöra sig sjelf,
och lemna sig åt ÖOrleanska dynastens välbehag,
för att låta henne göra med sig hvad densamma
godt synes. Inträffar detta sevare, så skall man få
se Decazes komma Utill presidentskapet i konseljen,
och med bonom alla de personer åter träda fram
på scecen, som under Ludvig XVIH ledde affärerc-
ve. Betraztad under deona synpuust kommer ses-
sionen, äfven om den icke skulle blifva särdeles
avimerad, att erbjuda ett intressavt skådespel. Ni
frigar måhända huru det är möjligt, att Ludvig
Filips stvie:se, då han hvarken har för sig någon
enda nyans af legitimisterne eller någon af de li-
berala fraktionerne, ändå har kraft och kan finna
en stödjepunkt i landet. Han har förvaltningen för
sig, hvars talrika biul fortgå liksom af vana, hvad
h-nd som också sätter dem i rörelse. Dess valspråk
är: blott man betalar, så är det detsamma hvem
som regerar. Ludvig Flip har vidare armdcn för
sg, som hittills visar sig, om också icke uilgifven,
dock Atminstone fullkomliat lydig. Derjerste bö:
man icke glömma, att den sista Kommaren aldrig
och vid intet tillfälle väg:ade de begärda anslagen,
oeh att regeringen all:så kan strö guld ikriog s!g,
öfverallt der det behöfves.
Jaz har ien föregående skrifvelse, vid tillfalle
af Deputerade-valen till den nye kammaren, fastlat
uppmärksamheten derpå , att, i anseeode ull oppo-
sitionens afgjorda nederlag , tidepunkten nu nalkas,
som kommer att pröfva den numera åt sig sjelf
lemnade Konuvgens egentliga vishet i regeringskon-
sten, och att det nu måste blifva synbart för alla,
buruvida han verkligen är en vis eller blott en
slug man. Vi vilja vu tillse buru hofvets politik
sedermera utvecklat sig. De stora kungliga fe-
sterve i Fontainebleau betraktas af de Fransyska så-
som en vigtig händelse, Denna diversion i der Fi-
lippistiska politiken kom helt och hället oväntad.
Enligt berattelse af personer, som varit särvarande,
öfvertraffade den piötsligt utvecklade glansen alit
hvad man sett der sedan Ludvig XIV:s tid, ja nä-
stan under sjeltva kejsaretiden, Allt som omjaf
hofvet, lyste i guldbroderade uniformer och gala-
drägter, och med dessa har naturligtvis tillika den
hittills i vrån ställda och blott tid efter annan på
afstånd visade bofetiketten, åter fått fast fot i
Ludvig Filips salar, Hvad det på visst sätt landt-
liga vistandet i Fontainebleau annu icke medgaf
att bringa till full utveckling, skola måhända Tui-
lerierne ffullända.t Hvarje Pariserbo finner, att
lefnadsättet i hufvudstaden för den instundande
vintern derigenom kommer att antaga en ny ge-
stalt, emedan den af hofvets glans på detta sätt ut-
manade adeln icke skall underlåta att följa bofvets
fotspår, ja, måste vara angelägen att derigenom i
någon mån återvinna sin fordaa ställoing i säll-
skapslifvet. Så utgöra högltidligheterne på Foa-
tainebleau en lysande födelsefest till försoning med
det legitimistiska partiet och ifrån förstaden St.
Germain drogs det era ekipaget efter det andra af
grannt utsmyckade hästar, dock här och der lik-
som till hälften förtrutet, på den långa obefarna
vägen till Fontainebleau, Man ser deraf att Lud-
vig Filip känner karaktären hos sion ration. Åter-
stallandet af thronens glans måste föra tilloch med
de mest hårdnackade GCarlister till en yttre för-
ening med den nya regimen, emedan den ärftliga
adeln häruti finner sin egentligaste lifsprincip, och det
kan vara densamma temligen likgiltigt från hvem
denna glans utgår. Ludvig Filip behöfde häri blott
följa Napoleons exempel, som förfor på samma sätt,
och med lika framgång. Men Kejsaren upphöjdes
alldra naturligast till en lys-nde thbron på armdens
lysande sköld, då deremot en man, som åtföljd af
bararmade handtverkare drog till Palais-Bourbon,
och i sitt Palais-Royal tryckie gesällers med för-
skinn smutsiga näfvar, på sin höjd kunde, i svart
frack, intaga en anspråkslös sidenstol, för att se-
dermera under denna blygsamma yta dölja den icke
mindre stora makten. Väl bibehölls denna hållning så
sorgfälligt under de första tiderna, att det syntes
som den måste blifva en farmiljlag för den nya dy-
nastis. Men huru olika se icke sakerna nu
ut! Hoes Napoleon fördutklades denna hofglans
helt och hållet genom den vida högre af hans va-
penbragder och hens ställning till Europa; - man
förlät honom lätt denna glans såsom en svaghet el-
: SA 0 anv IA