UL FIFS Ul SILL Er 9 SUR UTA ur AASE ATINVAR FJ SAVE EL vana samhet tillstängas. Regeringen ansåg nemligen lättare att vinna Bepresentationens personal, än nationens förtroende — och se der, det felsteg, som för ögonblicket skaffade henne några millioner och nu betager henne, äfven det nödvändiga, för Statsutgilterna. Swa Ritsdegen bar väckt Svenska rationeus hvilande misstr: ende till sin edmnistraton — och under en sådan stämning, möåsie äfven den medgörbgaste representation hanula i folkets anda. Man har börjat frå svarsverk I freden mindre dyrt, för att vidinakthålla och öka förr 2 bvarför orsonis i ke våra tölvika Esobeisverk, och hvarföre las j formerta, så att Nationen och Embetsminsea gemersamt blilva belitra? Hvarföre afgöras icke de vixtisa frågor, som nu allena bero ar Kegeringens beslut och som skalle sprida friseten krafi i vi näringar, vår havdel och värt kedvväsende? och med en orokig ängsian bar ibli d folket böjat höras: bhvarföre erfordras alla dessa för detta lond, ovanliga uppoföiagar till f verke?, midt under Europas djupa fred? Låter detta väl föresa sig med en sund poltik för Riket? Ar densa poiätik överensstämmande med uationens varmsase onskningar och benccs förhoppning attjcke se sina nationeila Intressen svikne? vore det möjligt, att dessa bebor kunde vara så stora, så hårdt årabbarde våra egra tligångar, om Svenska kabpettetis politik verkligen gruodades på en sådan verensstämmelse i relig ösn, politiska och merkaotila förhållanden, att vi kunde se oss i farans stund undersiödca af de firiionade och risa pationeinas adla och stora krafter? Eiler är det ej atv befara stt de ståndiga, uppskramande perningbehofven svarar: utvisa en Kabineitsalan, samfälld med dessä arma, slafstyrande Hof bviika icke mer förmå, alt ef sina urGgersåtare. sveit ulpressa ecera minaders krigstostnader, utan nödgas läm sa sina planer, sna botelser och sina vörelser, efter den pecvingaristekratiska vilja, som representeras af någre veridsbekanvte Israeliter? Då dessa frågor göras, måste de på ett eller annat satt besvaras; ty — under tiden bvilar naticnens frikostighet och misstroendet vakar. Måite vår Rezerivg icke all för linge kmra natonen Oviss om sin stallning. Vi, M. DB. kurra ej, såsom iolkets redlige ombud åsidosätta cnmtavkan tör en lugnare, och lyckligare framtid. Att nu af ratisnen ultaga Ökade skatter, är omöjligt. Art vända våra blickar till de beprisade Statslånen, vore endast att öka villervellan i vår penvingrörelsr, samt att bilda nya, egenryttiga intressen och kk mna ökadt inflytande åt dem som vi se återhålla från oss, allt hvad de förmå, upplysningen, trefoadea och friheten. Nej! vi måste afslå alla de begärta avslag som icke behöfvas för aut vidmakttålla hvad som redan finnes. Vi måste veka till allt, som isyfter, alt under desamma kemprometterande iaflytelser, som gjort Sverige så obetydligt, under de sednaste Io årens vigtiga Europeiska tilldiagelser, lossa alla de intressen, som eljest sluta oss till friheten ock bi:dningen. Vi måste på detta sätt förmå vår regeting, då vi stänga henne inom de medel, som detta lands fordna ärorika styrelser egde att disponera, att i upplysriogen, 1 politiska fribeten och i folkets industriella förkofran söka sitt stöd, sin inflytelse och sin belöning. Den skenbara ea0oistiska poiltik, som vill grunda Sveriges såkallade oberoende på möjlgbeten att samverka med de medeliösa Hof, som bota nationernas frihet och sjelfständis het, måste öppet ogillas. Den skull: eljest förr elier sednare, göra vår regering till ett gissel för sin egen nation, till ett hinder för utvecklingen af den borgerliga frihetens krafter och måhända till ett åtlöje för bistorien. Di skall Europa, med våra egna barn, tacka oss, som beslutsamt stängde en väg, på bvilken det gamla Sverige endast skulle hafva act tacka den slafviska lydnaden för sia titulerade sqeifständighet, och måhända medi dandet, för sin pohuiska tillvarelse. De enda avslag, som jag af dessa skal anser mig böra tillstyrka, under yrkande, att de i behörig ordning intagas på Riksstaten under vederbörtiga titlar, Dien I egenskap af tillfälliga anslag, äro således? 1:o Det i 5:te punkten ifrågaställda anslag till fortsättning af Karlsborgs fästning nedsatt till 30 o00 Ridr årligen, hvatill Pionier-korpsers underhöll kan nedbringas. 2:0 Det i g:de punkten föreslagna anslag al 20,000 Bdr, i ett för allt, till skjul för kanonslupar och sa Sgt hvarför ordnas icke värt förSS Sava esäfI