PG Go co vo M
Den 4, November.
Diskussionerne avgående extra statsregleringen
sistl. gårdag voro ytterst lifliga uti alla Riksstån-
den. men i synnerbet på Riddarhuset. Ridd. och
Adeln var icke enas nöjd med hvad Stiats-Utskottet
hade föreslagit, utan yrkade anslagen enl. Kongl.
Maj:ts proposition, hvilta också med stor pluralitet
bland ett starkt antal voterande gingo igenom i de
fö sta tre punkterna. Upmaningar till den med-
borgliga känslan, skildringar af det usla skick, hvar-
i försvarsanstalterna hbefiona sig, försök att fram-
stalla dem sam bestiidde anslagen, såsom fosterlan-
d.ts fiender, och till och med såsom utländska mak-
ters ombud m. m., ingesting sparades för detta än-
damål. Uti det talrika huset fenns ingen mer, än
Bir W. F Daimav, Cederschöld, Crusenstolpe och
L. Hjerta, som talade mot anslagen; samt Grefve
Frölicech och Frih. Kantzov, som i korrthet med
dem förenade sig. Deb.tten var enaf de häftigaste un-
der denna Riksdag. Vi skola i morgondageus blad
återkomma till en framställning deraf, så vidt dei
var möjlig att uppfatta den. Oti de öfriga Siån-
åen uppenbarade sg en annan avda, Piesteståndet
beslöt på förmiddagen lika med Adeln, att det som
Eeviljas skulle utgå genom lån, dock återbetatas på
15 år, mes Borgare- och Bondestånden, att det
skall ske genom bevillnivg. Bargarestöndet afslog
fleea punkter af Sats Utskottets tillstyrkanden,
h-möiver vi skola vidate redogöra. Bondeståndet
instämde utan votering 1 ett anförande af A. Davi-
el.son, hvilket är bland de sakrikare som i denna
fråga blifvit afgifne och som derföre här i afskrift
aneddelas in extenso:
Di detta betänkande första gången öfverlemnades
ajll Biksstånden, yrkade jag af StatsUtskottet några
upplysningar, utom hvilka vi nödgas besluta i mör-
ret, angående de extra ordinära skattemedel, sam
åter begäras för försva-sverket. Jag ansåg för o-
möjligt, at: ett Rikets Ständers Utskot:, som har
TM korstitulionel pligt att utreda ämnena, icke