PG Go co vo M Den 4, November. Diskussionerne avgående extra statsregleringen sistl. gårdag voro ytterst lifliga uti alla Riksstånden. men i synnerbet på Riddarhuset. Ridd. och Adeln var icke enas nöjd med hvad Stiats-Utskottet hade föreslagit, utan yrkade anslagen enl. Kongl. Maj:ts proposition, hvilta också med stor pluralitet bland ett starkt antal voterande gingo igenom i de fö sta tre punkterna. Upmaningar till den medborgliga känslan, skildringar af det usla skick, hvari försvarsanstalterna hbefiona sig, försök att framstalla dem sam bestiidde anslagen, såsom fosterland.ts fiender, och till och med såsom utländska makters ombud m. m., ingesting sparades för detta ändamål. Uti det talrika huset fenns ingen mer, än Bir W. F Daimav, Cederschöld, Crusenstolpe och L. Hjerta, som talade mot anslagen; samt Grefve Frölicech och Frih. Kantzov, som i korrthet med dem förenade sig. Deb.tten var enaf de häftigaste under denna Riksdag. Vi skola i morgondageus blad återkomma till en framställning deraf, så vidt dei var möjlig att uppfatta den. Oti de öfriga Siånåen uppenbarade sg en annan avda, Piesteståndet beslöt på förmiddagen lika med Adeln, att det som Eeviljas skulle utgå genom lån, dock återbetatas på 15 år, mes Borgareoch Bondestånden, att det skall ske genom bevillnivg. Bargarestöndet afslog fleea punkter af Sats Utskottets tillstyrkanden, h-möiver vi skola vidate redogöra. Bondeståndet instämde utan votering 1 ett anförande af A. Daviel.son, hvilket är bland de sakrikare som i denna fråga blifvit afgifne och som derföre här i afskrift aneddelas in extenso: Di detta betänkande första gången öfverlemnades ajll Biksstånden, yrkade jag af StatsUtskottet några upplysningar, utom hvilka vi nödgas besluta i mörret, angående de extra ordinära skattemedel, sam åter begäras för försva-sverket. Jag ansåg för omöjligt, at: ett Rikets Ständers Utskot:, som har TM korstitulionel pligt att utreda ämnena, icke