har föreslagit, att valrätten skulle ändras på det sätt, att representanlerne af Boude-Ståndet skulle utgöra ett antal af 2-5 mot de öfirige. Antogs detta, och ändå samma skillnad som nu emellan Stånden iakttoges vid Riksdagarne, så vore dermed icke någet vunnet på den förstärkning Bonde-Ständet erbhålbt, helst Ståndet har ng månvga Ledamöter ändå, och kanhänsa vore bått.e om antalet inskränktes till tredjedelen. Stkul!e åter med antagande af den allmänna valrätten, såsom Anders Danielsson föreslagit, nuvarande Ståndsskillnadem under Riksdagen upphöra, så vore det visserligen af vigt, att L:damöter af BoudeStåndet valdes til dubbelt antal mot Ledamöter utaf hvarje af de öfrige. Men äfven om en sådau förändring vore öusklik, för alt bringa representationen i bättre skick, så är dock, efter min tanka, alldeles omöjligt, att dertill vinna alla Ståndens bifall; och denna omöjlighet visar sig deraf, att ett förslag, som gick derpå ut, att Boude-Ståndet blott skulle utgöra 1-6 af representationen, nemligen derigenom att Krigsbefälet skulle utgö1a ett, och ofrälse Ständspersoner, som hafva orepresenterad jord, ett Stånd, icke kunde i Kenstitlutions-Utskottet vinna afseende. Haus Jansson: Alla de olägenheter, som uppgifvas i afseende derå, att Bonde-Ståndets bemödanden för landets ekonomiska fördelar icke vinna framgång, skulle afhjelpas om valhätten blefve allmän, så att ej vissa kaster, utan hela nationen representerades Jag befarar väl, att förslaget härom icke antages af alla Stånden, men i allt fall må det blifva för Nationen och kommande Ständer att begrunda. Måbärda kan ock detta gifva anledning till ett ända mera tjenligt sätt för vinnande af en ändamålsenlig representation. Jag anser således, att Ständet bör antaga Anders Danielssons förslag til! grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag. Derigenom hade åtminstone Ståndet uttalat en öfvertlyge!se om behofvect af allmän representationsändring, en öfveriygelse som skulle iunchära vederläggning af det förebärande man horer framställas, att Nationen ännu icke är mogen för en dylik reform Det är nödigt, alt börja med ett sådant steg, !y eljest komma aldrig några större reformer till verkställighet. Olof Lindbeck från Fallands län ansåg Anders Danielssons förslag välgrundadt och tjeniigt till beredande af framtida förbättring i representationen, hvadan han i samma förslag instämde. Johan Jacob Rutberg från Norrbottens län: För min del önskar jag, alt Ståndsskilinoden må upphöra och alt representationen sammansmåiter till et helt. Men då privilegiervas representanter inuchafva 3-4 af representationen, ehusn desse i sjeitva verket ej representera mer än ungefär 1-5 af bela nationen, så år icke hopp att någon reform i detta afseende kan tillvägabrirgas förr, än det Stånd, som enligt Kvustitutions-Utskotitets yttrande, har sig folklärarekal!let uppdraget, hunnit hos nationen ingjuta en allvarligare fosterlandskänsla, än för närvarande fiunes; och då jag vet, att dessa folklärare under åsidosättande af alla egne fördelar, med mycken ifver arbeta för befrämjardet af en sådan fosteriandskänsla, så förenar jug mig i anhällan, att Belänkandet ålerremitteras. Reformen blir dock svår att tillvägabringa, åå länge man hyllar den satsen, att Adelsmannen skall välja en Adelsman, Presten en Prest, Borgaren en Bargare ech Bonden en Bonde Scdan alla, sow sig dertill anmält, nu talat i ämnet, förklarades diskussionen fulländad och Talmannen frågade, om Ståvdet anager Konstituions-Utskottets Meraorial N:o 35 till grundlagsenilig behandling vid nästa Riksdag? hvarpå svarades både Ja och Nej. På enahanda sätt besvarade ock Ståndet Talmannens proposition, om Ständet anlager, sasom dess gemensamma tanka, Apders Danielssons anmärkning, att genom allmänna val må utses de ledamöter af atla fyra Ständen, som till visst autal fö: hvarje Län borde utöiva Biksdagsmannakallct, samt att desse, sedan de församlat sig, gcrom icbördes val må fördela sig i one kamrar, på sätt i Norge nu sker, samt att blott, då skiljaktighet i besluten dem emellan ägse rum, de borde förena sig till gemensam öfverläzgning. Anders Pauielsson, som förklarade, att han med sitt förslag hufvudsaklizen åsyttade införandet af allmänna val, begi att bans förslag endast i denna del måtte framställas till antagande; men da Talmannen nu härom gjoörde proposition, blef äfven denna med blandade Ja och Nej besvarad; hvadan, och då äskilbge ledamöter äskade omröstning, följande voterisgs-proposition uppsattes, justerades och auslogs: Antager Ståndet KonstitutionsUtskottets Memorial N:o 35, om National-representationen till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag? Den, som det vill, voterar Ja; Den, som det icke vill, röstar Nej. Vinner Nej, har Ständet antagit, såsom dess gemcensammå tanka, Anders Danielssons anmärkning, att genom allmänna val, utse de Ledamöter af alla fyra Ståuden, som till visst antal för hvarje Län borde utöfva Riksdag-mannakallet. Voteringen, efter vanlig ordning förrättad, utföll med Femtiotvå Ja och Tjugutre Nej; hvadan KonstitutionsUtskottets Memorial N:o 35 var af Slåndet antaget till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag. Emot detta beslut reserverade sig Hans Jansson och Lars Larsson från Elfsborgs, Anders Ersson och Nils Persson från Örebro, Johan Jakob Rutberg från Norrbottens, Anders Nilson och Tufve Månsson från Malmöhus, Sven Heurlin från Kronobergs, Jakob Kihlblom och Nils Poerssen från Södermanlsuds, Eengt Gudmundsson och Olof Lindheck från Ho llande Samt DPatteor Porcsan från Tönkö