har föreslagit, att valrätten skulle ändras på det sätt, att
representanlerne af Boude-Ståndet skulle utgöra ett antal
af 2-5 mot de öfirige. Antogs detta, och ändå samma
skillnad som nu emellan Stånden iakttoges vid Riksdagar-
ne, så vore dermed icke någet vunnet på den förstärkning
Bonde-Ständet erbhålbt, helst Ståndet har ng månvga Le-
damöter ändå, och kanhänsa vore bått.e om antalet in-
skränktes till tredjedelen. Stkul!e åter med antagande af
den allmänna valrätten, såsom Anders Danielsson föresla-
git, nuvarande Ståndsskillnadem under Riksdagen upphöra,
så vore det visserligen af vigt, att L:damöter af Boude-
Ståndet valdes til dubbelt antal mot Ledamöter utaf
hvarje af de öfrige. Men äfven om en sådau för-
ändring vore öusklik, för alt bringa representationen i
bättre skick, så är dock, efter min tanka, alldeles omöj-
ligt, att dertill vinna alla Ståndens bifall; och denna o-
möjlighet visar sig deraf, att ett förslag, som gick derpå
ut, att Boude-Ståndet blott skulle utgöra 1-6 af represen-
tationen, nemligen derigenom att Krigsbefälet skulle utgö-
1a ett, och ofrälse Ständspersoner, som hafva orepresenterad
jord, ett Stånd, icke kunde i Kenstitlutions-Utskottet vin-
na afseende.
Haus Jansson: Alla de olägenheter, som uppgifvas i af-
seende derå, att Bonde-Ståndets bemödanden för landets
ekonomiska fördelar icke vinna framgång, skulle afhjelpas
om valhätten blefve allmän, så att ej vissa kaster, utan he-
la nationen representerades Jag befarar väl, att förslaget
härom icke antages af alla Stånden, men i allt fall må det
blifva för Nationen och kommande Ständer att begrunda.
Måbärda kan ock detta gifva anledning till ett ända me-
ra tjenligt sätt för vinnande af en ändamålsenlig represen-
tation. Jag anser således, att Ständet bör antaga Anders
Danielssons förslag til! grundlagsenlig behandling vid nä-
sta Riksdag. Derigenom hade åtminstone Ståndet uttalat
en öfvertlyge!se om behofvect af allmän representationsän-
dring, en öfveriygelse som skulle iunchära vederläggning
af det förebärande man horer framställas, att Nationen än-
nu icke är mogen för en dylik reform - Det är nödigt, alt
börja med ett sådant steg, !y eljest komma aldrig några
större reformer till verkställighet.
Olof Lindbeck från Fallands län ansåg Anders Daniels-
sons förslag välgrundadt och tjeniigt till beredande af fram-
tida förbättring i representationen, hvadan han i samma
förslag instämde.
Johan Jacob Rutberg från Norrbottens län: För min del
önskar jag, alt Ståndsskilinoden må upphöra och alt repre-
sentationen sammansmåiter till et helt. Men då privile-
giervas representanter inuchafva 3-4 af representationen,
ehusn desse i sjeitva verket ej representera mer än ungefär
1-5 af bela nationen, så år icke hopp att någon reform i
detta afseende kan tillvägabrirgas förr, än det Stånd, som
enligt Kvustitutions-Utskotitets yttrande, har sig folklära-
rekal!let uppdraget, hunnit hos nationen ingjuta en allvar-
ligare fosterlandskänsla, än för närvarande fiunes; och då
jag vet, att dessa folklärare under åsidosättande af alla eg-
ne fördelar, med mycken ifver arbeta för befrämjardet af
en sådan fosteriandskänsla, så förenar jug mig i anhällan,
att Belänkandet ålerremitteras. Reformen blir dock svår
att tillvägabringa, åå länge man hyllar den satsen, att A-
delsmannen skall välja en Adelsman, Presten en Prest,
Borgaren en Bargare ech Bonden en Bonde
Scdan alla, sow sig dertill anmält, nu talat i ämnet,
förklarades diskussionen fulländad och Talmannen frågade,
om Ståvdet anager Konstituions-Utskottets Meraorial N:o
35 till grundlagsenilig behandling vid nästa Riksdag? hvar-
på svarades både Ja och Nej.
På enahanda sätt besvarade ock Ståndet Talmannens
proposition, om Ständet anlager, sasom dess gemensamma
tanka, Apders Danielssons anmärkning, att genom all-
männa val må utses de ledamöter af atla fyra Ständen,
som till visst autal fö: hvarje Län borde utöiva Biksdags-
mannakallct, samt att desse, sedan de församlat sig, gc-
rom icbördes val må fördela sig i one kamrar, på sätt i
Norge nu sker, samt att blott, då skiljaktighet i besluten
dem emellan ägse rum, de borde förena sig till gemen-
sam öfverläzgning.
Anders Pauielsson, som förklarade, att han med sitt för-
slag hufvudsaklizen åsyttade införandet af allmänna val,
begi att bans förslag endast i denna del måtte fram-
ställas till antagande; men da Talmannen nu härom gjoör-
de proposition, blef äfven denna med blandade Ja och Nej
besvarad; hvadan, och då äskilbge ledamöter äskade om-
röstning, följande voterisgs-proposition uppsattes, justera-
des och auslogs:
Antager Ståndet KonstitutionsUtskottets Memorial N:o
35, om National-representationen till grundlagsenlig be-
handling vid nästa Riksdag?
Den, som det vill, voterar Ja;
Den, som det icke vill, röstar Nej.
Vinner Nej, har Ständet antagit, såsom dess gemcensam-
må tanka, Anders Danielssons anmärkning, att genom all-
männa val, utse de Ledamöter af alla fyra Ståuden, som
till visst antal för hvarje Län borde utöfva Riksdag-man-
nakallet.
Voteringen, efter vanlig ordning förrättad, utföll med
Femtiotvå Ja och Tjugutre Nej; hvadan KonstitutionsUt-
skottets Memorial N:o 35 var af Slåndet antaget till grund-
lagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Emot detta beslut reserverade sig Hans Jansson och Lars
Larsson från Elfsborgs, Anders Ersson och Nils Persson
från Örebro, Johan Jakob Rutberg från Norrbottens, An-
ders Nilson och Tufve Månsson från Malmöhus, Sven
Heurlin från Kronobergs, Jakob Kihlblom och Nils Poers-
sen från Södermanlsuds, Eengt Gudmundsson och Olof
Lindheck från Ho llande Samt DPatteor Porcsan från Tönkö-