101 UC INCL vf BlUfllg7, VINT anD pe VMEfas SjlRnea Mitt ta beror lif och egeudom. De böra derföre ej draga mer ån 6 Rdr 32 sk. bko i tull. I Orimligt synes det, att gammalt skrap, såsom Jernskrot, skall draga 50 a 100 procents expo:tstull. Möjäisheten sti exportera sädant gör stt det tillvaratages, i stallet att annars till stor dei gå förloradt. Kabel, kalk, kalksten och kimrök, ailt ämnen hvaraf vi äga öfverflöd, och som ej tunna förädlas, synas böra vara fris från uttförseltull, emedan såtant ökar vexel.illgången och mångfaldigt betalar sig genom importullens tilltagande. Råkoppar är redan tiil en del förädlad vara, och bör få exporteras mot 10 procent, då Korgl. Moj:t gifvit semms illl.telse för kopparmalm mot 5 proc. Kan utlspoingen biala kopparskrot hig:e an vä ra egove smältare kunra, och dervil 3 Rår tull för Skep., som jag föreslär, så är det en bestämd fördel ali lata den gå ut ka väl som ny smidd koppar. Lefvande kreatur inoch utföras blott til racebyte, och köra sides i båda fallen vara fra. Märkvardigt i högsta grad är Utskottets förslag i alseerde på artikeln malm. Art tillåta fil införsel, men förbjuda utförsel af ett ämne, deraf värt lond äger en mångdubbel Ullgång mot hvad här i sekler kan hinna !örädlas, visar Ingen statsekonomisk djupsinnighet. Om utlanningen för vår malm be! talte lika mycket som för värt jern, vore detta icke en ren vins: på skogsoda och arbetskosinad, 1 syconerbet sa lävge tilliällen icke saknas, att på alla håll i öfverfld avvän a bade folk och kapialer? Sådant biefve dock ej förhällanoet, ty på ae flesta ställen skulle utan tvifvel jerotiillversvingen i alla fall med största fördel kuvuna fortfara. Etter eovahanda gruvdsats, som man hos oss bitvlls följt i detta afsecndr, borde Evgelsmännen rved än mera skäl förbjuaa all utförsel af stenkol: och hkval få stenkolen purnera irin Eoglacd tullfritt utföras, och detta har i en högst betydlig mav ökat icke allenast detta lands exporivaide utan afven dess sjöfart. I afseende på machinerier åberopar jag min motion vid Bissdagens bo jan. Al tull på den: a artikel är en hård beskattning på tväringarva. Vi hafva en kännbar brist på folk, i synnerhet efter farsotens härjsiogar. Machiver mäste ersätta handkraften, eler också Igga närisgarne under. 5 procent blir en ej obetydlig afgift, i synuerhet då machinerier i allmänhet ero ganska dyra. I afseende på ar:. papper, erinras, att skilnaden mellan velin och annval papper blott ligger i tormmarnas beskaffechet. DA bones således intet annat skal till högre tull på det förra, än att befordra importen af en sämre tillverkad vara famför en bälve. Jag finner j helier hvarföre omslagspapper skall draga högre tuil än annat. Föreslår såiedes båda till I Rdr 24 sk. Hvarlöre Redskap blott skola få införas efter särskilt tillåtelse, är oförklarligt. Behofvet deraf är mest i orterva, derifräån omgången i ansökningsväg leder till kosinader och svårigheter. Fara för konkurrens kan vid denna artikels tiitverkning ej uppstå, då redskap vanligen på landet tillverkas af eget folk; men val inycken nytta af ait erbälla nya modeller. Nya Segel böra få införas mot 135 procents tuli, då skeppsbyggsrierna böra på ailt sätt underlättas. Hvarföre sSkomakare-arbeten få införas, men ej Skrädda:e-arbetlen, försjår jag icke. För de törra föreslås 20 procent. Ganska få komma att begagna sig deraf, men det skall leda till bätvre och smakfuilare tillverkning, då våra handtve: kare afven någon gång kunna få se utländska mönster. Å Rått Socker föreslås, såsom ofvan är nämdt, 7 sk. förköjving, hvaremot. 8 sk. tuli på det rafiinerad:, såsom utgöranse mer än heia förädlingskostnaden, är eit iullkomligt saydd fer vära sockerbruks-idsare. Spillning , affall och spån. Dit kunna hänföras sopor från vastanv hvasie fabrik. Det vore intressant att veta, hvilken näring skulle lida af sopors utförsel, uå deremot värdet af hela exporten, jemte frakten, mäste vara en nationalvinst. Här, sisom med ben, lärer eudast den lifliigare efterfrågan, som expoiten 1öranleder, kunna uppmurtra Lil samlandet. Vid art. stenkol och stenko!sstyhbb bar Utskottet attan tvifvel begått ett stort misstag, då det med en lägre atgilt velat avimera införseln af den kraft