101 UC INCL vf BlUfllg7, VINT anD pe VMEfas SjlRnea Mitt
ta beror lif och egeudom. De böra derföre ej dra-
ga mer ån 6 Rdr 32 sk. bko i tull. I
Orimligt synes det, att gammalt skrap, såsom
Jernskrot, skall draga 50 a 100 procents expo:ts-
tull. Möjäisheten sti exportera sädant gör stt det
tillvaratages, i stallet att annars till stor dei gå för-
loradt.
Kabel, kalk, kalksten och kimrök, ailt ämnen
hvaraf vi äga öfverflöd, och som ej tunna förädlas,
synas böra vara fris från uttförseltull, emedan såtant
ökar vexel.illgången och mångfaldigt betalar sig ge-
nom importullens tilltagande.
Råkoppar är redan tiil en del förädlad vara, och
bör få exporteras mot 10 procent, då Korgl. Moj:t
gifvit semms illl.telse för kopparmalm mot 5 proc.
Kan utlspoingen biala kopparskrot hig:e an vä
ra egove smältare kunra, och dervil 3 Rår tull
för Skep., som jag föreslär, så är det en bestämd
fördel ali lata den gå ut ka väl som ny smidd
koppar.
Lefvande kreatur in- och utföras blott til race-
byte, och köra sides i båda fallen vara fra.
Märkvardigt i högsta grad är Utskottets förslag i
alseerde på artikeln malm. Art tillåta fil införsel,
men förbjuda utförsel af ett ämne, deraf värt lond
äger en mångdubbel Ullgång mot hvad här i sekler
kan hinna !örädlas, visar Ingen statsekonomisk
djupsinnighet. Om utlanningen för vår malm be- !
talte lika mycket som för värt jern, vore detta icke
en ren vins: på skogsoda och arbetskosinad, 1 syco-
nerbet sa lävge tilliällen icke saknas, att på alla
håll i öfverfld avvän a bade folk och kapialer?
Sådant biefve dock ej förhällanoet, ty på ae flesta
ställen skulle utan tvifvel jerotiillversvingen i alla
fall med största fördel kuvuna fortfara. Etter eova-
handa gruvdsats, som man hos oss bitvlls följt i
detta afsecndr, borde Evgelsmännen rved än mera
skäl förbjuaa all utförsel af stenkol: och hkval få
stenkolen purnera irin Eoglacd tullfritt utföras,
och detta har i en högst betydlig mav ökat icke al-
lenast detta lands exporivaide utan afven dess sjö-
fart.
I afseende på machinerier åberopar jag min motion
vid Bissdagens bo jan. Al tull på den: a artikel är
en hård beskattning på tväringarva. Vi hafva en
kännbar brist på folk, i synnerhet efter farsotens
härjsiogar. Machiver mäste ersätta handkraften, el-
er också Igga närisgarne under. 5 procent blir en
ej obetydlig afgift, i synuerhet då machinerier i all-
mänhet ero ganska dyra.
I afseende på ar:. papper, erinras, att skilnaden
mellan velin och annval papper blott ligger i tor-
mmarnas beskaffechet. DA bones således intet annat
skal till högre tull på det förra, än att befordra
importen af en sämre tillverkad vara famför en
bälve. Jag finner j helier hvarföre omslagspapper
skall draga högre tuil än annat. Föreslår såiedes
båda till I Rdr 24 sk.
Hvarlöre Redskap blott skola få införas efter sär-
skilt tillåtelse, är oförklarligt. Behofvet deraf är
mest i orterva, derifräån omgången i ansökningsväg
leder till kosinader och svårigheter. Fara för kon-
kurrens kan vid denna artikels tiitverkning ej upp-
stå, då redskap vanligen på landet tillverkas af eget
folk; men val inycken nytta af ait erbälla nya mo-
deller.
Nya Segel böra få införas mot 135 procents tuli,
då skeppsbyggsrierna böra på ailt sätt under-
lättas.
Hvarföre sSkomakare-arbeten få införas, men ej
Skrädda:e-arbetlen, försjår jag icke. För de törra
föreslås 20 procent. Ganska få komma att begag-
na sig deraf, men det skall leda till bätvre och
smakfuilare tillverkning, då våra handtve: kare afven
någon gång kunna få se utländska mönster.
Å Rått Socker föreslås, såsom ofvan är nämdt,
7 sk. förköjving, hvaremot. 8 sk. tuli på det rafii-
nerad:, såsom utgöranse mer än heia förädlings-
kostnaden, är eit iullkomligt saydd fer vära soc-
kerbruks-idsare.
Spillning , affall och spån. Dit kunna hänföras
sopor från vastanv hvasie fabrik. Det vore intressant
att veta, hvilken näring skulle lida af sopors utför-
sel, uå deremot värdet af hela exporten, jemte frak-
ten, mäste vara en nationalvinst. Här, sisom med
ben, lärer eudast den lifliigare efterfrågan, som ex-
poiten 1öranleder, kunna uppmurtra Lil samlan-
det.
Vid art. stenkol och stenko!sstyhbb bar Utskottet
attan tvifvel begått ett stort misstag, då det med
en lägre atgilt velat avimera införseln af den kraft-