FRE RAR SRA SSA AA of RM BER ver AA FF RT TS RR
rödjande icke beror af honom sjelf, och emot hvil-
ka staten således bör skydda honom. Dessa äro:
möjligheten af lägre pris på rudimaterien hos ut-
läpnivgen, en lagre ränta på det kapital, som lig-
ger i rörelsen, och: lägre arbetslöner. En tull på
den utlärdska varan, emotsvarande skilvaden i
des:a delar af produktionskostnaden, är således hvad
den inhemska näringsidkaren kan begära, wen ock-
så alit hvad han rimligen må fordra tll sin säker-
het och uppmuntran, då han ändock dessutom äger
en bestämd förmån framför utl:nningen uti andra
Tillkommande afgifter på imvo thaoden, bestående
uti tolag, konvoj, frakt, assnrans, skeppnngskost-
nad, kommissionsarfvode och räntor å köpseskillin-
gen för den utifrån införda varan, bvilka tillsam-
mans sällan kunna räknas till mindre än 10 pro-
cent. De förutnämde prisskilnaderna å rudmateri-
er, ränta och arb-tslöner åter kunna, md ytterst
få undaniaz, icke heller räknas högre, än till 1o
rocent af den tillverkade varans vårde; men jag
vill likväl, för att icke i något afseende lerna rum
för anmärkning, antaga dem öfserbufvud till 15 å
20 trocent. Hvar och ex, som känne: förhållandet
med fabeikerna i främmande Inder, vet med sä-
kerh t, att detta är mera, än hela den vinst,
som den utländska fabrikanten räknar på det ka-
pital han nedlagt i rörelsen, åtremson- i sadana
grenar, som äro föremål för en allmännsa:e och
mera utvecklad ivdust:i; och jag frigar då biligt,
rår de öfriga afsbrerca läcgas dert:lt, om den in-
hem-ka fabrikanten med något sken af rättvisa kan
begära ett större skydd än detta, som utger 3:del
af :srans värde, utan att korsumenten, sam äfven
mitte öga någon rättighe till hägn af samhället alt
åheropa, hade skäl att derigenom avse sig förasr-
mad; semt om icke allt, som sträcker sig dernatöf-
ver, endast bidrager att qvarhålla våra näringa i
ett tillstånd, som omöjligen kan stå tillsammans
med en sann industriell förkofran?
Man invänder väl, att den olagenhet, som upp-
står genom denna högre beskattning, snart aflj I-
pas gevom ena fri inrikes täflsn; men uom det att
alla sådava anlöggnivgar, hvilka fordra ett siörve
kapitalförlag, i vårt land iese snart kunna bliiva
föremål för mångas iäflan, är det lät att finsa,
ait de som, för att dela den större vinsten, ingå i
dylika avläggningar, genast få med de föregående
prodnueenterne af samma sag ett gemensast intres-
se ati draca fördel af monopoliisysiemet, och d-r-
före icke redsätta priserna eller för bittra tillverk-
ningen, så länge de i alla fall hafra afsättning på
sin tillverkving, derföre att landets förbruknivgs-
behof af det slaget varor änou icke deraf är upy-
fyidt. Erfarenbeten visari detta afseende tull:äck-
ligt, att det är möjligheten för kors menterne att
äfven köpa och förbruka en fullkomligare utländsk
vara, som hufvudsakligen bidrager, icke biott aut för-
bärtra den inkemska tillverkningen, utan äfven att
utvidga dess afsättning; samt att den fördel såra
egna fabriker draga af ronopolisystemet, sålunda i
sjelf .a verket är mindre, än af ett modererad: tull-
system. Ett talande bevis härpå khan man hämta
såväl från Preussens exempel, der denna erfareohet
funnits på det fullkoroligaste sätt bekräfad, som
från Evglands, hvars ezna manufak:urer mer än
fördubblats på de sista 12 åren, sedav ett liberala-
re tullsystem der vidtogs. Men äfven inom vårt
ecet land saknas icke sådana. Rörstrands porslins-
f.brik t. ex. var för några år sedan ensam om lan-
dets förseende med hvit: porslin, som ej fick im-
porteras från England, och alla minnas, huru u-
selt Rörstraudsporslinet var den tiden. Nu finnas
hår tvenne porslinsfabriker i riket: äfven Engelskt
bvitt porslin är tillåtet til införsel mot tull; och
dock är tillverkningen vid Rörstrand väl förbält-
rad, men ingalunda förminskad emot fordom, o-
altedt detta slags fabrikation visserligen är ibland
de minst naturliga för Sverge, emedan l.ran, som
är ett så tungt råämne, måste köpas utifrån, er-
lagga exporttul! der, och bära en lång och dyr
transport, ) .
omtostnadsartkels vid tiliverkaingen, dessuom
måste köpas dyrare här, ger fabiiken är an-
lagd, än på de flesta orter i riket. Om nu
tullen på det Ergebka porslinet höjdes, bvad
vore väl detta ansat än en i högsta grad
obillig beskattoieg till förmån för ett par
personer eller bolag i iandet, som -sysselsat-
ta ett par huudiade arbetare, då porslinet dere-
mot är es förvädecheissara för ett par millio-
? På samma sätt har det varit med glesfabri-
ner? .
kationen Eoaren af det betydligaste glasbruket i
nn 8? FTF RTTRRUM -XKHMMREERRE RS
samt veden, som är den betydhgaste