SÄ AA RV RB vw NR Sr BE MBE nare importtillåtelse, mot mittlig tull, gjort det till ett hehof och en möjlighet, att allmännare använda Evgelska verktyg af de mångfaldiga och 1 senare tider förbättrade slag och modelle:, som der förfårdigas? — Hade väl korgmakeri och khattflätning de sista åren biifvit föremål för utlionniogars spekuiation att bosätta sig I Sverge för tillverkning af det sleget varor, om icke bebofvet af sådana artiklar varit gifvet genom utländska varors förbrukning F samma art? Vore det nu biligt att höja beskattningen på importen af dessa artiklar, blott för att på konsumentens bekostnad öka den icke obetydhga inkomst nyssnämde handtveriare r:da0 dråga af sit yrke, genom botta fardgheten i dess utöfning? — Under hvilkedv tidpunkt har tillverkningen af bomullsväfaader sysselsatt ett så sto:t antal p:rso: er, som ef er år 1823. då utländska bomulisväfn .ders iovförsel något lättsdes, och behof-et af fasonerade väfnader i och med detsaroma alimännare uppstod? Det sijul.e arvra lätt, men torde icke behöfvas, att vidare fulifölja dessa exempel genom alla slags yr ken, för att visa, tvertewot had som pistås a? fabrikssystemets vaniigen s:kallade vanner, som dock i min transa mena hättre än de beräkna den verkI ga fördelen at det intresse de vilja försvara, det mejligheten af en förnatig, icke förtryckande uu ländsa medtäflan, är dt enda som kan uppehåla och fo rtskycda utvecklingen af dem inhemska ludu stilen. U skotte: hav icke utgstt ifrån denna åsigt, då det i allmanbet på utländska slöjde aror föreslagit en imporitull af 333:del, 5v, j:, stundom ävda tll 1006 procent, hiiltet i måvga fll bor deösamma sem förbud, men sämre än förbid i aseerde på kontrolien. Först sedan de allmänna vä: sonnemerter, jag här framställt, biwvit vederlagda, och Uskott.t sett några ardra, mera öfver! y8 nde i sialie:, skall jig mcdgifva, att Utskottet icke harul misstagit sig. Jaz teger mig isvnnerbet fr beten fisia det Höglofl. Utskottets uppma ksamhet på den stora vigten deraf, att icke sätta fer hög tull på sådsna utländska artiklar, hvilka, huru e) utgörande egentliga rismnren, likväl äro amvade til ytterligare förädling inom lardet. ft höra t. ex. alls st .g af beredda färgämnen, garn, läder, hattfelb m. fl. Höga b: skattningar på sådana artiklar blifva, ej mindie äv på råamnen, meniiga lemväl för producenten 2 sista hand, Jeg vet väl, huru mavga starka röster af et mäktigt intresse skola höjs, om jag, ib:and dessa artislar, äfven vänner orde: kläde; men jg kan omöjligen inse, att klädesf.b ikanterve, blott verföre att landet i arbundraden offra: mitlover till denna narings skydd och uppmuntran, som på annan väg hade kunnat venas utar all uppoffring, harva större rättighet alt yrka fortfa andet af absoluta införselförbud, än garfvare, urmatare, jernmapufakturister, eller bvilsen annan inhemsk fabriksidkere söm helst; och jag önskar ast detta förbud ma utbytas emot högs. 20 procents tull — en procent, som visseriigen ingen Ecgelsk eller Tysk fabrikant kan räkna i totalvinst åriigen på sin näring, och sem således i alit fall är en Övn behålng för våra f.brikanter, innan brehofvet af någon täflan med utläcningen kommer i fråga. Jag är fult öfvertygad, alt en sådan förändring, lingt ifrån att minska, inom få år skulle medföra det iesul:atet, att betydlig: föröka antalet af vära egoa fabriker. Ett annat vigtigt förewål vid pröfsingen af deita betänkande, är utförseltullen. Jag avser mig icke behöfva ingå i någon bevisning, bva:före denna i altmärhbet selt och hållet bkorie afsiallas på våra egna sällverkningar, emreda: jag är öfvertygad, att intet annat hinser fiones derför, äs för hägan att allt förmycket minska en påräk rad statsintrad, som nu uppgår till omkring 400 000 Rir. Ändamålet att be-cda möjligheten af en konkurrens på verldsmarkoaden synes emedlertid så vgtgt, att man bör göra alt för möjhghet n att utföra det. Jaz har så om avin åsigt för vinnandet af detta ävdamål, uti en bil a som jag utber mig få låta ätförja till Utskoret, utan att den torde behböfva belasta Höel Stånvdets Protokoll, biträdd af sakkunnig persons upplysningar em beskallenheten af de cemstandigketer som hafva milytande på hanieln med de vigtigaste så älrxportsom impo: tartis lar, föressagit de förändrivgar som efter min cch flere affarsmans öfvertygels-, hvilka jag rådfrågat, skulle, gifva full ersaltoins för expartco tullens upph: fvende der jag föreslagit de . Håribland är det bufvudsakliga 1 sk:s för höjning på soc cker,en vara bvilken ej lätt smugglas, äfvensom någon tillöt ning