FRE RAR SRA SSA AA of RM BER ver AA FF RT TS RR rödjande icke beror af honom sjelf, och emot hvilka staten således bör skydda honom. Dessa äro: möjligheten af lägre pris på rudimaterien hos utläpnivgen, en lagre ränta på det kapital, som ligger i rörelsen, och: lägre arbetslöner. En tull på den utlärdska varan, emotsvarande skilvaden i des:a delar af produktionskostnaden, är således hvad den inhemska näringsidkaren kan begära, wen också alit hvad han rimligen må fordra tll sin säkerhet och uppmuntran, då han ändock dessutom äger en bestämd förmån framför utl:nningen uti andra Tillkommande afgifter på imvo thaoden, bestående uti tolag, konvoj, frakt, assnrans, skeppnngskostnad, kommissionsarfvode och räntor å köpseskillingen för den utifrån införda varan, bvilka tillsammans sällan kunna räknas till mindre än 10 procent. De förutnämde prisskilnaderna å rudmaterier, ränta och arb-tslöner åter kunna, md ytterst få undaniaz, icke heller räknas högre, än till 1o rocent af den tillverkade varans vårde; men jag vill likväl, för att icke i något afseende lerna rum för anmärkning, antaga dem öfserbufvud till 15 å 20 trocent. Hvar och ex, som känne: förhållandet med fabeikerna i främmande Inder, vet med säkerh t, att detta är mera, än hela den vinst, som den utländska fabrikanten räknar på det kapital han nedlagt i rörelsen, åtremsoni sadana grenar, som äro föremål för en allmännsa:e och mera utvecklad ivdust:i; och jag frigar då biligt, rår de öfriga afsbrerca läcgas dert:lt, om den inhem-ka fabrikanten med något sken af rättvisa kan begära ett större skydd än detta, som utger 3:del af :srans värde, utan att korsumenten, sam äfven mitte öga någon rättighe till hägn af samhället alt åheropa, hade skäl att derigenom avse sig förasrmad; semt om icke allt, som sträcker sig dernatöfver, endast bidrager att qvarhålla våra näringa i ett tillstånd, som omöjligen kan stå tillsammans med en sann industriell förkofran? Man invänder väl, att den olagenhet, som uppstår genom denna högre beskattning, snart aflj Ipas gevom ena fri inrikes täflsn; men uom det att alla sådava anlöggnivgar, hvilka fordra ett siörve kapitalförlag, i vårt land iese snart kunna bliiva föremål för mångas iäflan, är det lät att finsa, ait de som, för att dela den större vinsten, ingå i dylika avläggningar, genast få med de föregående prodnueenterne af samma sag ett gemensast intresse ati draca fördel af monopoliisysiemet, och d-rföre icke redsätta priserna eller för bittra tillverkningen, så länge de i alla fall hafra afsättning på sin tillverkving, derföre att landets förbruknivgsbehof af det slaget varor änou icke deraf är upyfyidt. Erfarenbeten visari detta afseende tull:äckligt, att det är möjligheten för kors menterne att äfven köpa och förbruka en fullkomligare utländsk vara, som hufvudsakligen bidrager, icke biott aut förbärtra den inkemska tillverkningen, utan äfven att utvidga dess afsättning; samt att den fördel såra egna fabriker draga af ronopolisystemet, sålunda i sjelf .a verket är mindre, än af ett modererad: tullsystem. Ett talande bevis härpå khan man hämta såväl från Preussens exempel, der denna erfareohet funnits på det fullkoroligaste sätt bekräfad, som från Evglands, hvars ezna manufak:urer mer än fördubblats på de sista 12 åren, sedav ett liberalare tullsystem der vidtogs. Men äfven inom vårt ecet land saknas icke sådana. Rörstrands porslinsf.brik t. ex. var för några år sedan ensam om landets förseende med hvit: porslin, som ej fick importeras från England, och alla minnas, huru uselt Rörstraudsporslinet var den tiden. Nu finnas hår tvenne porslinsfabriker i riket: äfven Engelskt bvitt porslin är tillåtet til införsel mot tull; och dock är tillverkningen vid Rörstrand väl förbältrad, men ingalunda förminskad emot fordom, oaltedt detta slags fabrikation visserligen är ibland de minst naturliga för Sverge, emedan l.ran, som är ett så tungt råämne, måste köpas utifrån, erlagga exporttul! der, och bära en lång och dyr transport, ) . omtostnadsartkels vid tiliverkaingen, dessuom måste köpas dyrare här, ger fabiiken är anlagd, än på de flesta orter i riket. Om nu tullen på det Ergebka porslinet höjdes, bvad vore väl detta ansat än en i högsta grad obillig beskattoieg till förmån för ett par personer eller bolag i iandet, som -sysselsatta ett par huudiade arbetare, då porslinet deremot är es förvädecheissara för ett par millio? På samma sätt har det varit med glesfabriner? . kationen Eoaren af det betydligaste glasbruket i nn 8? FTF RTTRRUM -XKHMMREERRE RS samt veden, som är den betydhgaste