vidor an vanlha3a Sennus; en tanka som Urt-erDirektören vid teckrologiska institutet, Hr.Schwariz äfven delat uti ctt af tonom afgifvet särskiidt utlåtande. : Ne Virekommendera denna lilla skrift hos våra Läsare, säsom; säkert en ibland de både på en gång nyttiaste och mest intressanta för hvar och en som är i bebof af nya husbyggnader. I småstäderna, hvilka nu äro så homskt utsatta för aillmanna olyckor vid hverje eidsvåda, bör detta byggnadssätts ant: gande biifva af de mest välgörande följder för framtiden, likasom det skall bidraga till en ökad prydlighet och besnparicg, särdeles i skoglösa trakter. Hvilket förändrad: utseende skulle det icke ock.å ifva åt gårdarne på landet, och kuru mången, som i ir vid hela byars entåndande gezom äkeld sett all sin egexdom ifggas i aska, skulle icke önska att för nigra år sedan bafva varit bekant med ett så föga kost-umt sitt att skydda sig deremot! Det är redan 13 ut kändt, att sjelfva metoden består deri, at? setan tilirickligt stark stenfot blifvit lagd, uppfö.es på densamma, först ett slags stomme, hestående uf upprättstående stolpsr af 4 tums tjocklek, på hvilka bjelklaget och takstoarne lägsas färdiga, stvensom taket kan täckas, cch att viggarna edan uppföras genom ifyllning af en murbruäsblandnirg f4 måt:sand, ett mått kalk och I 35 mått vatten mellan breder acbregte å ömse sidor om sto!parne till det sfstnd som man övskar murens tjocklek, och h:ari sedermera inpackas småsten och tegeibitar så mycket son fir rum. Allt deita hårdnar inou få veckor till en sammanhängande massa, hvraefter brädersa bortagas, och sedan kunna användas Sjelfva bruk 5 kantig iåda, bvilsen genom ett rundt beslag :r formerad till ctt slags bjul medelst exa axel trars 18enom, kan anspänvas och dragas ef en hast för att 1 sammarblanda beståndsdelarna, är närmare beskrifvid inreduin i ts beredning, som sker uti en fyrenn riteiog på alla delsrnes iör deras storlek. En sådan titning fiones äfven pi ett under byggrd va ande hus, och färgenom får man cn så å kådlig föreställning om det hela, att hvar och en, med den anvisning brochyrr lemnar, sjelf kan uppföra et sådan: hus uten biträde af särskilt byggmastare. Då det stlulle upptaga alltför mycaet utrymme, alt framiälla ena mera detaljerad beskrifning uti derna artikel, som ezen!ligea erdast är ämnad alt fästa lisuers närmre uppmärksasobet på sjelfva boken. s3 Lunna vi likväl icie neka oss det röjet, a!t meidela bvod Författaren, efser beskrifninge:s slut, och sedan ban upptagit cch vederiagt alla de invändningar deremot, som han ansett kunna fram ställas, anför pag. 19: Oatstadt dessa hus hafva alla de fördelar som vanliga stevhus, och fastän de troligen på få stallen irom vårt land, der tillgång på sand eller grus fiures, böra kunna blifva så dyra som trähus, hafva ce dessutom flera vigtiga cch väsentliga förmåner, som med inte: af de vanliga slagea kunna till samma vidd uppnrås. Ett af dessa företräden är, att man kan företaga huru liten del f byggnaden i sender som helst, till och med uppföra blott ett eller två rum årligen, om man så behagar, utan att byggnaden derföre, betraktad i sin helhet, lider i sammanhang eller fasthet, och utan att några sprickor i mu:arre derigenom uppkomma. Orsaken är, att alla andra byggneder, till och med stenhusen, spricka och sätta sig usder den första tiden efter uppförandet, hvarigenom vid tillbyggnad någon olikhet gerna uppstår ; men detta inträffar ej vid gjutna kalkbruksbu:, emedan massan antager i sjelfva formen den konsistens cch täthet, som den framdeles kommer att bibehålla Är således grunden sakert lagd, så bifver byggnaden jemn med den bredvid förut uppförda; h:artill äfven bidrager , att det nya murbruket föresar sig med det redan förut till vägg hårdnade, synnerligast om d.tta råsot hackas i föreningspunsterna. Det är lätt att inse, hvilka fördelar härlgesom uppstå, till exempel för hvarje mindre närings:dkare, löntagare m. m., som skulle kuuvna lägga sig till godo något hvarje år, om blott ett tillfalle gafs, hvilket nog tydligen visade frugterca af sidana berparade småsummor. Om denna summa räckte till att hvarje eller hvartannat år uppbygga och inreda blott ett enda rum, skulle ju en säden person inom få år se den förhoppningen realisered, att vara ägare af eget hus, hvilket, om d.t från början anlades efter en viss cch bestämd volan. konde vara helt ach hållet jur stta te vet medelst useende cc!