tt VV VV RARE EPA PEDAL SNES RANE RR MADE g.siska hendels-societeternas första svaga försök, ända till de talrika Expeditioner, som Afrikanska Ssllskapet och Engelska Regeringen utrustat, hafva blott 2 högst 3 resande öfverlefvat resultaten af sine bemödander, och ingen enda bar återkommit med lifvet från andra reseföretaget. Coill cch John Bhuder lefva väl ännu; men man kan ock förundra sig öfver, att de icke delat sine föregångare: öden, då de följt deras exempel. Oaktadt dessa sorgliga utsigter, har det likväl icke varit brist på förslagne mänr, som inskeppat sig för dylika försök, och det gfves knappt några mer öfvertygande bevis på menniskornas owöttliga forskningsbegär, in den oför-skräckthet hva:med alltjemt nya sökande avmäla sig till dessa expektansfullmakter på död och Marlyrkrosor 1 vettenskapernas intress. Engelswauven Ledyard var den firste, som blef utsänd på upptäckter straxt efter det Engelskt Afrikanska sällskapets stiftelse. fan kom I Augusli månad 1783 till Kairo och afled der. Den dernäst var Hr Lucas, som endast ivtrönzde en obetydlig väg, återvända öfv-r Teipolis och uppgaf hela försöket. Efter honom följde Major Haughton, Eugelsk Kossul i Meroceo, hvilken ville ilöpa i Nigerfloden atur Garsbia. Pluonodrod af Mo:cene i den stora öknen, blef han der liggasde wav all hjelp, och dog år 1791 af hunger och maitighet. Deo fjerde resande var den berömd: ölungo Park. Historien om hans första resa, börjad år 1795, är tillräckligt känd. Efter tre års bortavaro kom han lyckligen åter till England. Den andra och olyckliga resan företog han 1805. Hans talvika följeslagare föl!o för den förderfliga inflytelsen af Afrikas !limat; och af 38 Europer, som åtföljde expeditioner, voro icke mer än 5 vid lif, samt dessa sjuklige och svaga, då han i November 18035 gick ombord på en kano, för att fara ned på Nigerfloden. Sedan den stunden har man icke hört något om hono ända till dess att DBenham och Clapperion upptäckte de närmare cmständigheterna at hans död. Emellertid utskickade Sällskapet cnira rcsande till Afrika: Horneman, som år 1810 sjuknade och dog uti en stad vid Nigern, och JVichols, hvilken företog sig alt anträda resan ifrån Benioviken, men dog af feber. En Tysk, vid pamn Röntgen, afreste åv 1809 under samma förhboppoingar, kom fram ända till Magadore, men blef dödad cåsra mil derifråe, då han ville resa vidare. De begge Amerikanarne Riley och Adams voro de närmaste i ordningen; båda slutade sina dagar i Afriksnskt slafveri. De expeditioner, Engelska Regeringen utsände, voro icke lyckligare. Et stort företag utrustades år 1919 och delades i två pariier, hvaraf det ena skulle fara utföre Nigerflodena srmt det andra Congofloden uppföre. Msjor Keddle kommenderade den första, och en Ksp!en Tuckey den sednare. De flesta Officerare vid Congoexpeditionen afledo; Kaptenen, Zoologen, Botanisten och Geologen dogo efter hvarandra. Dena andra afdelningen gick det ej bättre; Major Keddle dog först; dess efterträdare Öfverste Campbell följde snart honom efter och den tredje i Kommandot, Löjtnant Stockoe, öfverläfde dem begge blott några dagar. De få öfverlefsande återvärde mot slutet af år 1817. . . Det derpå följande försöket ledde Hrr Ritsechie och Lyon. Den förre dog i Fezzan ech biott den sednare kom lyckligt åter. Major Laing och Kapton Gay bade kort förut gjort några mindre resor inåt landet och återvände utan någon mansspillan. i Denhams och Clappertons vigtiza expeditioner, med hvilka Doktor Oudeney och Hr Toole förevade sig, voro de i ordningen derefier kommande. Den första resan är genom den tryckta dagkoben deröfver nogsamt bekant. De begge sednare dogo under vär gen. På sin andra resa var Clapperton åtföljd af D:r Morrison och Kapten Pearce. Deras Domestik Richard Lander var den ende, som kem med lI:fvet tillbaka; de öfrige dogo den ene efter den anåre. Major Laing blef mördad i ödemarken. Fransmannen Caillg var den, som omedelbarlis gen föregick bröderna Lander vid deras första lyckliga resa. Han återkom år 1828. De sistnämde slutade första resan år 1831, och den andra fogade namnat Richard Lander till denna långa dödsklista Petraktar man denna och cer hurn få