tt VV VV RARE EPA PEDAL SNES RANE RR MADE
g.siska hendels-societeternas första svaga försök, än-
da till de talrika Expeditioner, som Afrikanska Ssll-
skapet och Engelska Regeringen utrustat, hafva blott
2 högst 3 resande öfverlefvat resultaten af sine be-
mödander, och ingen enda bar återkommit med
lifvet från andra reseföretaget. Coill cch John
Bhuder lefva väl ännu; men man kan ock förundra
sig öfver, att de icke delat sine föregångare: öden,
då de följt deras exempel. Oaktadt dessa sorgliga
utsigter, har det likväl icke varit brist på förslagne
mänr, som inskeppat sig för dylika försök, och det
gfves knappt några mer öfvertygande bevis på men-
niskornas owöttliga forskningsbegär, in den oför-
-skräckthet hva:med alltjemt nya sökande avmäla
sig till dessa expektansfullmakter på död och Mar-
lyrkrosor 1 vettenskapernas intress.
Engelswauven Ledyard var den firste, som blef
utsänd på upptäckter straxt efter det Engelskt A-
frikanska sällskapets stiftelse. fan kom I Augusli
månad 1783 till Kairo och afled der.
Den dernäst var Hr Lucas, som endast ivtrönz-
de en obetydlig väg, återvända öfv-r Teipolis och
uppgaf hela försöket.
Efter honom följde Major Haughton, Eugelsk
Kossul i Meroceo, hvilken ville ilöpa i Nigerflo-
den atur Garsbia. Pluonodrod af Mo:cene i den sto-
ra öknen, blef han der liggasde wav all hjelp,
och dog år 1791 af hunger och maitighet.
Deo fjerde resande var den berömd: ölungo
Park. Historien om hans första resa, börjad år
1795, är tillräckligt känd.
Efter tre års bortavaro kom han lyckligen åter
till England. Den andra och olyckliga resan fö-
retog han 1805. Hans talvika följeslagare föl!o för
den förderfliga inflytelsen af Afrikas !limat; och af
38 Europer, som åtföljde expeditioner, voro icke
mer än 5 vid lif, samt dessa sjuklige och svaga,
då han i November 18035 gick ombord på en kano,
för att fara ned på Nigerfloden. Sedan den stun-
den har man icke hört något om hono ända till
dess att DBenham och Clapperion upptäckte de när-
mare cmständigheterna at hans död.
Emellertid utskickade Sällskapet cnira rcsande
till Afrika:
Horneman, som år 1810 sjuknade och dog uti
en stad vid Nigern, och JVichols, hvilken företog
sig alt anträda resan ifrån Benioviken, men dog af
feber. En Tysk, vid pamn Röntgen, afreste åv 1809
under samma förhboppoingar, kom fram ända till
Magadore, men blef dödad cåsra mil derifråe, då
han ville resa vidare.
De begge Amerikanarne Riley och Adams voro
de närmaste i ordningen; båda slutade sina dagar i
Afriksnskt slafveri. De expeditioner, Engelska Re-
geringen utsände, voro icke lyckligare. Et stort fö-
retag utrustades år 1919 och delades i två pariier,
hvaraf det ena skulle fara utföre Nigerflodena srmt
det andra Congofloden uppföre. Msjor Keddle kom-
menderade den första, och en Ksp!en Tuckey den
sednare. De flesta Officerare vid Congoexpeditio-
nen afledo; Kaptenen, Zoologen, Botanisten och
Geologen dogo efter hvarandra. Dena andra afdel-
ningen gick det ej bättre; Major Keddle dog först;
dess efterträdare Öfverste Campbell följde snart ho-
nom efter och den tredje i Kommandot, Löjtnant
Stockoe, öfverläfde dem begge blott några dagar.
De få öfverlefsande återvärde mot slutet af år
1817. . .
Det derpå följande försöket ledde Hrr Ritsechie
och Lyon. Den förre dog i Fezzan ech biott den
sednare kom lyckligt åter. Major Laing och Kap-
ton Gay bade kort förut gjort några mindre re-
sor inåt landet och återvände utan någon mans-
spillan. i
Denhams och Clappertons vigtiza expeditioner, med
hvilka Doktor Oudeney och Hr Toole förevade sig,
voro de i ordningen derefier kommande. Den för-
sta resan är genom den tryckta dagkoben deröfver
nogsamt bekant. De begge sednare dogo under vär
gen. På sin andra resa var Clapperton åtföljd af
D:r Morrison och Kapten Pearce. Deras Dome-
stik Richard Lander var den ende, som kem med
lI:fvet tillbaka; de öfrige dogo den ene efter den an-
åre.
Major Laing blef mördad i ödemarken.
Fransmannen Caillg var den, som omedelbarlis
gen föregick bröderna Lander vid deras första
lyckliga resa. Han återkom år 1828. De sistnäm-
de slutade första resan år 1831, och den andra fo-
gade namnat Richard Lander till denna långa
dödsklista Petraktar man denna och cer hurn få