Auktoriteters uteslatande undanhållit ifrån landtdagarne upplysningar af högsta vigt för Provinsens angelägenheter. I denna resryalion instämde till alla delar Biskoparne af IVingård och Faxe samt professor Agardh. Uti förra delen angående fria val utom klasserna, ioslämde Biskop Wallin, och ui sednare delen, anså nde vissa högre Emb-tsmäns sjelfskrvifvenhet till ledamöter å landtlag, Hrr Sd fverstråle och Brakel samt Dom-prosten Holmström; Af Hr Lagerhjelm.; Jag iaser ingen annan grund för Landtdazars hållande än inhemtandet at tänkesätten inom olika orier i sådana ämnen, hvilka i betydlig mån bero af orternas skiljaktighet, såsom t. ex. stängselordninzg, skiftesstad;a, vägars underhåll, fattigvård m. m. Men äfven om dessa önsknpingsmil genom Landtdsgars uppkomst frånskildes riksdazgarne, kuvde likväl Ekonomi-Utskottet, till hvars haudlägening flere ärenden af allmännare art höra (såsom t ex. om Läroverken) icke umbäras. Det samma gäller äfsen om öfriga ämnen, som, enligt Uiskottets beslut på Landtdag kunna förekomma. Deras upptegandce der göra icke Utskotten öfverliödiga och skola obetydligt förkorta deras göromål, Den ägt som å Lauvdtdag blifvit underkänd stall på ritsdag söka göra sig gäliande. Man ser någon gång Rikets ständer frångå förra Ständers beslut; skulle nu Landtdasars öfverenskommelse tillertänn :s mera bestånd än Riksdegsbeslut? Riksdazarnes förkortande fordra andra mått och steg, brosnde f både Statsmakterna. Söker man opiuionen, så bör ock betänkas, alt den blott så wvida bör hyllas, som den förtjerar det; alt den kan missledassjatt visst icke alla ämnen tillhöra dess bedömande; och att det lugn och det allvar i forskning, som för många, och i synnerhet mera omfattande ämnens utredning är af vöden, Icke är alt påräkna inom rådslående folksumlingar, hvarest ingen har ansvar för sitt råd. Man må icke vänta sig landets erfarnaste, kunnigaste och verksammaste män till Landtdagarne, hvarest ej ens ett beslut kan fattas, De finnas, som undvika Riksdacarne, emedan de icke vänta sig några rätt fruktbärande följder deraf, men äro, hvarinom sitt yrke, vane alt skörda det de sått: ett bopp, som sprider trefnad inom hvarje arbetares boning och skänker tillfredsställelse åt den , som vill betala Staten sin skuld för uppfostran och frihet, De veta kvartill de duga och hvad tiden är värd. De komma ej till Landtdagarne. Den klagan man hör öfver representationens ofullkomlighet skall icke nedstämmas på Landtdagarne, Den föres icke endast af billiga anspråk utan äfven af sådana, hvilka dels tillönska sig ea vidsträcktare politisk: verksamhet, dels i djuaste enfald tilltro sig ega upplösningen af tidens älla svårigbeter. At dessa bereder Utskottet en uy bana, Inbjudningen synes mig till det minsta öfflödig, ty de äro icke nödbjudna, Detta är en reservation emot Utskottets förslag angående Lapdtagarne, men icke något loftal öfver Riksdagsväsendets närvarande beskaffenhet, som val förtjenar uppmärksamhet, ej blott från representationens, utan ock från Styrelsens sida, men dock icke afhjelpes mel blotta ord eller trycksvärta; af Biskop af IWingård: Jag anser Utskottet i sin välmening göra lör mycket af Landtagen. Förslaget borde icke blott vara theoretiskt rigtigt, utan äfven praktiskt användbart, Landidagen finge allt för många funktioner, om den skulle till förberedning öfvertaga Riksdagens göromål. Afsigten med Landtag vore ju dock aw folkrösten må uttala sis, icke individuelt, som vid Riksdag, utan mera komunalt, Vid Landtag måste då egentligen förekomma det lokala, eller det som 1iör Landskapet, betraktadt såsom en del af det stora hela , följaktligen ämnen af ekonomisk art och iemväl af Statsekonomisk, i fall de argå Provinsen serskildt, Jag ville för den skull frånskilja grundlagsoch allmänna lagsfrågor, men deremot qvarlenina Valstadgarne och tkonomiska Lagstiftningen, Frågor om Rikets inkoiwster och utgifter borde ock exklusivt förbehållas åt Riksdag, utom i hvad angår Provinsen specielt, eller en inkomstkälla inom densamma; likaså Bevillringens grunder och fördelning förblifva elt Riksdagsärende, åtminstone tills, med förändring i de förra, den senare han i en troligen ännu aflägsen framtid kcmma att bero på Landskapen , hvart för sig; slutligen äfven State. DrätselVerk, undantagsndes Provinciel I-rättniogar, hvilka stå i beröring och vexelverkan med allmänna Drätseln. Å