Det återstår att redogöra för nägra af Utskottet i öfrigt föreslagna bestämmelser. — Deribland företer sig främst Landtdagens femte valkla:s och fördelning, medelbarligen ersättande den femte Kammare, hva:s tillbyggnad på Ståndsrepresentationen, i fall denna bibehölles, länge varit yrkad. Den förblandnihg af spridda elementer som Utskottet bemödat sig att från Riks-Ståndsformerna utestänga, har deremot vid Landt-Ständernas formation ej kunnat i ofvanberörde tillkomåa valklass undvikas, helst Utskottet, förutsättande, att densamma torde anses tillräcklig, icke vågat föreslå ännu en eller flera nya klasser. Sålunda äro i femte klassen och fördelningen sammanförde de, någon annan ej tillhörande, Embetsoch -Tjenstemän samt Jordoch Fastighetsegare på landet celler i stad, hvilka inom val-distriktet erlägga skattebidrag till visst minimi-belopp. Antalet af Landtdagsmän inom hvarje fördelning, har Utskottet sökt lämpa efter länens folkmängd och, hvad Stockholms stad angår, efter det speciella förhå!lande, att derstädes saknas fjerde valklassen och fördelningen, hvars numerär således skäligen kam och bör förstärka de öfriges, då i allt fall Landtdagsmännen för Stockholm ej öfverstege trettiotvå. Bland länen åter skulle enligt Utskottets beräkning, sex ställa fyratio, tio — trettio, fyra — tjugufem och fyra — tjugu Landtdagsmän. Slutligen och då Landtdagsmannakallet innebär ett medborgligt förtroende, en verklig hedersutmärkelse, vida öfver all penninge-vedergälining, har Utskottet föreslagit, att Landtdagsmanu ej må tilläggas reseoch underhållskostkostnader, hvilka desssutom ej hunna uppgå till synnerligen högt belopp, enär, efter Utskottets tanka, Landtdagens fortfarande i högst en månad skulle erbjuda tillräcklig tidrymd för ärendernas behandling. Stoch. den 4 Scptem ber 1834. Vördsamt förslag till allmänna grunder för enr Landtdags-Ordning. 1. Svenska Folket representeras äfven på Landtdagar eller genom Landt-Ständer. 2, Hvarje år då ej lagtima riksdag infaller, skola LandtStänderna distriktris sammanträda på den första helgfria dagen af Oktober månad, för länen i den stad der länsstyrelsen har sitt säte, och för Stockholms stad dersammanstädes. 3. Samtlige Landtdagsmän utses genom val af fem klasser, och bilda sjelfve lika många eller fem fördelningar. 4. Första valklassen utgöres af Ridderskapets och Adelns, enligt Riddarhus-Ordningen, till säte och stämma berättigade ledamöter, som inom valdistriktet erlägga beyvillning af inkomst. 5 Andra valklassen består af prester med ordinarie beställning samt ordinarie lärare vid Statens al: männa undervisningsverk. 6. Tredje valklassen sammansättes af Borgare och Magistratspersoner, ofrälse Bruksägare, samt ofrälse Manufakturister och -Fabriksägare på landet eller utan burskap i stad. 7. Till fjerde valklassen hänföres hemmansegare af AUmogen, som, enligt Riksdags-Ordningen, ega att välja och väljas till Riksdagsmän för Bondeständet. 8. Uti femte valklassen ingå de Embetsoch Tjenstemän samt besutne Hemmans-ägare på landet, och Huseller Jordägare i stad, hvilka ej tillhöra någon bland ofvanuppräknade fyra klasser , och som inom Val-Distriktet utgöra: Embetsoch Tjenstemännen, bevillning af lön och inkomst i och för publik tjenst, samt de öfrige, skattebidrag af egendom, motsvarig minst det belopp Embetsoch Tjensteman 1 denna klass erlägger. 9. Hela antalet af landsdagsmän för hvarje Valklass skall ovillkorligen inom klassen väljas, dock utan rätt till underhållseller resekostnads ersättning hvarken af de.väljanjande eller afstatsmedlen. 10. Der en Valklass alldeles saknas, må klasserna oeh, i följd deraf, fördelningarna inskränkas till fyra 11. Till laodtdagsmän för hvarje fördelning skola väljas inom Sterkholms Stad samt Skaraborgs, Östergötlands, Eittsborgs, Kalmar, Wermlands och Malmö Län Åtta; inom Stockholns, Kronobergs, Jönköpings, Westmanlands, Södermanlands, Stora Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs, Kristianstads samt Göteborgs och Bohus Län, sex; inom Upsala, WesterNorrlands, Blekivgs och HaHands Län, fem; inom Westerbottens, Gottlands, Jemtlands och Norrbottens Län fyra. 12. Öfverläggningen vid landtdag vare gemensam, utan afseende på fördelningar. Besluten fattas genom enkel pluralitet. 13. Landt-ständernas Ordförande utnämnes af Konungen bland eller utom de valde, men inom Val-Distriktet. Honom tillkommer att utfärda kallelser, föredraga målen, göra propositioner och vidmagthålla ordningen, utan alt likväl sjelf ega röst i öfverläggningen eller beslut. 14. På landidag må, med undantag af grundlagsfrågor, motioner kunna framställas i hvilket ämne som helst, ehvad det beträffar Rikets allmänna, eller Valdistriktets enskilda angelägenheter. 15. Aila motioner, som å en landtdag väckas ech gillas, skola dock först vid nästföljande landtdag närmare utredas och bestämmas, samt derefter, i form af landtstärdernas önskningar celler förslag, till Konungen, genom dess befallningshafvande, insändas för att, sedan vederbörande hörde blifvit, af Konungen, enligt beskaffenheten, antingen omedelbarligen afgöras, eller cek till Rikets Ständer öfveriemnas. 16. Landtdag må ej räcka längre än en månad, och kan jemväl före den tidens utgång upphöra, så framt landt-ständen det besluta. Reservation. i af Friherre Ehrenborg: emot Utskottets ru justerade betänkarde måste jag reservera Pe; det svarar icke emot det begrepp jag gjort mig om landtdagar och deras bestämmelse. Jag hade Örskat, att vid dessa Landskaps sammankomster få se uttrycket af en allmän opinion, utan afsende på Stånd elrr mor oo fr . ia se der samlad kaällektiva tunn.