Det återstår att redogöra för nägra af Utskottet i öfrigt
föreslagna bestämmelser. — Deribland företer sig främst
Landtdagens femte valkla:s och fördelning, medelbarligen
ersättande den femte Kammare, hva:s tillbyggnad på Stånds-
representationen, i fall denna bibehölles, länge varit yrkad.
Den förblandnihg af spridda elementer som Utskottet be-
mödat sig att från Riks-Ståndsformerna utestänga, har der-
emot vid Landt-Ständernas formation ej kunnat i ofvanbe-
rörde tillkomåa valklass undvikas, helst Utskottet, förut-
sättande, att densamma torde anses tillräcklig, icke vågat
föreslå ännu en eller flera nya klasser. Sålunda äro i fem-
te klassen och fördelningen sammanförde de, någon annan
ej tillhörande, Embets- och -Tjenstemän samt Jord- och
Fastighetsegare på landet celler i stad, hvilka inom val-di-
striktet erlägga skattebidrag till visst minimi-belopp.
Antalet af Landtdagsmän inom hvarje fördelning, har
Utskottet sökt lämpa efter länens folkmängd och, hvad
Stockholms stad angår, efter det speciella förhå!lande, att
derstädes saknas fjerde valklassen och fördelningen, hvars
numerär således skäligen kam och bör förstärka de öfriges,
då i allt fall Landtdagsmännen för Stockholm ej öfverstege
trettiotvå. Bland länen åter skulle enligt Utskottets beräk-
ning, sex ställa fyratio, tio — trettio, fyra — tjugufem och
fyra — tjugu Landtdagsmän.
Slutligen och då Landtdagsmannakallet innebär ett med-
borgligt förtroende, en verklig hedersutmärkelse, vida öf-
ver all penninge-vedergälining, har Utskottet föreslagit,
att Landtdagsmanu ej må tilläggas rese- och underhållskost-
kostnader, hvilka desssutom ej hunna uppgå till synnerli-
gen högt belopp, enär, efter Utskottets tanka, Landtdagens
fortfarande i högst en månad skulle erbjuda tillräcklig
tidrymd för ärendernas behandling. Stoch. den 4 Scptem -
ber 1834.
Vördsamt förslag till allmänna grunder för enr
Landtdags-Ordning.
1. Svenska Folket representeras äfven på Landtdagar el-
ler genom Landt-Ständer.
2, Hvarje år då ej lagtima riksdag infaller, skola Landt-
Ständerna distriktris sammanträda på den första helgfria
dagen af Oktober månad, för länen i den stad der läns-
styrelsen har sitt säte, och för Stockholms stad dersamman-
städes.
3. Samtlige Landtdagsmän utses genom val af fem klas-
ser, och bilda sjelfve lika många eller fem fördelningar.
4. Första valklassen utgöres af Ridderskapets och Adelns,
enligt Riddarhus-Ordningen, till säte och stämma berät-
tigade ledamöter, som inom valdistriktet erlägga beyvillning
af inkomst.
5 Andra valklassen består af prester med ordinarie be-
ställning samt ordinarie lärare vid Statens al: männa un-
dervisningsverk.
6. Tredje valklassen sammansättes af Borgare och Magi-
stratspersoner, ofrälse Bruksägare, samt ofrälse Manufaktu-
rister och -Fabriksägare på landet eller utan burskap i
stad.
7. Till fjerde valklassen hänföres hemmansegare af AU-
mogen, som, enligt Riksdags-Ordningen, ega att välja och
väljas till Riksdagsmän för Bondeständet.
8. Uti femte valklassen ingå de Embets- och Tjen-
stemän samt besutne Hemmans-ägare på landet, och
Hus- eller Jordägare i stad, hvilka ej tillhöra någon
bland ofvanuppräknade fyra klasser , och som inom
Val-Distriktet utgöra: Embets- och Tjenstemännen, bevill-
ning af lön och inkomst i och för publik tjenst, samt de
öfrige, skattebidrag af egendom, motsvarig minst det belopp
Embets- och Tjensteman 1 denna klass erlägger.
9. Hela antalet af landsdagsmän för hvarje Valklass skall
ovillkorligen inom klassen väljas, dock utan rätt till un-
derhålls- eller resekostnads ersättning hvarken af de.väljan-
jande eller afstatsmedlen.
10. Der en Valklass alldeles saknas, må klasserna oeh, i
följd deraf, fördelningarna inskränkas till fyra
11. Till laodtdagsmän för hvarje fördelning skola väljas
inom Sterkholms Stad samt Skaraborgs, Östergötlands,
Eittsborgs, Kalmar, Wermlands och Malmö Län Åtta; in-
om Stockholns, Kronobergs, Jönköpings, Westmanlands,
Södermanlands, Stora Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs,
Kristianstads samt Göteborgs och Bohus Län, sex; inom
Upsala, Wester- Norrlands, Blekivgs och HaHands Län, fem;
inom Westerbottens, Gottlands, Jemtlands och Norrbottens
Län fyra.
12. Öfverläggningen vid landtdag vare gemensam, utan
afseende på fördelningar. Besluten fattas genom enkel plu-
ralitet.
13. Landt-ständernas Ordförande utnämnes af Konungen
bland eller utom de valde, men inom Val-Distriktet. Ho-
nom tillkommer att utfärda kallelser, föredraga målen, gö-
ra propositioner och vidmagthålla ordningen, utan alt lik-
väl sjelf ega röst i öfverläggningen eller beslut.
14. På landidag må, med undantag af grundlagsfrågor,
motioner kunna framställas i hvilket ämne som helst, ehvad
det beträffar Rikets allmänna, eller Valdistriktets enskilda
angelägenheter.
15. Aila motioner, som å en landtdag väckas ech gillas,
skola dock först vid nästföljande landtdag närmare utredas
och bestämmas, samt derefter, i form af landtstärdernas
önskningar celler förslag, till Konungen, genom dess befall-
ningshafvande, insändas för att, sedan vederbörande hörde
blifvit, af Konungen, enligt beskaffenheten, antingen ome-
delbarligen afgöras, eller cek till Rikets Ständer öfveriemnas.
16. Landtdag må ej räcka längre än en månad, och kan
jemväl före den tidens utgång upphöra, så framt landt-stän-
den det besluta.
Reservation. i
af Friherre Ehrenborg: emot Utskottets ru juste-
rade betänkarde måste jag reservera Pe; det sva-
rar icke emot det begrepp jag gjort mig om landt-
dagar och deras bestämmelse. Jag hade Örskat, att
vid dessa Landskaps sammankomster få se uttryc-
ket af en allmän opinion, utan afsende på Stånd el-
rr mor oo fr . ia se der samlad kaällektiva tunn.