Af Professor Agardh: Emot beslutet, att civile
Embet:män skulle lemnas inträde i Preste-Ståndret.
Häruti instämde Herr Malmberg och anförde til-
I ka reservation mot Fabrikanters och Manufakturi-
sters inträde i Borgare-Ståndet.
-—
Konstitutions-Utskottets Memorial, med betänkan-
de och förslag , angående Landtdagar.
Efter noggrannt öfver vägande af den inom Kon-
stitutions-Utskottet väckta fråga om Svenska Foi-
kets representerande, äfven på Landidagar eller ge-
nom Landi-Ständer, har Utskottet enhälligt gillat
förslagets allmänliga id, och får, med de ioskränk-
ningar och modifikationer, som pröfvats nödiga,
nyttiga och utgörande vilkor för verkställbarheten,
härmedelst vördsamligen framlägga hufvuddragen
eller g:undiivierna till en Landtdags-Ordning, Äm-
nets vigt, och framför allt ovissheten om Rikets
Ständers åsigter, hafva föranlåtit Utstottet att be-
gränsa dess åtgärd inom en sådan förberedning och
uppställning af sjelfva grunderna. Det är först se-
dan dessa blifvit, icke blottaf nu församlade Stän-
der godkända, för att såsom deras utlåtande nvila,
utan ock vid nästa Riksdag af begge Statsmakteraa
antagna, som det då blifvande Konstitutions-Ut-
skottet erbjudes lägenhet att plasmessigt utarbeta
och afgifva ett fullständigt reglementariskt förslag,
hvilket likaledes i sin ordning kommer att undergå
den i Grundlag stadgade behandlingen. i
Återinförandet af de inom Sverge urgamla Landt-
dagssammanträden, hvartill ej ännu, särdeles i Ri-
kets nordligare provinser, alla spår hunnit utplå-
nas, skulle, efter Konstitutions-Utskottets uppfati-
ning, våsendtligen äga till ändamål:
att i någon mån afböja den temligen allmänna,
om än Oobilliga klagan, att folkets röst ej får fram-
tränga, eller att folket ej är representeradt, och
särskildt att tillfredsställa, eller åtminstone afleda
orepresenterades anspråk på inrymmande i Riks-
Stånden;
att, genom motionsrättens förläggande till Landt-
dag, dels bereda provinsens önskningar tillfället att
uttrycka sig mera kollektivt och mindre individu-
elt, än de måhända vid Riksdagar stundom tolkas,
dels minska Riksdagsärendernas och egentligen önsk-
ningsmålens mävgd, samt dymedelst bidraga till
Riksdagarnes förkortande;
att, utan rubbning af Kommunernas fria samråd,
bringa deras aftal till enhet och öfverensstämmelse,
— att jemna de skarpa olikheterna, ofta emellan
närgränsande socknar, i ekonomiska förvaltnings-
anstalter, — samt änvdtligen att, genom utvidgan-
det af den medborgerliga verkningsrymden, lifva
en allmännare Nationalanda samt väcka hågen och
utveckla skickligheten för municipalbestyr.
Utan tvifvel hafva Landtdagarna ursprungligen lemnat
preformativet åt Riksdagar; men sedan de förra försvunnit,
måste, enligt Utskottets förmenande , Riksdagen blifva typ
och Landtdagen efterbildning. Ty Utskottet har ej tänkt
sig Landtdagen såsom isolerad och fristående, eller utan
samband med Riksdagen, hyilken han genom sin natur är
underordnad, på samma sätt som delarne det hela. Derfö-
re har ock Utskottet sökt att, såvidt möjligt varit, upp-
ställa Landtdagarnes organisatien och befattning, utan för
många eller för stora afvikelser från Riksdagarnas. Med
förkastande således jemväl här af allmänna valens princip,
har Utskottet tillämpat den af val genom Korporationer el-
ler Medborgarcklasser, och dervid bildat de fyra främsia
valklassernas och fördelningarnes sammansättning efter de
fyra Riks-Ståndens nu varande eller, i en måhända ej af-
lägsen framtid, förmodade beståndsämnen, med det nästan
enda undantag, att i Första och Andra Fördelningarna,
motsvarande Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet,
saknas sjelfkallade Landtdagsmän, hvilket dock härrört
derifrån, att viss och lika personal bort för hvarje fördel-
ning bestämmas, och att en särskilt fördelningsformation
af sjelfskrifna, eller deras inlåtande 1 förut befintliga för-
delningar, skulle upphäft vilkoret af samfält öfverläggning
och omröstning, eller åtminstone ståmplat detta vilkor som
orättvist. Den samfälta öfverläggningen åter jemte dermed
förbunden votering, per capita, grundas förnämligast på
Landtdagers syfte och föremål, eller frågors väckande och
beredande, men ej deras afgörande, hvarigenom ock dess
karakter mera närmar sig till ett Utskotts med motions-
och beredningsrätt, än till den af både motionerande och
beslutande Stånds-Plena. s
Men då Konstitutions-Utskottet å ena sidan utsträckt
motionsrättigheten å Landtdag till fullkomligaste likhet
med den, som vid Riksdag inom Ståndens Plena utöfvas,
att nemligen väcka alla motioner, utom grundlagsfrågor,
och, å andra sidan, inskränkt Landtdagens beslutande rätt
inom gillandet eller ogillandet af motioner och af förslags-
eller redaktionsformen för desamma, har Utskottet ytterli-
gare varit emtänkt på något medel att återhålla em tilläf-