Konstitutions Utskottets Memorial, angide en ända-
måälsenligare organisation af Stats- Rådet.
Inom Konstitutions- Utskottet har motion3blifvit väckt,
om återupptagandet, med lämpliga. och. nödiga jemkningar,
af det förslag 1823 års riksdags Konstitutions-Utskott fram-
lagt, i anledning af de, uti särskilta Utskottets betänkande
om styrelse-verkens reorganisation, förekomna grundlags-
frågor, förnämligast beträffande Stats-Rådets sammansätt-
ning.
Motionären, hvars åsigter i detta ämne Konstitutions-
Utskottet nästan enhälligt gjort till sina, har för desamma
väsendtligen hemtat skälen från angelägenheten deraf, alt,
genom regeringsärendernas ändamålsenliga fördelning och
deras likväl bevarade inbördes sammanhang, full kraft och
enhet i riks-s!yrelsen må beredas, äfvensom från svårighe-
ten, om ej omöjligheten att rättvist Ullämpa den i grund-
lagen stadgade ansvarighet för rådslagen, innan Konungens
rådgifvare, till ett nödigt antal, ställas i spetsen för hvar
sin gren af styrelsen, så att de, närmast Konungen, må
kunna i helt, både öfverskåda egna förvaltningsföremål och
taga kännedom af hvarandras, med skyldighet å ena sidan
att när som helst göra Konungen redo för administratio-
nens gång och resultater,: samt å den andra med tillräck-
lig myndighet att inom det dem anförtrodda :departement
främja verkställigheten af Konungens beslut och vaka öfver
allmänna författningars efterlefnad.
Uppfördt på dessa hufvudgrunder och utveckladt genom
deras tillämpning, öfverensstämmer förevarande förslag med
1823 års Konstitutioms-Utskotts deruti, alt departemental-
formen skulle i Konungens Stats-Råd införas, Stats-Sckre-
terare-platserna, jemte benämningen, försvinna, och de stän
diga Stats-Rådsledamöternas persoval i samma mån ökas;
vidare krigs-ärenderna fördelas på tväene departement, el-
ler landt- och sjöförsvarets; Justitic-ärenderna föredragas
af en Stats-Rådets ledamot, och ändtligen Rikets allmänna
ärendens Beredning upphöra.
Deremot skiljer sig förslaget från det förra eller oantag-
na, i följande omständigheter, hvilka torde, hvar för sig,
böra närmare angifvas och i korthet motiveras.
Det förra upptog ej Stats-Ministrarne såsom Departe-
ments-ehefer och anvisade Justitie-ärendernas föredragning
åt Justitie-Kanslern, i egenskap af Stats-Råd. Begge Stats-
Ministrarne äro nu upptagne som chefer för hvar sitt de-
Partement och Justitie Stats-Ministern särskilt såsom före-
dragande i Stats-Rådet af Justite-ärenden eller dem, som
angå rättegångsväsendet och fångvården. Man har trott
att Justitie-StatsMinistern, af lagstiftaren icke utan bety-
delse insatt i Stats-Rådet, såsom en föreningslänk emellan
förvaltande och dömande makterna, vore genom sitt embe-
te mest qvalilicerad till föredragning, inför Konungen, af
mål, öfver hvilkas handhafvande ban eger högsta vården,
och bland bvilka jemväl räknats fångvårdsärenden, emedan
dessa höra under Judiciära Polisen och denna under
Rättegångsväsendet. Justitie-Kansleren komme således
att vidblifva sin egentliga bestämmelse att, såsom Konun-
gens hög.te Ombudsman, föra allmän åklagaretalan.
Jemlikt äldre förslaget, I allades fem, bland de sex före-
dragande Stats-Rådena, Minislrar, hvari dock mera låg ti-
tel än en verklig befattning. Emellertid och oaktadt den
i 48 Regerivgs-Formen uttryckta monarkiska princip att
Konurgen allena äger styra Riket, härigenom icke rubba-
des, synes det dock som bade den nyttjade benämningen
bindrat grundlagsändringens gillande af representanterne
för en nation, hvilken i allmänhet älskar makten hos Ko-
nungen, men ej ens skeggan deraf hos ministereon. I när-
varande förslag deremot hbafva alla de Kådgifvare, som
berde ersätta hittils varande Stats-Departemeuts-Chefer
eller Stat:-Sckreterarne, erhållit Stats-Råds namn, hvilket
cck fortfarande tillagts de öfriga Stats-Rådets ledamöter,
med undantag af dem, grundlagen redan gifvit andra.
12823 års Ut:kott hade förslagsvis, utom bägge Stats-Mi-
nistrarre, uppfört sex föredragande och scx icke föredra-
gaude Stat -Råde ;, eller inalles fjorton icdamöter. Detta
antal finnes nu ivskränkt till tolf, eller 8 Departemeats-
Chefer cch fyra icke föredragande Stats-Råder, hyilka sed-
nare följaktligen minskat med två,
Enligt 1823 års förslag borde Kammar- samt Handels-
och Finans-Expeditionernas föredragningsämnen fördelas i-
mellan en Inrikes Minister, för ärenden angående närin-
garne, allmänna bushållninger och ordningen, samt en Fi-
nans-Minister, för Kameceral- och Drätselärenden, Ehuru
denpa indelning icke saknar stöd från målens mer och min-
dre skiljaktiga eller likartade beskaffenhet, och ej heller
skulle leda till rubbning : konstitutionella grundformer,
har dock, vid betraktande -F Kameralärendernas nära gce-
menskap med inre hushållningen, och af det troligen länge
nödvändiga sambandet emellan närings- och finanssystemen,
nuvarande fördelning blifvit i det nya förslaget desto hell-
re bibehållen som gränslinier onekligen äro svårare att ut-
staka än att vårda.
På framställda skäl hade meranämde Konstitutions- Ut-