Konstitutions Utskottets Memorial, angide en ändamåälsenligare organisation af StatsRådet. Inom KonstitutionsUtskottet har motion3blifvit väckt, om återupptagandet, med lämpliga. och. nödiga jemkningar, af det förslag 1823 års riksdags Konstitutions-Utskott framlagt, i anledning af de, uti särskilta Utskottets betänkande om styrelse-verkens reorganisation, förekomna grundlagsfrågor, förnämligast beträffande Stats-Rådets sammansättning. Motionären, hvars åsigter i detta ämne KonstitutionsUtskottet nästan enhälligt gjort till sina, har för desamma väsendtligen hemtat skälen från angelägenheten deraf, alt, genom regeringsärendernas ändamålsenliga fördelning och deras likväl bevarade inbördes sammanhang, full kraft och enhet i riks-s!yrelsen må beredas, äfvensom från svårigheten, om ej omöjligheten att rättvist Ullämpa den i grundlagen stadgade ansvarighet för rådslagen, innan Konungens rådgifvare, till ett nödigt antal, ställas i spetsen för hvar sin gren af styrelsen, så att de, närmast Konungen, må kunna i helt, både öfverskåda egna förvaltningsföremål och taga kännedom af hvarandras, med skyldighet å ena sidan att när som helst göra Konungen redo för administrationens gång och resultater,: samt å den andra med tillräcklig myndighet att inom det dem anförtrodda :departement främja verkställigheten af Konungens beslut och vaka öfver allmänna författningars efterlefnad. Uppfördt på dessa hufvudgrunder och utveckladt genom deras tillämpning, öfverensstämmer förevarande förslag med 1823 års Konstitutioms-Utskotts deruti, alt departementalformen skulle i Konungens Stats-Råd införas, Stats-Sckreterare-platserna, jemte benämningen, försvinna, och de stän diga Stats-Rådsledamöternas persoval i samma mån ökas; vidare krigs-ärenderna fördelas på tväene departement, eller landtoch sjöförsvarets; Justitic-ärenderna föredragas af en Stats-Rådets ledamot, och ändtligen Rikets allmänna ärendens Beredning upphöra. Deremot skiljer sig förslaget från det förra eller oantagna, i följande omständigheter, hvilka torde, hvar för sig, böra närmare angifvas och i korthet motiveras. Det förra upptog ej Stats-Ministrarne såsom Departements-ehefer och anvisade Justitie-ärendernas föredragning åt Justitie-Kanslern, i egenskap af Stats-Råd. Begge StatsMinistrarne äro nu upptagne som chefer för hvar sitt dePartement och Justitie Stats-Ministern särskilt såsom föredragande i Stats-Rådet af Justite-ärenden eller dem, som angå rättegångsväsendet och fångvården. Man har trott att Justitie-StatsMinistern, af lagstiftaren icke utan betydelse insatt i Stats-Rådet, såsom en föreningslänk emellan förvaltande och dömande makterna, vore genom sitt embete mest qvalilicerad till föredragning, inför Konungen, af mål, öfver hvilkas handhafvande ban eger högsta vården, och bland bvilka jemväl räknats fångvårdsärenden, emedan dessa höra under Judiciära Polisen och denna under Rättegångsväsendet. Justitie-Kansleren komme således att vidblifva sin egentliga bestämmelse att, såsom Konungens hög.te Ombudsman, föra allmän åklagaretalan. Jemlikt äldre förslaget, I allades fem, bland de sex föredragande Stats-Rådena, Minislrar, hvari dock mera låg titel än en verklig befattning. Emellertid och oaktadt den i 48 Regerivgs-Formen uttryckta monarkiska princip att Konurgen allena äger styra Riket, härigenom icke rubbades, synes det dock som bade den nyttjade benämningen bindrat grundlagsändringens gillande af representanterne för en nation, hvilken i allmänhet älskar makten hos Konungen, men ej ens skeggan deraf hos ministereon. I närvarande förslag deremot hbafva alla de Kådgifvare, som berde ersätta hittils varande Stats-Departemeuts-Chefer eller Stat:-Sckreterarne, erhållit Stats-Råds namn, hvilket cck fortfarande tillagts de öfriga Stats-Rådets ledamöter, med undantag af dem, grundlagen redan gifvit andra. 12823 års Ut:kott hade förslagsvis, utom bägge Stats-Ministrarre, uppfört sex föredragande och scx icke föredragaude Stat -Råde ;, eller inalles fjorton icdamöter. Detta antal finnes nu ivskränkt till tolf, eller 8 DepartemeatsChefer cch fyra icke föredragande Stats-Råder, hyilka sednare följaktligen minskat med två, Enligt 1823 års förslag borde Kammarsamt Handelsoch Finans-Expeditionernas föredragningsämnen fördelas imellan en Inrikes Minister, för ärenden angående näringarne, allmänna bushållninger och ordningen, samt en Finans-Minister, för Kameceraloch Drätselärenden, Ehuru denpa indelning icke saknar stöd från målens mer och mindre skiljaktiga eller likartade beskaffenhet, och ej heller skulle leda till rubbning : konstitutionella grundformer, har dock, vid betraktande -F Kameralärendernas nära gcemenskap med inre hushållningen, och af det troligen länge nödvändiga sambandet emellan näringsoch finanssystemen, nuvarande fördelning blifvit i det nya förslaget desto hellre bibehållen som gränslinier onekligen äro svårare att utstaka än att vårda. På framställda skäl hade meranämde KonstitutionsUt