I enlighet med det fö örslag till förändrad organi-
sation af åtskilliga Rikets Styrelseverk, hvilket af
utsedde kommitterade blifvit år 1822 framlagdt,
anser jag äfvenledes Hof-Kanslers-embetet kunna
tjenligen indragas. De högst olikartade befattnin-
gar, som på detsamma blifvit sammanförda, förmå
icke bilda något helt, som antager gestalten af en
organisation, utan snarare förete de s sig i skepna-
den af en nog tillfällig sammangyttring. Denna
må fördenskuil, under försöket att i renare former
ombilda Stv relsen, upplösas, och de flera heteroge-
va element, som ingått i bemälte embetsformation,
sakenligt fördelas uppå sätt Hr Biskopen af IVin-
gard i en klar uppfattning föreslagit. Man erinrar
bäremot, att, om i Tryckfrihetsärenden de såkalla-
de ordningsm ålen öfverlemnas till Justitie-Ministerns
afgörande, skall den utväg, som hittills varit öp-
pen, att draga dem genom underdåniga besvär un-
der nongl. Majas egen nådiga pröfning, blifva af-
skuren, och således den för hvarje Svensk man vig-
tigaste instans så förlorad. Att dock berörde svå-
righet låter sig u adanrödja ville jag 3 serna förmo-
da, litande billigtvis härvid mera på andr as än e-
gen förmåga: i öfrigt faller af sig sjelf i dagen, att
från dessa underordnade mål tillräck liga skäl icke
kunna hämtas att bibe ;hålla ett i öfrigt öfverflödigt
embete. Den besparing, som genom dess indragan-
de kunde i st tatsutgifterna göras, må tagas 1 ringa
beräkning, churu ej alldeles i ett fattigt land för-
bises. Men af större vigt är onekligen, att icke,
till men för den enhet och öfverensstämmelse, som
inom hvarje konselj bör råda, dess personal blifver
öfver höfvan talvik. Och i detta hänseende vore
jag nära färdig att yrka en ytterligare reduktion.
I spåren af de n ma ktutvidgning, som både afses
och onekligen skall blifva påföljden af den före-
slagna förändringen i Styrelsens organisation, hade,
efter min tanka, bort närmast träda en, icke öka d
men hastigare kontroll på det bruk, som deraf
kunde i framtiden göras. Denna kontroll, förbe-
redd genom tryckfriheten, utöfvas dock egentlige n,
inom hvarje konstitutionelt samhälle, af Hationens
samlade ombud, inför hvilka regeringens högsta or-
ganer äro ansvarsskyldige; och jag hade derföre
tott, att med nu afsående uppränning till ny kon-
struktion af Stats-Ri. det hade med rätta bort följa
och förbindas till samtidiga lagförslag, att Rikets
Ständer skulle hvart tredje år till lagtima riksdag
sammankomma — cen förändring, som jemväl ur
andra grunder är önskansvärd och påkallad, enär
det t ofelbart skulle tjena, att allt mer vända sinnet
till uppmärksamhet på de allmänna ärendena, bi-
draga att förkorta våra riksmötens öfverklagade
längd, derigenom synnerligen främja riksdagsmanna-
valen, oeh således i lera afseenden verka på det
fördelaktigaste derhän, att riksdagarne motsvarade
sin sanna bestämmelse.