Tagens lyssa post rmaedtöor Intressanta uneclra-
elser från Madrid af den 8. Från Paris gå de
den 13, från London gå de till den 16, samt från
damburg till den 19 dennes
De Spanska vyheierna äro af stor vigt, och efter
ll saonoliklet fördlöpare till betydliga förändrin-
sar i detta lands inre politiska läge. Ministrarne
or:fara all lisa det eva nederlaget efier det andra
Prokuradorernes Kammare, och följden synes blif-
va ett nära tolall ombyte af dess personal. När den
artikel i det bekacta pelitionsförslaget (se gårdags-
num:et), som handlar om tiyckfriheien, förekom till
diskussion, segrade oppositionen, ehuru blott med
tvenne röster. Detsamma inträffade i frågan om det
skydd hva:je Spsnior skulle åtnjuta emot godtyck-
lig arrestering, i hvilken punkt ministrarne hkaie-
des blefvo slazsra. Vi skola återkomma till den in-
tressanta debatten härom, Ett par dagar derefter
nade Martinez de la Rosa ingifvit sin afsiedsan-
sökning, och ella de andre ministrarne, med undan-
tag af grifve Toreno, sades baftva följt hans exem-
vel. Denne senare hade fått i uppdrag att bilda
elit nytt kabinett, och förklarat att ban endest så-
ge en möjlighet att lycka; deri, genom inkallande
af oppositionens förnämsta edamöter.
Fi;nanskomilca hade ou inkommit med sitt betär-
ijarde, 10rande stats kuldens reglering, eilev rättare
riksbaokiu!tea, och, såsom man redan förut trott
sig veta, verkeligen föreslagit att fullt erkänna Cor-
ieziårea, men att deremot alla, som buifvit kontra-
terade sedan 1823, stulle annul!eres.
Om Don Carlos och Rodils promenader före-
kommer ingenting särdeles upplysarde i de F:an-
syska bladen. Någon liten dal hade förklarat sig
för Drottning Isabella, och Rodil bade befästat El:-
sondo. Hen hade sedermera drarit sig närmare Fran-
syska gränsen, såsom det hette, för att hämta fonder
tll tGuppernes aflöniog.
Uti Portugisiska Deputerade-Kammaren har pas-
serat en högst bedröflig händelse för Don Migucl,
som visar hurumycket denne älskelige furste är
omtyckt af den Portusisiska natiorep, såsom de En-
ge!ska Torybladen och deras härvarande eko velat
insinuera.
En depute ad, Baron Renduff, sade, att han läst
i vågra tidaingar en protest af Don Miguel emot
hans fördrifvarde från thronen, och frågade, om
regeringen hade någon underrättelse derom. Mini-
stern för Utrikes ärenderna svarade, att han väl
kände till dokumentet, men icke såsom officielt. Ic-
ke dessmindre föreslog en Senbor, vid namn Sousa
Azevedo, att utan vidare krus fråntaga Usurpatorn
den pension af 17,000 P. St., som blifvit honom
tillagd genom konventionen i Evo:a Monte, eme-
dan han vore fäderneslandets fiende, samt att för
alitid utesluta horom från Portugisiska thronen;
och Senhor Sanches da Silva tillade det förslaget,
alt Donnen vid första försök att återkomma
till sin makt, skulle behandlas såsom riksför-
rädare och straffas med döden. Båda försla-
gen antogos med acklamation, ech vid det första
tillade Utrikesministern, att det vore så mycket
lättare verkstäldt, sem ännu ingenting hade blifvit
utbetalt af pensionen. En annan föreslog, att Don
Pedros andra dotter, Donna Januaria, skulle förkla-
ras för sin systers efterträderska, och Reg. befull-
mäktigas underhandla med Brasilianska Regeringen
om hennes afstående, hvaremot det Brasilianska fol-
ket icke lärer opponera sig.
Det berättas, att någon i anledning af pensionens
indragande föreslagit, att Usurpatorn nu borde fara
omkring och visa sig för pengar, då han säkert icke
skulle lida brist på någonting till sitt under håll.
Underhandlingen om giftermål mellan Donna Ma-
ria och Hertigen af Leuchtenberg, skrifves från
Böjern, lärer nu vara i full gång, England och
Frankrike gjorde icke längre några invännvingar mot
denna formälning,
I Paris talades mycket om en särdeles sträf no,
sm Baron Werther ipgifvit, för att åstadkomma
den afsatte Preussiske konsulns i Bayonne restaura-
tion. Ludvig Filip bade skickat en kurir till Tal-
leyrard, för att få koneept till svar på denna be-
tankliga epistel, hvilken till och med säges hota
mej Hans Extllens snara afresa, i fall icke kon-
suln åter insatles i sina förra funktioner.
Marskalk Gerard förehar stora reformer inom
sitt departezsent. Han ämnar både minska armdens
styrka och betydligt nedsätta underhållskostnaden.
Vi skola närmare redogöra för marskalkens intres-
santa plan, som visar att, med god vilja, det låter