Tagens lyssa post rmaedtöor Intressanta uneclraelser från Madrid af den 8. Från Paris gå de den 13, från London gå de till den 16, samt från damburg till den 19 dennes De Spanska vyheierna äro af stor vigt, och efter ll saonoliklet fördlöpare till betydliga förändrinsar i detta lands inre politiska läge. Ministrarne or:fara all lisa det eva nederlaget efier det andra Prokuradorernes Kammare, och följden synes blifva ett nära tolall ombyte af dess personal. När den artikel i det bekacta pelitionsförslaget (se gårdagsnum:et), som handlar om tiyckfriheien, förekom till diskussion, segrade oppositionen, ehuru blott med tvenne röster. Detsamma inträffade i frågan om det skydd hva:je Spsnior skulle åtnjuta emot godtycklig arrestering, i hvilken punkt ministrarne hkaiedes blefvo slazsra. Vi skola återkomma till den intressanta debatten härom, Ett par dagar derefter nade Martinez de la Rosa ingifvit sin afsiedsansökning, och ella de andre ministrarne, med undantag af grifve Toreno, sades baftva följt hans exemvel. Denne senare hade fått i uppdrag att bilda elit nytt kabinett, och förklarat att ban endest såge en möjlighet att lycka; deri, genom inkallande af oppositionens förnämsta edamöter. Fi;nanskomilca hade ou inkommit med sitt betärijarde, 10rande stats kuldens reglering, eilev rättare riksbaokiu!tea, och, såsom man redan förut trott sig veta, verkeligen föreslagit att fullt erkänna Corieziårea, men att deremot alla, som buifvit kontraterade sedan 1823, stulle annul!eres. Om Don Carlos och Rodils promenader förekommer ingenting särdeles upplysarde i de F:ansyska bladen. Någon liten dal hade förklarat sig för Drottning Isabella, och Rodil bade befästat El:sondo. Hen hade sedermera drarit sig närmare Fransyska gränsen, såsom det hette, för att hämta fonder tll tGuppernes aflöniog. Uti Portugisiska Deputerade-Kammaren har passerat en högst bedröflig händelse för Don Migucl, som visar hurumycket denne älskelige furste är omtyckt af den Portusisiska natiorep, såsom de Enge!ska Torybladen och deras härvarande eko velat insinuera. En depute ad, Baron Renduff, sade, att han läst i vågra tidaingar en protest af Don Miguel emot hans fördrifvarde från thronen, och frågade, om regeringen hade någon underrättelse derom. Ministern för Utrikes ärenderna svarade, att han väl kände till dokumentet, men icke såsom officielt. Icke dessmindre föreslog en Senbor, vid namn Sousa Azevedo, att utan vidare krus fråntaga Usurpatorn den pension af 17,000 P. St., som blifvit honom tillagd genom konventionen i Evo:a Monte, emedan han vore fäderneslandets fiende, samt att för alitid utesluta horom från Portugisiska thronen; och Senhor Sanches da Silva tillade det förslaget, alt Donnen vid första försök att återkomma till sin makt, skulle behandlas såsom riksförrädare och straffas med döden. Båda förslagen antogos med acklamation, ech vid det första tillade Utrikesministern, att det vore så mycket lättare verkstäldt, sem ännu ingenting hade blifvit utbetalt af pensionen. En annan föreslog, att Don Pedros andra dotter, Donna Januaria, skulle förklaras för sin systers efterträderska, och Reg. befullmäktigas underhandla med Brasilianska Regeringen om hennes afstående, hvaremot det Brasilianska folket icke lärer opponera sig. Det berättas, att någon i anledning af pensionens indragande föreslagit, att Usurpatorn nu borde fara omkring och visa sig för pengar, då han säkert icke skulle lida brist på någonting till sitt under håll. Underhandlingen om giftermål mellan Donna Maria och Hertigen af Leuchtenberg, skrifves från Böjern, lärer nu vara i full gång, England och Frankrike gjorde icke längre några invännvingar mot denna formälning, I Paris talades mycket om en särdeles sträf no, sm Baron Werther ipgifvit, för att åstadkomma den afsatte Preussiske konsulns i Bayonne restauration. Ludvig Filip bade skickat en kurir till Talleyrard, för att få koneept till svar på denna betankliga epistel, hvilken till och med säges hota mej Hans Extllens snara afresa, i fall icke konsuln åter insatles i sina förra funktioner. Marskalk Gerard förehar stora reformer inom sitt departezsent. Han ämnar både minska armdens styrka och betydligt nedsätta underhållskostnaden. Vi skola närmare redogöra för marskalkens intressanta plan, som visar att, med god vilja, det låter