Article Image
förkastat saltkuren, såsom af erfarenheten befunnen
otjenlig, hvarom det vore så mycket angelägnsare att
erhålla något bestämdt yttrande, som denna kur nu,
på läkaresällskapets egen rekommendation, experi-
menteras öfver hela Sverge, och finnes uppslagen i
hvarje hus i Stockholm, samt jemväl — i paren-
tes sagdt — uti flera fal, som vi kunna citera, räd-
dat personer, om i tid kommit att nyttja
den. Sådant vore måbända till och med nyttigare
för farsotens botande, än att med en autoritets im-
onerande dixi söka öfverskyla och försvara några
embetsbröders kanske förlåtliga men likväl tydligt
uppenbarade mistag; hvilket sednare endast bevi-
sar, att äfven de mest utmärkta och aktnings-
värde enskilte personer, — egenskaper som trolii-
gen ingen förnekar någon enskilt af våra lakare, —
när de komma tilisammans såsom korporation, säl-
lan kunna förmås, a!t gifva någon af skriet oåt.
Sedan detta skrefs, hafve vi i gårdagens Post-
ceh Inrikes tidning förnummit följande betyg från
en 2f de skickligaste Läkarne i Göteborg, som spri-
der ett ytterligare ljus öfver denna strid: k
Af Hr Öfversten Grefve M. v. Rosen ombedd,
att meddela min enoskilta tanke, om dea härstädes
ru gärgse faisoten, får jag förklara: ait efier min
åsigt är sjukdomen den epide niska så kallsde Asi-
atiska koleran, som jag tor under vissa vil-
lor vara konegiös och som jag tror vara hitförd,
gynrnad i sitt utbroti och framfart af den ovanligt,
en lärme tid ihållande, höga temperaturen och den
loka! Göteborg, såsom liggarde emellan löxa berg,
omgifven af flere större ock mindre vattendrag,
bjuder; hiedan den ock rasat mera förödavde här,
; förhåll:rde till folkroängden, än p3 tågon annan
känd ovt i Europa. Dess började aftagande till-
skrifver jag dels sjukdomsgiftets numera mindrein-
tensitet, dels ock den återkomna, för oss naturliga,
lägre temperaturer. I sitt närvarande sk ck anser
jag sju domen ännu bibehålla sitt ursprungliga lyn-
ne, ehurt den för läkareåtgärden är mera åtkom-
lig ati bejda och bota. Göteborg den 25 Augusti
1834.
J. P. IV endt,
Med. Doktor ech Regem.-Lätare.
En utlävdsk Läkare, Doktor Bochard:, har åt den-
na utsago gifvit ett ännu bestämdare stöd genom
en ulförlig efhana ing, som finnes intagen i Göte-:
borgs Handelstidning, som i dag ackommit hit med
vestra posten, och hvaraf följande utdrog förtjenar
acmärka:!
Resultstet af Lved jag anfört blifcer siledes:
1.) Den farsot, af hvilken vi nu h: msökas, är dea
verkliga Asiatiska Koleran, hvars nöärnaaste orsak
grundar sig på blodets abnorma blandning.
2.) Diarrh och upphastning utgör icke sjelfva
sjukdomen, utan endast dess krists; de böra icke
hämmas, ervdast modercrae : Häraf kan man inse
huru dödande kräkmedel, opium, stärk: lse cec. äro
för den sjuke.
3) Efter mina observationer har koteran äfven
ardia kriser, såsom utslag, ansigtsroser, bledgång
och svuls!er.
4.) Då kolera, med kongestioner till hufvudet, är
cen farligaste, så måste äfven alla de medel und-
vikas, som döfva bufvudet, såsom liniment och rö-
keiser af alla slag. Fria luften ar för den kolera-
sjuke den mest välgörande.
Uppsatsens ändamål är att öka publikens förtro-
ende ull dess läkare, ty många personer tro må-
könda, som sjukdomen visat sig här för första gån-
een, att vår hehandling ensamt är empirisk. Win-
bergs P:antage, d. 28 Augusti 1834.
Carl Bochardt,
Medic. Chirurg. Doktor.
Det är onekligen en kutiös omständigbet, alt un-
der det läkaresällskopt sitter här och offentligen
färkunrvar sitt välbehag öfver läkarres i Göteborg,
u!låtanrde, irnan de ärnn rätt kände sjukdomen, så
eöra de Göäteborgste läkarna nu seden de lärt
känna den, on lika offentlig förklarisg, som gifver
de Stockholmske Jäkarve en lexa, höllbes vi kop-
pas, alt de icke en anran gång gerom ett lika en-
hälligt (!) förbastande ådraga sip.
C
Ibland de offer koleran här bortryckt inom de
battre klasserna, är Riksdagsmannen för Ystad, Hr
Kommerserådet Hemberg, hvilken afled i går natt
efier ett halft dygns sjukdom. En af Sundhets-
nämdens mest nitiske Ledamöter i Katrins, Nota-
rien G:ell, efled i ra!t, efter få timmars sjukdom.
Ait opinionen 1 landsorten äfven kan ogilla spärr-
Thumbnail