fråga-rorande - anSvarspaloljd. fOr- -Olals-OERISt. VID
krigsärenderna, i anl. af hans förhållande med an-
slagen åt gardesregementerna, icke har ringaste ge-
menskap med frågar, huruvida de omnämde ansia-
gen fortfarande skola utgå, hvilket endast beror
på pöfning af anslagens behöflighet. Rutberg er-
inrade, huru sist församlade R. St. afslogo det be-
girda anslaget till gardesregementerna, samt huru
Stats-Utsk. vid denna Riksdag afstyrkt tillekade an-
slag på stat för de embetsverk, som af hufvudtit-
larne, sedan sista Riksdag, fått sig sådane beviljade;
och fann 64 Y R.-F. bestämdt innehålla, det de
medel, som af Ständerna till Statsverket anslås,
skola vara under Konungens disposition, för att till
de af R. St. pröfvade behof, och efter den upp-
rättade staten anordnas. Således vore det endast
till oförutsedda tillfälliga behof inom titlarne, och
ingalunda till förböjning af redan fastställda stater,
öfverskotten finge användas. Ty om dessa begagna-
des till staternas förhöjning, så skulle tillfälligtvis
genska betydliga lönepåökningar kunna uppkomma,
dem RB, St., med antagande af Stats-Utsk:s nu yt-
trade princip, skulle, när öfverskotten minskades
och ej tilläto slike påökningar, bli nödsakade att åt-
minstone för innehafvarnes tjenstetid fylla genom
andra anslag, och Rikets Ständers ostridiga rätt,
att sig sjelfva heskatta, sålunda förvandlas till ett
tomt ord utan betydelse. De embetsverk, som ej
finge åtnjuta någon fördel af ett slikt sätt att för-
skaffa vissa andra verk och korpser ökade anslag,
skuile naturligtvis bli obelåtna, och hinder uppstå
för en ordnad embetsverkens reglering, och hushåll-
ning med statens medel. Talaren yrkade af dessa
skäl afslag å Utskottets utlåtande i denna del, och
föreslog, det Ståndet måtte förklara, att, då de un-
der Riksstatens hufvudtitlar uppkomne besparingar
icke bort utan RB. St:s bifallanvisas till några be-
stämda löneanslag på stat; så kunna de embetsverk
och korpser, som sedan sista riksdag blifvit reglera-
de med högre aflöningsstater, än R. St. fastställt,
icke tilläggas rätt att hädanefter på längre eller
kortare tid åtnjuta andra eller större löner, än R.
St. beviljat och vid förra Riksdag å stat uppfört.?
Jokan Bengtsson fr. Vester-Norrlands län förmente,
att, då Utskottet medgifvit K. M:s rätt alt öfver
besparingarne disponera, ordet besluta, i förevaran-
de 4:de punkt, måtte förändras till: hermställa, el-
ler något dylikt. Härutinnan understöddes han af
v. Talm. J. Jonsson; men denna mening bestriddes
af en mängd ledamöter, hvilka förenade sig med
Rutberg. Bland dem And. Danielsson, som tillade,
det han ansåg Utskottets tillstyrkande, att de vid-
tagne löneregleringarne vid gardesregementerna må
gälla för tjensternas nuvarande innehafvare, vara
alideles otjenligt, då icke engång Utsk. vågat föreslå
och säkerligen icke Ribsstånden gilla, att för dem
anslå lönerna på stat, och en fortfarande utbetal-
ning deraf på besparingarne icke är passande för
B. St. ati besluta. Det är för mig tydligt, fort-
for Talaren, att det enda handlingssätt, som anstår
PR. St. i detta fall är, att uppföra på stat endast
hvad förut varit af R. St. medgifvet, sedan de vid
sista Riksdag pröfvade behofvet och ansågo sig ic-
ke kunna antaga dess nödvändighet. Den 1iegerinog,
som tvert emot detta R. St:s tydliga beslut, ansett
sig kunna på eget bevåg lofva enskilte personer att
njuta af folkets skattemedel, må gerna lemnas att
med dem, som ansett sig kunna mottaga dylika
presenter af den, som icke äger gifva sådane, bäst
den gilter underbandla om ändring, eller ock af
egne, eller sådane medel, som äro lemnade till dess
godtycko, låta dem vara i fortsatt åtnjutande deraf,
Om fullmakten är ett bindande löfte på lön, kan
likväl ingen tillfällig stat för ett regemente vara
det; och således upphör åtminstone denna pligt
att hålla ord, då ny fullmakt på ett eller annat
satt erhålles. Faran är således icke stor; rch den
kan ännu ytterligare minskas, om Regeringen vill
lyssna till den begäran vi kunna framställa, att för-
ändra garderna till ett enda regemente. — Stån-
det biföll första momentet i 24:de punkten, men
afslog det andra momentet, äfversom det dermed
; sammarhang stående tredje, som innehåller: att
PR. St. må has K. M. anhålla om en förändiad or-
ganisation af de i andra momentet berörde verk och
stater, hvarigenom de förutvarande tillgångarne måt-
te finnas tillräcklige eller, om någon förhöjning
deri blifver af nöden, uppskjuta regleringens defi-
nitiva fastställande, till de:s Riksens nästsamman-
kommande Sänder blifva i tillfälle att af förslaget
taga kännedom och yttra sig om anvisandet af
den i anslaget erforderliga tillökning. —
- 4 öar ss -