RN sor smidesratt, 51 Synes ocksa Ullgangen derpa Dora HDlliiva enda skälet, ej mindre för den ökade, eller till och med mångdubblade tillverkningen vid de gamla härdarne, än för den smidesrätt, som vid nya verkstäder sökes. Att i stället, mot en betingad högre inkomst för staten, tillåta högre smiden, utan afseende å skogsfång, vore att bereda tillfälle för den starkares rätt att företrädesvis göra sig gällande, eller med andra ord, att, för en ökad statsinkomst, öppet tillåta den ene bruksägaren att fritt få göra inkräktningar på angränsande bergverksägares hittills innehafda och erkända rättigheter. Uppå nu anförda grunder och med fästadt afseende på det högst olika förhållande, som inom bergslag nu äger rum, så i afseende till befintlig skogstillgång, som det derstädes mera allmänna missförbållandet emellan smides-verkstädernes antal och det privilegierade smidesbeloppet, anser derföre Utskottet införandet af den friare smidesrätten, ehuru nyttig och nödvändig den är, ej kunna på föreslagna sättet verkställas, utan en alltför våldsam, för beståndet af ägande rätten samt allas skäliga rätt och anspråk på skydd mot inbördes intrång, nog äfventyrlig brytning; hvaremot Utskottet, till ändamålets vinnande på ett sätt, hvarigenom öfvergången till det friare närings-systemet kunde beredas med minsta möjliga rubbning uti bruksägares inbördes rättigheter samt i öfrigt uppkomne förhållanden, tror sig böra vördsamt föreslå en underdånig anhållan af Rikets Höglofl. Ständer hos Kongl. Maj:t derom : att utom bergslag fri tilverkningsrätt medgifves vid alla de bruks, hvarest hela det tillåtna smidet uppgår till minst 450 Skeppund, på hvarje härd räknad!; äfversom vid alla andra bruk, der genom behörig undersökning kan ådagaläggas, att skogstillgången, utan öfrige bergverks förnärmande, för nyssnämde smidesbelopp på hvar och en derstädes befintlig härd är tillräcklig; alt inom bergslag samma fria tillverkniagsrätt tillerkännes de bruk, som antingen redan äga 450 skepp. smide, eller deröfver, på hvar härd, eller ock med vederbörlig undersökning wvisa sig äga skogsfång, tillräcklig ej mindre för det äldre och det tillökade smidesbeloppet, än äfven för en oförminskad tackjernsblåsning till afsalu, der sådan förut ägt rum. att inom och utom bergslag enahanda smidesrättigheter tillägges såväl bruksägare, som bergsmän, hvilka antingen medgifva härdantalets inskränkning i den mån, att gamla smidesrätten på qvarvarande härdar motsvarar minst 450 skepp. på härden, eller ock kunna genom sammanflyttning af sådane smiden inom samma ort, för hvilka kolfång till större eller mindre del är gemensam, tillvägabringa den förut afgifna, såsom allmän grund gällande, proportionen emellan smidet och härdantalet; och att, i händelse de föreslagna grunderna för smidesrätten af Kongl. Maj:t i nåder gillas, ett förslag till nödige förändringar i beskattningen måtte uppgöras och Rikets Höglofl. Ständer i nåder föreläggas. Dessutom har Utskottet föreslagit följande särskilta förändringar: Att en undersökning måtte versktällas om beskaffenheten af de privilegier och stadganden, med stöd hvaraf afgifter uppbäras i städerna för jerneffekter, antingen desse der vågföras och uppvägas eller ock endast passera genom eller förbi städerna; samt att derefter i nåder måtte meddelas de rättelser och förändringar i författningen härom, som af bergsoch jernhandteringens apphjelpande och billiga anspråk på skydd mot främmande intressen påkallas. Att RB. St. till Kongl. Maj:t öfverlemna, att vid utfärdandet af författningarne rörande ett friare smides-system i allmänhet, och dermed gemenskap ägande ämnen, i nåder meddela nödige förändringar och tillägg i sådana stadganden och författningar som dermed äga gemenskap. . Att rättigheten till nya jernverks anläggande, öfver hela riket, må utom bergslag förklaras för fri och allmän, då, efter skedd vederbörlig undersökning, skozstillgången befinnes tillräcklig; äfvensom att införandet af förbättrade tillverkningsmetoder måtte tillgodonjuta all möjlig frihet och uppmuntran. Deremot har Utskottet afstyrkt: tillstånd till utförsel af tackjern; högre ansvar för öfversmide än det redan bestämda i 1831 års förordning; utvidgad frihet till bergsmanshamrars anläggande; förändring i förädlingsrälten af stångjern till manufaktureller stålsmide; upphörandet af bergs-styrelsen Jemte underordnade tjenstemäns inseende öfver grufvebrytningen; grufve-fogdars afskaffande; upphäfvandet af skyldigheten att stämpla tackjern, samt att med särskilt stämpel utmärka bergsmansjern: hvilket sednare afstyrkande vi likväl icke kunna egna det bifall, som i öfrigt Utskottets betänkande synes förtjena. Jo Sammandra?r af innevarande års utskennnings från Stocke