RN
sor smidesratt, 51 Synes ocksa Ullgangen derpa Dora HDlliiva
enda skälet, ej mindre för den ökade, eller till och med
mångdubblade tillverkningen vid de gamla härdarne, än för
den smidesrätt, som vid nya verkstäder sökes. Att i stäl-
let, mot en betingad högre inkomst för staten, tillåta hög-
re smiden, utan afseende å skogsfång, vore att bereda till-
fälle för den starkares rätt att företrädesvis göra sig gäl-
lande, eller med andra ord, att, för en ökad statsinkomst,
öppet tillåta den ene bruksägaren att fritt få göra inkräkt-
ningar på angränsande bergverksägares hittills innehafda
och erkända rättigheter.
Uppå nu anförda grunder och med fästadt afseende på
det högst olika förhållande, som inom bergslag nu äger rum,
så i afseende till befintlig skogstillgång, som det derstädes
mera allmänna missförbållandet emellan smides-verkstäder-
nes antal och det privilegierade smidesbeloppet, anser derfö-
re Utskottet införandet af den friare smidesrätten, ehuru
nyttig och nödvändig den är, ej kunna på föreslagna sättet
verkställas, utan en alltför våldsam, för beståndet af ägan-
de rätten samt allas skäliga rätt och anspråk på skydd mot
inbördes intrång, nog äfventyrlig brytning; hvaremot Ut-
skottet, till ändamålets vinnande på ett sätt, hvarigenom
öfvergången till det friare närings-systemet kunde beredas
med minsta möjliga rubbning uti bruksägares inbördes rät-
tigheter samt i öfrigt uppkomne förhållanden, tror sig böra
vördsamt föreslå
en underdånig anhållan af Rikets Höglofl. Ständer hos
Kongl. Maj:t derom :
att utom bergslag fri tilverkningsrätt medgifves
vid alla de bruks, hvarest hela det tillåtna smidet
uppgår till minst 450 Skeppund, på hvarje härd
räknad!; äfversom vid alla andra bruk, der genom
behörig undersökning kan ådagaläggas, att skogstill-
gången, utan öfrige bergverks förnärmande, för
nyssnämde smidesbelopp på hvar och en derstädes
befintlig härd är tillräcklig;
alt inom bergslag samma fria tillverkniagsrätt
tillerkännes de bruk, som antingen redan äga 450 skepp.
smide, eller deröfver, på hvar härd, eller ock med
vederbörlig undersökning wvisa sig äga skogsfång,
tillräcklig ej mindre för det äldre och det tillöka-
de smidesbeloppet, än äfven för en oförminskad
tackjernsblåsning till afsalu, der sådan förut ägt
rum.
att inom och utom bergslag enahanda smidesrät-
tigheter tillägges såväl bruksägare, som bergsmän,
hvilka antingen medgifva härdantalets inskränkning
i den mån, att gamla smidesrätten på qvarvarande
härdar motsvarar minst 450 skepp. på härden, el-
ler ock kunna genom sammanflyttning af sådane
smiden inom samma ort, för hvilka kolfång till
större eller mindre del är gemensam, tillvägabringa
den förut afgifna, såsom allmän grund gällande,
proportionen emellan smidet och härdantalet; och
att, i händelse de föreslagna grunderna för smides-
rätten af Kongl. Maj:t i nåder gillas, ett förslag
till nödige förändringar i beskattningen måtte upp-
göras och Rikets Höglofl. Ständer i nåder föreläg-
gas.
Dessutom har Utskottet föreslagit följande sär-
skilta förändringar:
Att en undersökning måtte versktällas om beskaf-
fenheten af de privilegier och stadganden, med stöd
hvaraf afgifter uppbäras i städerna för jerneffekter,
antingen desse der vågföras och uppvägas eller ock
endast passera genom eller förbi städerna; samt att
derefter i nåder måtte meddelas de rättelser och
förändringar i författningen härom, som af bergs-
och jernhandteringens apphjelpande och billiga an-
språk på skydd mot främmande intressen påkallas.
Att RB. St. till Kongl. Maj:t öfverlemna, att vid
utfärdandet af författningarne rörande ett friare
smides-system i allmänhet, och dermed gemenskap
ägande ämnen, i nåder meddela nödige förändringar
och tillägg i sådana stadganden och författningar
som dermed äga gemenskap. .
Att rättigheten till nya jernverks anläggande, öf-
ver hela riket, må utom bergslag förklaras för fri
och allmän, då, efter skedd vederbörlig undersök-
ning, skozstillgången befinnes tillräcklig; äfvensom
att införandet af förbättrade tillverkningsmetoder
måtte tillgodonjuta all möjlig frihet och uppmun-
tran.
Deremot har Utskottet afstyrkt: tillstånd till ut-
försel af tackjern; högre ansvar för öfversmide än
det redan bestämda i 1831 års förordning; utvidgad
frihet till bergsmanshamrars anläggande; förändring i
förädlingsrälten af stångjern till manufaktur- eller
stålsmide; upphörandet af bergs-styrelsen Jemte un-
derordnade tjenstemäns inseende öfver grufvebryt-
ningen; grufve-fogdars afskaffande; upphäfvandet af
skyldigheten att stämpla tackjern, samt att med
särskilt stämpel utmärka bergsmansjern: hvilket
sednare afstyrkande vi likväl icke kunna egna det
bifall, som i öfrigt Utskottets betänkande synes för-
tjena.
Jo
Sammandra?r af innevarande års utskennnings från Stocke