att Svenska köpmän ej kunna stå i dylikt frimurareförhål-
tande till de-utländske, hvilka aldrig draga några vexlar
på Stockholm. Hr Nordenankar förenadesig med Gref-
ve Björnstjerna, i frågan om lånerörelsens öfverflyttning
till Riksgäldskontoret; äfven sade han sig inom Banko-Ut-
skottet hafva yttrat sin tvekan,;att någon kredit kunde af
Banken erhållas i den föreslagna formen. Hr Lefren sade
sig vara öfvertygad, att realisationen vore fullt betryggad
genom de beslut, som blifvit fattade. Man hade nu beträdt
en ärlig bana, som leder till målet; men om man betvifla-
de, att kreditiver kunde erhållas, så anhöll han att Grefve
Björnstjerna ville väcka motion, att Bankostyrelsen för den
händelsen bemynrdigades, att anskaffa de erforderlige
medlen i annan form. Friherre Ehrenborg tillkännagaf
sig dela Grefve Björnstjernas åsigter, och påstod, att de-
samma legat förborgade iden propositiom Friherrn och Gr.
Frölich begärt, angående sammanslåendet af 3— 9 punkter-
se i bet. N:o 16 till en enda, deruti Bankostyrelsen be-
raymdigas, att använda sina statsobligationer och fastighets-
inteckningar, på sätt det lämpligast finner, för anskaffandet
3t vexlar eller silfver till realisationens betryggande. Äf-
ven hade han önskat låncrörelsens öfverflyttande på Riks-
gäldskontoret, i händelse detta verk finge en fonderad
skuld.
iirefve Björnstjerna väckte slutligen motion om Ban-
kostyrelsens rättighet att upptaga utländskt lån, i händelse
kreditivet ej kunde erhållas, hvilken motion bordlades,
På eftermiddagen biföll Ridd. och Adeln Bankoe-Utskot-
tets bet. N:o 14, angående decimalsystemets införande i
mynträkningen. Af de för reformer förskräcktas parti yt-
trade sig endast Hr Tham och Hr v. Hartmansdorff.
Herr Cederschjöld ville, att myntenheten skulle kallas
Piks-Ort, och de hundradedelarne deraf Ort. Äfven han
var ej särdeles böjd för decimalräkningens införande. I
enlighet med de öfrige stånden antog Ridd. och Adeln Riks-
daler kurant såsom benämning på myntenheten; racen
gillade betänkandet för öfrigt i alla delar,
Stats-Utskottets bet. N:o 193 bordlades för andra gången.
N:o 194, rörande kreditivet till Ulldiskonaten, bifölls. För
detsammas återremitterande talade Grefve v. Fersen H.,
hvilken instämde uti Grefye Hamiltons reservation, och
yrkade förhöjning i anslaget för ulldiskonten. Samma å-
sigter yttrade Grefve Horn, Frih. Cederström och Gr.
Lövenhjelm, hvilken sade, att ullproduktioner hos oss
så tilltagit, att man med skäl kunde säga: ett barn är
föåt i Bethlehem. Grefyvarne Frölich och Gyldenstol-
pe sanit Hr Tham voro emot ett ökadt understöd, och
gillade betänkandet.
TANNER TN KASERNER PEO UTI TaA
