intresserad af att bibehålla dessa, för att, i skygd
af dem, kunna. försäkra sig om straffläshet. .Grefve
Cronhjelm har på förmiddagen framlagt en skil
dring af styrelsens handlingssätt, deruti jag anhåller
at uti de flesta fall få instämma. Denne värda le-
damot har visserligen icke, enligt hvad man här sagt,
uti skarpa ordalag, siort denna framställning ; den
kunde icke göras i lindrigare. Han har till och med
förbigått åtskilliga, efter mit! omdöme, snmärknings-
värda förhållanden, af bvilka Hr Tham omnämt några,
såsom frågan om styrelsens behandling af bandels-
och näringsfriheten m. m. Hr Grefven har tillika
usderlåtit att fästa uppmärksamhet vid beskaffenhe-
!en af de förslag till författningar, som af styrelsen
blifvit för R. St. tramlagde , äfvensom af de för-
fattningar, styrelsen sjelf utfärdat. För min deltror
jag, att beskaffenhetenv af dessa akter, hvilka Jikväl
i många afseenden skola dokumentera styrelsens dug-
lighet, är ganska. tvetydig. Jag har åtminstone det
stöd för ett sådant omdöme, att jag hört ganska
kompetente domare klandra både innehållet och
uppstallningen af dessa akter. Den förnämsta egen-
skapen hos.en styreisr, näst den att vara redligt och är-
ligt sinnad, är att vara duglig, och äfven der ärlighet
finnes, men duglighet saknas, kommer man föga långt
såsom statsman. Jag har icke hört någon försöka
att frånkänna styrelsen välvilliga afsigter; tvertom.
har-..man erkänt styrelsens goda vilja; men jag be-
känner uppriktigt, aft då jag följer det system från
botter, som styrel-en i de senare 10 åren utvecklat,
då jag stannar vid resultaterna, och från dem vill
sluta till priociperna, så finner jag det ganska ;våd-
ligt och bedröfligt. om styrelsens principer verkti-
gen skulle vara sådane, om dess yttre handlingar
visa. . Om jag blott håller mig till Tryckfriketen ,
och ser huru den blifvit behandlad, så finner jag,
att styrelsen gjort:alit hvad hon kunnat, icke blott
för att visa sin afvoghet mot den fria yttranderät-
tens begagnande, utan för att förstöra sjelfva publi-
citeter 35 och då bon msd bitterhet behandlat den-
na, har hon ostridigt derigenom sjelf framkaliat
månget missbruk och-bindrat utvecklingen af en san-
sad, ädel och lugn tryckfrihet. Hade deremot sty?
relsen hyllat, publiciteten, och visat sig. äga aktning
för dess opimon,- så är. jag öfvertygad, att styrelsen
afböjt mången öfverdsift och mycket obehag ,för
sig sjelf; men just det af Grefve Crovuhjelm anmäörk-
ta bemödandet, ati för publiciteten undandölja, si-
na handiirgar, och blott låta dem, genom det här
så mycket omförmälte sqvallvet, blifva kände , just
detta bemödande är det, som styrelsen har att skyl-
la för att tryckfriheten måhända ej eller alltid å
publicitetens sida blifvit rätt vårdad, och, att sty-
relsen behöft mot henne vidtaga åtgärder, som väckt
missnöj.
Betraktar jag deremot de reformförslag, som vid
denna Riksdag blifvit af styrelsen framlagde, så
träffar jag först på BankoLagen. Jag hemställer då,
burudant detta förslag till BankoLag var. Det lä-
rer väl nu vara gifvet, att det måste förkastas, blott
derföre a!t den nya redaktionen till Regeringslor-
mens 72 . blifvit afslagen; men jag frågar: var det
väl så beskaffadt att det kunnat antagas, om också
denna redaktion. vunnit bifall? — För öfrigt hafva
vi fått ett förslag till en ny CivilLag, utan att sty-
relsen :Jemnvat något slacs ledning för frågans ber
handling. Vi hafva evhållit en skrifvelse angåeade
hränvinsbrävningen , devi styrelsen blott yttrar nå-
gra få ord. Det har redan blifvit anmärkt, att det
ilegat styre!sen förelägga R. St. ett detaljeradt för-
slag till bränvinsbränrings-förordniog , hvarigenom
man förekommit det myckna onödiga gtäl, denna
fråga nu, inom representationen, föranledt. Styret-
sen hade ägt tillfälle att i denna fråga ådagalsgga
någon kraft, åtminstone ullkännagifva sin vilja, om 7
också denca varit i strid med dågens opinion hos
den mindre upplysta massan af folket, hvilken opi-
nion man icke lärer påstå böra vara styrelsens ledstjer-
na. För att således styrelsen må finna understöd
ef den sjelfständigt tänkande representanten, Så må-
ste hon äga ett system, samt forständ och kraft att
genomföra det. Vacklar hon åter i allt, kan kon
aldrig vinna något: alla män med principer böta.
då mer eller mindre med henne missbeläåine. red
Man har talat om jurnalismens. makt öfver all-
männa opinionen, och att denna makt understun-
dom hindrade styrelsens inflytande. Jag tror ieie i
detta. om stvrelsen nemligen vill, öppet och ärfigt, i