RAonunss radeifvare. Jag tror det saledes vara orätt: att skära alla öfver en kam, och jag hade gefna sett, att Utskottet gifvit oss någen ledning, för att nera specielt bedöma, hvilka personer som deltagit i de klandiade räds slagen. Jag frångår visserligen icke den kollektiva ansvarigbeten hos Rådgifvarne för hvad som göres etter underlåes; men jag tror rättvisan fordra, att man derjemte äger tillfälle urskilja, hvilka af dem säskilt förtjena förtroenåe, ehuru de icke förmålt att göra sina åsigter gällande. Man har haft tillfälle att, nader granskningen af föregående mål, angående de Halländske kyrkohemmanen, ett mål, märkvärdigt derigenom, att en hel allmänhet understödd af representationen, blifvit; synnerligen genom högsta Domarens åtsärd, vägrad att vid domstolar, enligt Svensk lag, få pröfvad en angelägenhet, hvarpå hela dess välfärd berodde, inhämta, huru åtskillige af Konungens Rådgifvare, en Ugglas, Adelsvärd, Nordin, ja äfven, om jag cj misstuger mig, Hans Excel. Herr Grefve af Wettecrstedt, aftyrkt den klandrade åtgärden. Man har hört att nägra af desse Rådgitvare reserverat sig mot åtskilliga fegerinosbestut, som väckt allmänhetens missnöje. De bade derföre bort tillgedonjuta rättvisa, Detta har l:kväl icke skett, cmedar deras namn icke blifvit af Utskottet tillkännagifne; och emedan en personlig granskning, företagen på detta rum, mådbända strider både mot granlagenheten och tilläfventyrs icke öfverensstämmer med grundlagen. Det är dock icke obekant, att bestämda förbållanden gifvas till ledning för omdömet öfver vissa af Administrationens Ledamöter, och att man ifrån dessa kommer till resultat, hvilka ligga öppna för den allmänna granskningen, Det är bekant, att personer stödja Carl XIV Jobavs tron, hvilka bibehållit sig under 4 särskilta, nästan aila hvarandra olika, Regeringar, som stödt förmyridareregeringen, som deltog i Gustaf IV Adolfs klandrade åtgärder, till ögonbictet af bans fall, som icke kunde stödja hans tron, men bkväl vill stödja den nya dynastieus. Det är bekant, al! en person finnes inom Konungens Rådkammare, som varit en af medskaparne af vår konstitution och som i Rådet intogs genom den auktoritet, han då med rätta ansågs äga, i afseende å våra konstitutionella förhållanden och uppfattandet af nationens hehof. Han bar likväl sedermera visat en förundransvärd förmäga att frångå allt hvåd han förr yrkade, han har talat om vådor för friheten, hotat tryckpressen och stundom här råkat i debatt nmicd egna Kolteger. Det är bekant, att det finnes en annan ibland Konungens nuvarande Rådgifvåre, som tillhört den suveräne Gustaf IV:s närmare onrgifning, och som i början af vår frihetsid, utnämd till StatsRåd, likväl aflägsnades från denna plats, emedan han ej ansågs vara nog frisinnad. (Jag säger frihetstid mine Herrar! emedan jag räknar den lagbundna friheten först hafva inträdt år 1809. Den tid, som annars vanligen benämnes frihetstiden, var, i min tanka, en tid af partisöndringar, af våld och förtryck, der stora individer utmärkte sig, men der fäderneslandets intressen djupt sårades.) Den Rådgifvare, hvarom jag nyss talade, har likväl åter blifvit, nära 20 år sednare, inkallad för att stödja tronen, sedan han alflagt sitt prof, genom ett vid sista Riksdag afgifvet förslag tillen ny tryckfrihetsförordning, ämnad att, snart sagdt, med dess finaste rötter upprycka den fryckfrihet vi äge. Det är bekant, att en af Konungens Ministrar, som jag ger all den rättvisa han förtjenar, hvars diplomatiska erfarenhet visserligen torde vara mindre lätt att ersätta, och hvars personlighet kan anses nästan oskiljaktig från Carl XIV Johan, likvål ännu i dag till nationen har en ogälded skuld för indragningsmakten. Dessa fiyktiga teckningar om statsmannakaraktererne hos vår styrelsepersonal, skulle visserligen än vidare kunna utsträckas, men jag frågar cder mine Herrar, visa dessa exempel ej tillräckligt, för at kunna bedöma densamma, och de resultater man af deras statsmannaverksamhet kan vänta sig? Jag har nu fullgjort, så vidt jag förmått, det tunga kall jag åtagit mig, sedan Riksdagens början indragen, snart sagdt emot min vilja, allt längre och längre i en politisk virfvel. Jag har ansett det nu afgifna yttrande vara påkalladt af min pligt, ehuru jag icke trott mig böra vara ensam att fullgöra den, eller trott, att en man i mine omständigheter skulle vara den, som nödgades framträda dermed. — Men då jag städse klandrat konsidevationsoch svaghets-systemet hos styrelsen, så har jag icke velat att man skulle kunna göra mig sjelf samma förebråelse tillbaka. Jag äger pligter — och dyra pligter — äfven inom mitt enskilta lif; desse hafva stundom måst sättas på spel för fullgörandet af pligterne såsom offentlig man, och detta bar sannerligen varit ganska tungt. Jag är skyldig den nuvarande dynastien allt hvad jag äger, d. v. s. min uppfostran eller den lilla bildning jag kunnat förvärfva. Denna tacksamhetskänsla känner jag djupt, och den skall aldrig ötvergifva mig; det är måhända den enda egendom, jag förmår gifva i arf åt mina små barn. Min öfvertygelse har varit, alt det är uti folkets belåtenhet, uti ett sansadt framskridande i tidens riktning, som Styrelserna finna sitt starkaste stöd. Oeh jag har säledes icke trott mig kunna bättre afbörda äfven mine enskilta tacksamhetspligter, än då jag till offentlig vederliggning framställer förbållanderne sådane de banat sig väg till min kunskap, och sådane jag innerligt tror dem vara uppfattade af nationens opinion. Lika mycket som Jag älskar sanningen ohöljd, lika angelägen är jag att göra styrelsens handlingssätt till föremål för den offentliga diskusionen, på det att andra äfven må framlägga ljussidan deraf och rättvisan, hvarhelst den finnes, få göra sig gällande, Jag vct, att de personer, hvilka talat i samma anda som jag, blifvit bittert klandrade och deras motiver granskade och ogiilade. Jag öfverlemnar mitt hamdlingssätt i detta fall, till bedömande af hvarje Riddersmån och af hela Svenska folket; men oansedt jag vet, att det är svårt att tala om sig sjelf, är jag dock skyldig att ej tillåta ovederlagdt ett oblidt bedömande af mine motiver, hvilka jag ej eller vill undandölja. Jag har på detta rum åtskillige gånger hört dem närmare eller fjerFl 2 oe a M ms F me oo FR orm AB