enda inirvesse, det storsta tort: yck under dettt Iintre:se skulle kunna uppkomma. Deremot skulle enligt den Sven ska konstitntio: ens mening ctt bufvudintresse kunna hafva så stor öfvervigt i personal som helst, och. dock ej få öfvervigt 1 resultat, utan med de öfrigas medgi:vande, emedan ändamålet af Svenska konstitutionen är att innesluta intressena inom stånd; och cburu detta ändamål hvarken är realiseradt eller kan realiseras fullkomligt, så synes dock att en slags jomnvigt emellan intressena derigenom är nedlagd eller åtminstone äåsyftad i den Svenska konstitutionen, hvartill intet .spår finnes i de öfriga, och som tiilräckligen förklarar, -hvarföre det aldrig fallit de Svenska grundlagsstiftarne in, att grunda ett sådant Öfverhus, som finnes i alia andra både äldre och: nyare konstitutioner. Ett öfverhusi Svenska konstitutionen måste hafva ett helt annat syftemål än i de öfriga ländernes, emedan genom fyrdelningen iärenderne snarare lida af tillbakahållning än af deras fortstyndande utveckling, och emedan en mänad vigtiga ärender skulle alldeles komma att förfalla, så framt icke det gifves en ännu högre delegation än de 4 ständen, som hindrar ettsådant målens förfallande, och jemkar 1 högsta instansen emellan intressena, ett öfverhus af en alldeles motsatt syftning, nemligev ett öfverhus som vill framåt, i stället för att hålla tillbaka. Ett sädant slags öfverbus har våra grundlagsstiftare tänkt sig uti det förslärkta StatsUtskottet, men blott för några få enskilta mål, och dessutom uti ett alldeles vutveckladt skick, nemligen sisom en blindt och tyst voterånde församling. Uppfattar man likväl detta redan nedlagda frö, och låter det växa ut till hvad det kan och bör blifva, gör man dess omfattning vidsträcktare, bestämmer de personers attributiöher närmare, hvilka skola ingå deruti, så att icke den svenska afunden på deras val fur ett för stort inflytande, samt slutligen mindre biuder -dev vid stånden och mera vid personligheten, så synes mig gelom cen sådan utveckling deraf det slags öfverhus äfven inom vår Konstitution kunna uppkomma, som endast passar in i alla de förhållanden, i vart land, som icke kunsa utan en revolution en gång rubbas eler öfverändakastas. Med represenlationens sammansmältning till 2 kamrar, såsom beslutande, mäste man icke sammanblan da deras sammansmältning såsom öfverläggande afdemingar . Emot detta senare finnes föga något annat att säga, än svårigheten att tillvägabringa den; hvilken dock icke synes mig såstor som man föreställer sig, eller oöfvervinnerlig. Ingenting hindrar derföre om man än vill bibehålla Ståndens beslutande rätt som hittills, att Stånden förut under diskussivner meddela hvarandra sina tankar, och de upplysningar, de ömsesidigt kuvwita lemna öfver hvarje ärende, samt först derefter afgöra det i de särskilta Ständen. Att detta skulle mycket befordra enhet i åsigter och närma Stånden bvarandra är ingen tvifvel; äfvensom det skulle i många fall göra våra Utskott aldeles öfverflödiga, som nu derföre ofta äro nödier, att de 4 Stånden gemensamt der kunna öfverlägga. Jag föreställer mig derföre, att för alla de frågor, som i form af fullkomligt utredda lagförslag föreläggas Ständerne, skulle den första öfverläggningen derom vara gemensam emellan alla 4 Stånden. Den skulle, som det synes mig, svara emot billens första läsning i Eugelska parlamentet. Det är möjligt att så skulle kunna ställas, att en stor mängd mål der kunde afgöras, nenmligen alla de mål, som mötte intet motstånd vid denna öfverläggning, utan med acklaämation antoges. Uppstode åter motsägelser, kunde Stånden träda till sina rum, och der ånyo och ännu närmare diskutera frågan, hvilket motsvarade billens andra läsning i Engelska Parlamentet. Vore derefter frågan antingen af den natur, att hon nödvändigt skulle bafva Öfverhusets sanktion, i fall ett sådant öfverhus, som jag i det föregående tänkt mig, skulle komma till stånd, den att hon genom Ståndens olika beslut b-rde i alla fall bänskjutas till en högre delcgation, så uppstod derefter den tredje öfverläggningen derom, nemligen inom Öfverhuset eller Lagtinget, hvilket motsvarade den tredje läsningen af lagtörslaget i Engelska parlamentet, så vidt newligen en sådan jemförelse kan tillämpas under så olika författningar, som de Svenska och de Engelska. På detta sätt har jag tävkt mig den enda möjligheten både att bereda i Sverge ett Öfverhus, och en gemensamhet emelian öfverläggningarne. : Prosten Hallström fann de framställda förslagen till bildande-af Öfverhus och Underhöus lika betänkliga, och ville för sin del, att, sågom i Norge, den första Kamauren utgjorde en delegation af den andra. Ett oeftergilligt vilkor lika ivantal. ; : Johan Eriksson yttrade äfven den åsigt, att, i händelse af representatiouens fördelning på tvenne Kamrar, den första borde bildas af en delegation. ; tg garn ä (Forts. följer(! härför vore dock, att all Stånden skulie vara hvarandra