RIESDAGSUNDERRÄTTELSER.
Fortsättning af Konstitutions-Utskottets öfver-
läggningar angacende representationsreformen
Den 1 Juni. Plenum kl. 1-2 10 f. m.
Frånvarande: ferrw Biakel och Aisinger, Biskop
Wallin, Professor Agardb, Anders Danielsson.
Hr Cederschjöld hemställde om icke Utskottet
måtte organisera sig på ame afdelningar, den ena
för Represenotationsfrågan, den andra för alla öfri-
ga amnenu, samt att derförinnan motionen om In-
dragningsmaktens afskaffande kunde företagas och
afgöras.
Friherreo Ordföranden ansåg nödigtatt först in
pleno bestamma Representationsgrunderna. Motio-
nen om Indragniegsmaktens upphörande syntes
dessutom ej böra pröfvas isoleraa eller utan sam-
manhang mcd Tryckfrihetsföroraningen i Hera an-
dra deiar.
Räruti törenade sig vice Talemannen Jon Jons-
son. Å
fir Cederschjöld hade hämtat en varning af för-
ra Biksdazgens bedrvöfliga erfarenhet. Nationens ön-
skan om den förhatliga Indragningsmakteos afskaf-
fande vore allmän. Han tviflade, att Utskottet
medhinner Representatiönsfrågan, ännu mindre en
omarbetning at hela Tryckfrihetslagen.
Biskop af Mingård instämde med Friherren
Ordförandens Hvart ämne borde pröfvas i ett
belt. Iotet vunne på att ryckas ur sitt samman-
hang. Såluovda borde hufvudgrunderna för Repre-
septationssättet afbandlas och utredas in pleno, hvar
efter man kunde, om så g: dt syntes, uppdraga xe-
daktionsbestyret at vissa delägare.
Grefve Spens fordrade väl ej, att Indragnings-
makten skulle försvinna, utan i sammanhang med
anda korrektivers inläggande; men insåg ej heller
något hinder att särskilt företaga frågan om hen-
nes ovilkorliga supphörande. — Riksdagen nalkades
måtnaoda sitt slut, och detta borde ej alltför sorg-
löst afvaktas.
Frikerren Ordföranden fann det visserligen be-
ro va Utskottet att härutinnan förordna, men re-
serverade sig mot bifall till motionen isolerad, Helst
flera frågor fom ändringar i Tryckfrihetslagen in-
koc:mit, påkallan e noggraun pröfning i ett sam-
mruhang. - i
Dumprosten Holmström medgaf, att ämnet kunde
bebandlas på sätt Cietve Spens föreslagit, men önskade
uppskof dermed, tills ett tjeoligt korrektif kunne
ufinnas.
Biskop af MFingård ville bestämdt upphäfva In-
dragningsmakten, men tvingadesjatt rösta i motsatt
anda, om han ej tillika finge pröfya frågan om ju-
ryans utbrytning ur Tryckfrihets-rättegången. Beg-
ge dessa stadganden voro exceptionella, och tarf-
vade ovilkorligen gemensam behandling,
fir Cederschjöld bestridde deras samband med
bvarandra. Indragningsmaåkten vore en utväxt, för-
tjenandegatt särskilt bortryckas. Han åberopade i
öfrigt sitt skriftligen inlemnade förslag, hvarifrån
ej något hinder uppstod för återupptagandet äfven
ar Utskottets vid sista Riksdag atgifva redaktions-
p:ojekt, med de rättelser som dervid redan i Stue-
den gjorda anmärkningar må föranleda.
Kontraktsprosien Hallström ansåg onekligen rik-
tigt, att Författningen i sin helhet bedömes och
förändras. Men i :Konstitutionsutskottet vore för-
hållandet olika med det i andra Utskott, och före-
varande motion kunde gerna för sig sjelf behandlas,
emedan uteslu andet af 9 mom. 4 Ä icke rubbar
något system, utan snarare återställer det.
Frviherren Ordföranden erinrade, att Juryn och
Indragningsmakten, liktidiga utväxter, föreslogos på
. samma Riksdag, ehuru förra förslaget fiek lagligen