RIESDAGSUNDERRÄTTELSER. Fortsättning af Konstitutions-Utskottets öfverläggningar angacende representationsreformen Den 1 Juni. Plenum kl. 1-2 10 f. m. Frånvarande: ferrw Biakel och Aisinger, Biskop Wallin, Professor Agardb, Anders Danielsson. Hr Cederschjöld hemställde om icke Utskottet måtte organisera sig på ame afdelningar, den ena för Represenotationsfrågan, den andra för alla öfriga amnenu, samt att derförinnan motionen om Indragningsmaktens afskaffande kunde företagas och afgöras. Friherreo Ordföranden ansåg nödigtatt först in pleno bestamma Representationsgrunderna. Motionen om Indragniegsmaktens upphörande syntes dessutom ej böra pröfvas isoleraa eller utan sammanhang mcd Tryckfrihetsföroraningen i Hera andra deiar. Räruti törenade sig vice Talemannen Jon Jonsson. Å fir Cederschjöld hade hämtat en varning af förra Biksdazgens bedrvöfliga erfarenhet. Nationens önskan om den förhatliga Indragningsmakteos afskaffande vore allmän. Han tviflade, att Utskottet medhinner Representatiönsfrågan, ännu mindre en omarbetning at hela Tryckfrihetslagen. Biskop af Mingård instämde med Friherren Ordförandens Hvart ämne borde pröfvas i ett belt. Iotet vunne på att ryckas ur sitt sammanhang. Såluovda borde hufvudgrunderna för Represeptationssättet afbandlas och utredas in pleno, hvar efter man kunde, om så g: dt syntes, uppdraga xedaktionsbestyret at vissa delägare. Grefve Spens fordrade väl ej, att Indragningsmakten skulle försvinna, utan i sammanhang med anda korrektivers inläggande; men insåg ej heller något hinder att särskilt företaga frågan om hennes ovilkorliga supphörande. — Riksdagen nalkades måtnaoda sitt slut, och detta borde ej alltför sorglöst afvaktas. Frikerren Ordföranden fann det visserligen bero va Utskottet att härutinnan förordna, men reserverade sig mot bifall till motionen isolerad, Helst flera frågor fom ändringar i Tryckfrihetslagen inkoc:mit, påkallan e noggraun pröfning i ett sammruhang. i Dumprosten Holmström medgaf, att ämnet kunde bebandlas på sätt Cietve Spens föreslagit, men önskade uppskof dermed, tills ett tjeoligt korrektif kunne ufinnas. Biskop af MFingård ville bestämdt upphäfva Indragningsmakten, men tvingadesjatt rösta i motsatt anda, om han ej tillika finge pröfya frågan om juryans utbrytning ur Tryckfrihets-rättegången. Begge dessa stadganden voro exceptionella, och tarfvade ovilkorligen gemensam behandling, fir Cederschjöld bestridde deras samband med bvarandra. Indragningsmaåkten vore en utväxt, förtjenandegatt särskilt bortryckas. Han åberopade i öfrigt sitt skriftligen inlemnade förslag, hvarifrån ej något hinder uppstod för återupptagandet äfven ar Utskottets vid sista Riksdag atgifva redaktionsp:ojekt, med de rättelser som dervid redan i Stueden gjorda anmärkningar må föranleda. Kontraktsprosien Hallström ansåg onekligen riktigt, att Författningen i sin helhet bedömes och förändras. Men i :Konstitutionsutskottet vore förhållandet olika med det i andra Utskott, och förevarande motion kunde gerna för sig sjelf behandlas, emedan uteslu andet af 9 mom. 4 Ä icke rubbar något system, utan snarare återställer det. Frviherren Ordföranden erinrade, att Juryn och Indragningsmakten, liktidiga utväxter, föreslogos på . samma Riksdag, ehuru förra förslaget fiek lagligen