: 4 myndiges rätt. Förmente nytfan af de föreslagna i revisionerna vara ringa; : då ansvar dermed ejvär förbundet, och ansåg,. att bedrägerier. kunde inom förmyndarekamrar begås; till: myndlingarnes mehn; liksom det händt i Malmö lånekontör:. I öfrigt förenade han sig: med Bengtsson i, fråga om de tysta förmånsrätterna. Allmänna krediten ansåg talaren kunna upphjelpas derigenom, alt. vid allmän: na utlåningskassor ej voro:så svåra föreskrifter att af lånsökande iakttagas... SPViklund talade för bibehållande af tysta förmånsrätterna, och kunde i afseende på räntan ej frångå den tankaj: som han förut inom ståndet yttrat, att nemhgen förmyndare ej borde ansvara för högre ränta, än han visade sig hafva, efter medlens utbjudande å sockenstämma, högst kunnat erhålla. — PP. Jönsson från Jönköpings län ordade om de tysta förmånsrätterna i samma anda, som Nils Månsson och Nils Strindlund. — Tuve Månsson från Skåne talade mot förmyndarekamrars inrättande, helst han ansåg dertill skola fordras en talrik tjenstemannapersonal. Trodde vidare, att 4 å 5 gode män inom hvarje: församling borde, på sätt Utsk. föreslagit, väljas å sockenstämma, de der, lik visst utan ansvar, skullhafva öfverinseende öfver alla förmynderskap i inom församlingen, och bland sig välja en ordförande, som skulle gifva Domstolen tillkänna, hvilka förmyndare som: ej uppfyllde sina pligter, då domare tltkom att röfva, huruvida en sådan förmyndare månde bibehållas eller ej. Talaren ansåg vidare, i afseende å Betänkandet N:o 73, att Utskottet bort bifslla Hr Lefflers motion, synnerligen som hvaren vet, att alia, som kunna bli fermyndare, måste på något kändt ställe vara mantalsskrifne, hvadan det icke kan vara särdeles svårt för den ena Domsiolen att lemna den andra underrättelser om de förmynderskap, som af någon innehafvas. Genom bifall till Hr Leffiers motion skulle ett stadgande tillvägabringas, hvarigenom hypoteksföreningarne bletvo mera betryggade, utan att de tysta förmånsiatterna behöfde omintetgöras. Förmenaude des sutom, att ingen borde få förmynderskap i annan domsaga, än der han bor, och åberopande sig i öfrigt grunderna för Hr ULefflers motion, yrkade tålaren återremiss. — Lars Hansson från Bohus län försvarade Utskottets ifrågavarande Betönkanden, på de af Utskottet anförde grunder, och förmente, att det fördertliga lånesystemet ej borde uppmuntras, med förminskande af omyndiges säkerhet och rätt. — Strinalund tillade vid sitt förra yttrande, att han ansåg det böra i officiella tidningarne och fiån preutikstolarne kungöras, när någon till myvhdige år kommen förklaras böra stå under förmynderskap. I afseende på förmyndarekamrar anmärkte har, att om dessas medlemmar blefvo iklädde ansvar för pupillmedlen, så kommo de i samma ställning, som förmyndare, att nemligen se sin kredit minskad, och då vore, i afseende på .den åberopade allmänna krediten, icke något vunnet med att taga från den ene hvad som gifves åt andra. : Diskussionen var slutad, och Ståndet fann godt återremittera La gUtskottets Utlåtanden N:o 70, 76. Deremot biföllos samma Utskotts Betantande N:o 77, 78. — Konstitutions-Utskottets memorial N:o 13, med förslag till ändring i 29 6: Reg. Formen, samt N:o 14; med förslag till redaktionsförändring i 60 S: Reg.Forraen, blefvo af Ståndet antagne att hvitill grundlagsenlig behandling. vid nästa Riksag. ar STOCKHOLM