ordet oförtränkt invetattar, nemlisgen? att ingen må göra intrång i Konungens rätt at så mynt, det vill med aräva ord sägs, att icke Ständerna eller någon annan i Riket må låta slå mynt, utan att detta ensamt tillhör Konungen. Att detta stadgande egentligen är sait för att förekomma sådana missbruk, som någon gång fordom inträffat, och till en motvigt emot Ständernas rättighet att jemte Konungen bestämma myntets enhet och afdelningar, synes det oss att nästan endast den bör kunna betvifla, som på förhand fattat en opinion, den han Föresatt sig att icke för hvilka skäl som helst frångå. Och hvad skulle säl skrot och korn eljest betyda, mn det icke betydde den metalihalt ett mynt af viss benämning skall innehålla?