S1 ingripande som denna fråga är i hela statsskic-
ket, så nödvändig dess utredande är för afvägande
af möjliga tillgångar och verkliga behof hade det
varit Önskligt, att Utskottet meddelat någon upp-
Jysning om-det stöd, som Ständerne deruti hafva
att hos Stats Rådet påräkna.
Det olika sät!, på hvilket grundlagen i flera de-
lar tolka: af Regering och Stänger, har, efter hvad
man bör föreställa sig gifvit Konungens Ridgifvare
anledning att undersöka, hvilken tolkning i omför-
mä!de hänseende lander till hössta håtnad för na-
tionen. Till eo dylik undersökning hafva omstin-
d:ghetern? manat, hvarpå exempelvis må nämnas
frågorna om möres-passevolansen, hvilkas behand-
ling ice varit sf be-kaffenbet att tillvinna Rege-
ringen allmänhetens bifall.
Hade Konvstitutions-Utskottet underrättadt stän-
derna, bvad Uskoltet, vid granskning af Stats-Rå-
dets protoboller, e farit, rörande Konungens rådzif-
vare: lillgörande i ofvannämde hänseende, så skul-
le Utskottet visserligen icke hafva gjort annat än
det som är förenligt med Utskotte:s rätta bestäm-
melse.
Att rezeringen icke vill befordra någon förändring
i represeotatiosen är man, med föranledande af ät-
skilliga förteelser, berättigad att för visst antaga.
Den högsta ohb-nzgenhet för en ändamålsenblg re-
presentationsreforin bör dock icke hafva förhindrat
Konunosens Rådgifvare,att till framläggande för Rikets
Stränder låta narbeta förslag tili en sådan inskränk-
ning il nuvarande RBiksdaastormer, och till en så-
dan förändring i Utskotten: organisition, att det
en gäng, efter grundlagseclig anståndstid, må blitva
möjligt att förekomma den lika dbara som onyt-
tiga och plågsamma tidspillan, hvilken nu vid Riks-
dagarra är oundviklig. Det yoda Konungens Rådgif-
vare häru!innan sökt åstad! omma är utan tvifvel
i Stats-Rådets protoåollev förvaradt, ehuru Konstit.-
Utskottet icke aktadt nödigt lemna Ständerne wvå-
202 kunskap derom.
Myntbestämningsfrågan har säkerligen intagit ett
utmärkt um i Stats-Råders protokoll; - Konstitn-
tions-Utskottet hade må hända gjort väl för styrel-
sen, om U skovet icke förtegat, hvad bärom under
protoksollsgranskningen förekommit, emedan opinio-
nen i allmänhet synes vara benägen alt låta på sty-
2eisen återfalla någon del af de snmärkningar, som
i aniedning af de för realisatio.en uppkomne hin-
der ägt rum.
Ordoingen för beferdringer fill Embeten och
tiemster är icke något för Rikets Stander likgilltigt
ämne, hvilket kan skönjas af flere vid Riksdagen
inora Ständerne förefallna diskussioner och af ett
och annat, nu, under beredning varande önsknings-
mil. Efter hvad det af flera omständigheter vill
Synas, har ett yttrande af Utskottet varit påkallaid,
biruvida dylika befordringar stadse undfallit Stats-
Rådets uppmärksamhet. Vid öfvervägande af vigten
och aogelägenheten deraf, art Regeringen icke hyl-
lar åsigter, som äro i strid med allmänna tänkesät-
tet, bade framför alit bort undersökas, om vid ut-
vämningear till ltdiga sysslor, vare sig inom deand-
liga eller verldsliga kretsarve, några öfvervägande
allmänt erkända och vitsordade förtienster någon-
sin måst vika för de ejhemeriska talanger, som vid
föregående Riksdagar stundom uppenbarat sig i en
riktning, hvars fosterkindska ursprung man ofta
tyckt sig hafva skäl att betvifla.
Att länsstyrelsens göromål äsza samband med Ut-
rikes ärenderna hade troligen ingen förställt sig, derv-
est icke officiella bladet stundom meddelat utdrag
af Landshöfdingarnes rapporter till utrikes Stats-mi-
nisterrn. Om desse rapporter någon gång inverkat
på de i Stats-Rådet fattade beslut, i frågor om
bränvinsbränning, spanmålsinförsel m, m., så hade
Konstitutions Utskottet må hända bort fästa Sig
dervid., Emot den kan egentligen intet annat an-
märkas, än att de ieke alltid in extenso allmängöras.
Derigenom skulle Regerirgen vinna den säkraste
kontroll på deras riktighet. All anedning att för-
hemliga dem saknas. Folket, som i allmänhet me-.
nar ärligt och väl, är också på det hela taget, lag-
lydigt, sin styrelse redligvt tillgifvit och på intet sätt
obändigt att styra Under sådana förhål!anden
kunna Landshöfd:ngarne aldrig bafva något i em-
betsväg att fråa orterne irberäta, som bör undan-
dregas offentligheten. Hos oss kan ett i mörker in-
svept rapportsystem endast åstodkomma missnöje
och onyttiga ferhågor. Derigerom är detagjordt
IVv Ah i TT dh 1 on AV