Standerra. De 2,000 namnen under petibonerne kunde ej anses representera svenska folkets opinion. Ar Friherien gillede ej grundsatsen af de allmänna valen, en grundsats, som sätter folket i strid mot hvarandra, fattigdomen mot rikedomen. Hvad Konstitutions-Utstkotiet beträffar, så äger det ej rätt att svara på Grefve Cronhjelms och Hr Dalmans anklagelser, så framt de ej ställas i form af anmärkningar. Utskottet bar ej rätt att bedöma styrelsens system. (!) Det sätt, hvarpå Grefve Cronhjelm, Hr Dalman och Friherre Kantzou fordrat, att Konstit.-Utskolt. skulle utöfva sin pligt under denna Riksdag, vore ej förenligt med grundlagens stadgande. Frih. Boye L., tann sig föranlaten att upptrada emot ett yttrande af Fr:h. Kanzou, som sakt stridde emot hans egen trosbekännelse. Frih. Kantzon hade sagt, att det ej linnes någon enda upply t Svensk mar, som ej önskar revre-entatiorsförändring. År Frih. 3oje vore i detta fal en af de oupplyste. Annat är dock att yrka förbällring, annat att yrka föränäriog; och Hr Frikerren kunde ej någonsin med sin röst biträda förslagen till en sådan förändringi representalion som skulle demakratisera samhället. Må Frih. Kanotzou, yttrade Frih. Boye, genomdritfva förändricgen3; då vinner jag. Man skall då säga: Den gubben hade ratt! Ropet på föändring kommer från dem, som alis icke törstå, af hvi!ka elementer ena representation i en maonarkisk stat bör bestå. Af de många namn, jag under petitionerna läst i tidniogarne, finnas knappt 10, som ejort sig redo derför. Popularitetsjägaren ropar endast på förändringar. Af alla förslag Hr Friherren sett, det af Grefve Spens inberaknadt, fisnes ej ett erda, der författaren gjort s:g redo för sitt ämnve. Greflve Spenvs indelar folket i 7 klasser, af hvilka 4 äro demokratiska. I en moenarkisk stat bör det monarkissa elemertet noga alvigas emot det demokriatiska, m. m. i Grefve Cionhjelm förundrade sig öfver att ett ämne kunnat ölverlägvas, som ej af Ar Grefven och Landtmarskatken blifvit föredraget. Till dess detta skedde, ville han uppskjuta besvaraudet af de o:ne sista talarnes satser.. lr Dalman trodde ej, att de allmänna valen vore ett oundgängligt vilkor för representationsförandring. Han ernrade, att de så kallade roparne på representalionsförändring just från synpunkten, att ett förslag i denna väg borde från regeringen utgå, samt genom petlitioner från det egentliga folket, och icke från det så ofullkomliga uttrycket deraf, som man kallar Rikets Stärder, tillvägabringas, uncerlåt t inlemna något förslag till KonstitutionsUtskottet. Hvad Frih. Boije yttrat om afvägning af det monarkiska och demokratiska elementet vore endast prat och dunster, så att man derpå ej kan lemna något svar. Talaren vore säker, att om man iSverge bildsde en aldrig så komplett aristokrati; så siulle monarkiens sak vara lika mycket eller lika Ltet i fara, som deo nvu är. Den monarkiska pincipen uppehölls i vår tid ingalunda af de ruttna aristokvatierna, utan deraf att den upplysta delen af folket vurnit den öfvertygelse, att hvarken bildning, industri eller något slags förkofran kunde trifvas eiley bestå annat ån i ett ordnadt samhalle, och att under Emopas värvarande förhållanden ett ordnat samhälle, med det politiska läge som Sverge, iele kunde bestå utan med den monarkiska pritcipen. Han förundrade sig, att Frih. Bo:;je, som ej framlagt något förslag, ville fördöma det af Grefve Spens, som så förtjenstfullt sökt att förlika det nya med det gamla. Friherre Boije, L., ville erinra om sin behörighet att yttra sg. Jag sitter cj här, fortfor Hr Friherra, för att lemna underrättelser åt personer, till d n grad okunnige, alt de såsom prat och dunster anse frågan om afvägning af demokratiska och monarkiska principer inom rep: esentationen i en monarkisk stat. i Firib. Ehrenborg evinrade, att han ej var den, . o som brutit emot ordnivgen; men då man oparlamenteariskt anfalles och vill försvara sig, så måste detta ske lika oparlamentariskt. Hvad regeringens åtgärder 1 1epresestationsfrågan beträffar, så ansåg han den styrelse ej fvlla sitt kall, som framlägger omogna förslag, eller då folket ej är moget att emottaga några. Detts synes vara bändelsen här, då på 7 Riksdagar ej inkommit något förslag rörande repiesentationsförändsing vill KonstitutionsUtskottet. Det öfrigas af diskussionen rörde en af Hr al Ekenstam, gjord begäran om: reservationenps bordlaggning, hvarifrån dock Br v. Ekenstam afstod 1 RASA NRRRRR