Standerra. De 2,000 namnen under petibonerne kun-
de ej anses representera svenska folkets opinion.
Ar Friherien gillede ej grundsatsen af de allmänna
valen, en grundsats, som sätter folket i strid mot hvar-
andra, fattigdomen mot rikedomen. Hvad Konstitu-
tions-Utstkotiet beträffar, så äger det ej rätt att svara
på Grefve Cronhjelms och Hr Dalmans anklagelser, så
framt de ej ställas i form af anmärkningar. Ut-
skottet bar ej rätt att bedöma styrelsens system. (!)
Det sätt, hvarpå Grefve Cronhjelm, Hr Dalman
och Friherre Kantzou fordrat, att Konstit.-Utskolt.
skulle utöfva sin pligt under denna Riksdag, vore
ej förenligt med grundlagens stadgande. Frih. Bo-
ye L., tann sig föranlaten att upptrada emot ett
yttrande af Fr:h. Kanzou, som sakt stridde emot
hans egen trosbekännelse. Frih. Kantzon hade sagt,
att det ej linnes någon enda upply t Svensk mar,
som ej önskar revre-entatiorsförändring. År Frih.
3oje vore i detta fal en af de oupplyste. Annat
är dock att yrka förbällring, annat att yrka för-
änäriog; och Hr Frikerren kunde ej någonsin med
sin röst biträda förslagen till en sådan förändringi re-
presentalion som skulle demakratisera samhället. Må
Frih. Kanotzou, yttrade Frih. Boye, genomdritfva för-
ändricgen3; då vinner jag. Man skall då säga: Den
gubben hade ratt! Ropet på föändring kommer
från dem, som alis icke törstå, af hvi!ka elementer
ena representation i en maonarkisk stat bör bestå.
Af de många namn, jag under petitionerna läst i
tidniogarne, finnas knappt 10, som ejort sig redo
derför. Popularitetsjägaren ropar endast på förän-
dringar. Af alla förslag Hr Friherren sett, det af
Grefve Spens inberaknadt, fisnes ej ett erda, der
författaren gjort s:g redo för sitt ämnve. Greflve
Spenvs indelar folket i 7 klasser, af hvilka 4 äro
demokratiska. I en moenarkisk stat bör det monar-
kissa elemertet noga alvigas emot det demokriati-
ska, m. m. i
Grefve Cionhjelm förundrade sig öfver att ett
ämne kunnat ölverlägvas, som ej af Ar Grefven och
Landtmarskatken blifvit föredraget. Till dess det-
ta skedde, ville han uppskjuta besvaraudet af de o:ne
sista talarnes satser..
lr Dalman trodde ej, att de allmänna valen vo-
re ett oundgängligt vilkor för representationsför-
andring. Han ernrade, att de så kallade roparne
på representalionsförändring just från synpunkten,
att ett förslag i denna väg borde från regeringen
utgå, samt genom petlitioner från det egentliga fol-
ket, och icke från det så ofullkomliga uttrycket
deraf, som man kallar Rikets Stärder, tillvägabrin-
gas, uncerlåt t inlemna något förslag till Konstitu-
tionsUtskottet. Hvad Frih. Boije yttrat om afväg-
ning af det monarkiska och demokratiska elemen-
tet vore endast prat och dunster, så att man der-
på ej kan lemna något svar. Talaren vore säker,
att om man iSverge bildsde en aldrig så komplett
aristokrati; så siulle monarkiens sak vara lika myc-
ket eller lika Ltet i fara, som deo nvu är. Den
monarkiska pincipen uppehölls i vår tid ingalunda
af de ruttna aristokvatierna, utan deraf att den upp-
lysta delen af folket vurnit den öfvertygelse, att
hvarken bildning, industri eller något slags för-
kofran kunde trifvas eiley bestå annat ån i ett ord-
nadt samhalle, och att under Emopas värvarande
förhållanden ett ordnat samhälle, med det politi-
ska läge som Sverge, iele kunde bestå utan med
den monarkiska pritcipen. Han förundrade sig, att
Frih. Bo:;je, som ej framlagt något förslag, ville
fördöma det af Grefve Spens, som så förtjenstfullt
sökt att förlika det nya med det gamla.
Friherre Boije, L., ville erinra om sin behörig-
het att yttra sg. Jag sitter cj här, fortfor Hr
Friherra, för att lemna underrättelser åt personer,
till d n grad okunnige, alt de såsom prat och dun-
ster anse frågan om afvägning af demokratiska och
monarkiska principer inom rep: esentationen i en
monarkisk stat. i
Firib. Ehrenborg evinrade, att han ej var den, .
o
som brutit emot ordnivgen; men då man oparla-
menteariskt anfalles och vill försvara sig, så måste
detta ske lika oparlamentariskt. Hvad regeringens
åtgärder 1 1epresestationsfrågan beträffar, så ansåg
han den styrelse ej fvlla sitt kall, som framlägger
omogna förslag, eller då folket ej är moget att emot-
taga några. Detts synes vara bändelsen här, då
på 7 Riksdagar ej inkommit något förslag rörande
repiesentationsförändsing vill KonstitutionsUtskottet.
Det öfrigas af diskussionen rörde en af Hr al
Ekenstam, gjord begäran om: reservationenps bord-
laggning, hvarifrån dock Br v. Ekenstam afstod 1
RASA NRRRRR