hos Rikets Ständer vägrade anslaget, och dels angående Halländska kyrkohemmanen. På Riddarhuset börjades sessionen kl. 9 på morgonen, och fortfor, med endast 2 1-2 timmars uppehåll middagstiden, till klockan nöra 2 på natten erna dag är särskilt märkvärdig cenom den ovanliga händelsen, att till och med hos Ridderskapet och Adeln opposiiuionen segrade i två voteringar, den ena gången emot en af Landtmarskalken vägrad proposition, och att en tredj: votering endast differerade på två röster. Detta skedde äfven i Bonde-Ståodet, ena gången utan votering, i fråga om återremiss af Memorialet angående Halländska Kyrkohemmanen, och den andra gången i frågan om gardesregementerna, med 44 röster mot 23. Läsaren erinrar sig, att äfven Borgare-Ståndet förut utan votering yrkat en dylik proposition, som af dess Talman vägrades. Häraf visar sig häst följderna deraf, att BR:ks-Ståndens Talmän tillsättas af Regeringen, då grundlagens ordalydelse och tre Stånds epioion intet förmå emot Talmännvens tolkningar af grundlagen, i sådana frågor som röra denna regeriogs ansvarighet Hos Bonde-Ståndet förekom dessutom sjelfva decharge-betänkandet, och återremitterades med många yttranden samt ena ny anmärkningsanledning mot samteliga Konungens Rådgifvare af Riksdagsmannen Heurlin. Intill dess vi hinna utförligare återkomma till debatterna, torde det vara tillräkligt att nämna ett och annat som föreföll på Riddarhuset. På förmiddagen förekom Ehrenhoffska saken. Diskussionen vände sig så väl i hufvudfrågan som i afseende på den vägrande återremissen, bufvudsakligen kring samma punkter, som vid debatten i Borgare-Ståndet, hvilken vi förut refererat. Frih. Kantzou, Hr Dalman och Grefve Cronhjelm uppträdde i den förra emot Utskottet, som åter försvarades af Frih. Ehrenborg och Hr Wolrath Tham, hvilken redan synes hafva fullkomligt intagit sin gamla Riksdagsposition. I frågan om den vägrade återremissen talade å ena sidan, utom de förstnämde Leda möterne, Hr Cederschjöld, Grefve Horn :och Frih. Ludv. Boije, hvilken sistnämde denne gången med liflighet opponerade sig deremot, att Ständerna skulle ställas under Utskottets förmynderskap; vidare Frih. Palmstjerna, Hr P. Lagerhjelm, Frih. W. Tersmeden, Hrr Silfverhjelm, Gyllenkrook och Hallenborg (de båda sistnämde såsom reservanter efter voteriogen). I frågan om anslaget till Gardesregementerna, hvilken förekom på e. m., proponerade Gr. Cronhjelm, att, då det vore kändt att ingenting terde vinnas genom en återremiss, Ståndet åtminstone måtte, vid Memorialets läggande till Handlingarna, förklara sitt ogillande af Utskottets behandling af frågan. Äfven detta vägrades af Hr Landtmarskalken, såsom efter hans tolkning grundlagsvidrigt, men vid votering beslöt Ståndet med 74 röster mot 65, att yrka denna proposition. Således kommer det nu att hänskjutas till Konstitutionsutskottet sjelft att pröfva, huruvida Landtmarskalken gjort rätt att vägra Ståndet att ogilla Utskottets åtgärd! Frih. Boije var denna dag emellanåt rätt hvass. Då Hr Landtmarskalken förklarade, att plenum äfven efter denna votering, som skedde kl. 9 e. m., skulle fortsättas, frågade han, om det vore Hr Landtmarskalkens mening att utledsna Ståndet, och tillade att, om Ståndet denna gången hindrades från att skiljas åt, så kunde det en annan gång hindra Hr Landtmarskalken att sluta, då kan ville. Den påföljande debatten om Halländska kyrkohemmanen var rätt liflig. Det upplystes dervid, att denna märkvärdiga regeringsåtgärd hufvudsakligen skett på Justitie-StatsMinistern Grefve Rosenblads tillstyrkan, hvaremot StatsRåderne af Nordin och af Ugglas hade reserverat sig, För denna upplysning, som lemnvades af Grefve Cronhjelm, fick han, isynnerhet från -Frib. Ehrenborg, uppbära bittra förebråelser för det han skaffat sig den sqvallervägen, hvilket uttryck många gånger med särdeles tonvigt repeterades af Frih., men hvarå Grefven genmälte, att denna väg, eburu obehaglig, vore den enda möjliga, då Utskottet icke fullgjorde sin pligt, utan sökte undanhålla Ständerna nödiga upplysningar. Debatt uppstod vu, huruvida icke Betänkandet borde hvila, och Utskottet förstöndigas att inkomma med fullständiga handlingarna i målet, för dess vidare pröfvande, hvilket vid påföljande votering yr-. kades med 50 ja mot 45 nej, de senare åsyftande att blott lägga Memorialet till Handlingarna. rr rn rn 4 0 a må . ee Aa s