SEEM ST Nä nn RK NR OVE
noggrannheten i Statsutskottets anmärkningsmemo-
rial, för att iringgå den egentliga frågan, som an-
gick det notoriska faktum, ait Gardesregementernes
stater blifvit, emot Rikets Ständers beslut, ökade
med icke mindre än 18,564 Rdr, och om hvilket
faktum Konstitutionsutskottets ledamöter minst af
alla kunde vara i okunnighet, då detta Utskott ha-
de under sin granskning sjelfva de protokoll, hvari
beslutet om denna förhöjning förekommer.
Då innehållet af detta Konstitutionsutskoltets me-
morial, som är dateradt den 22 Mej, blef bekant,
inkom Statsutskottet med eit ytterligare anmärk-
ningsmemorial i frågan, hvari anpmärkninsen be-
stamidt och klart riktades mot kontrasignanten (Hr
Grip) af det Kongl. brefvet den 15 Januari 1831,
bwviiket innefattar beslutet om aro duandet af de
13.564 Rdiioe.
Nu skulle mången trott, alt ingen utväg mera
gafs för Utskottet, att undgå såsom felaktigt an-
märka cen embetsmans förfarande, som kontrasig-
perat det märkliga beslutet. Majoriteten. af tiskot-
tet beslöt likväl, i anledning af dezna senaste Stats-
utskottets anmärkning, ingå till Ständerna med föl-
jande memoriai, hvilket kraftigt måste bidraga att
stadga Svenska folkets öfvertvgelse om beskaffen-
heten och värdet af de garantier, dess grundlagar
lofva. Merscrialct lyder, med förbigående af ingres--
sen, sålunda:
För besvarande af samtliga RiksStäåndens aflåtna remis-
ser, fär KonstitutionsUtskottet vördsamligen andraga, att
Utskottet, i sammanhang med den ordagrant lika lydande
anmärknings-anledningen vid en förutgående äteä:d 1 ena-
handa ämne, hvarom Utskottet åberopar sitt memorial N:o
7 af den 22 Maj, jemväl behörigen granskat föredragande-
och rådgifvande åtgärden till ifrågavarande, under den 8
Januari 183r, fattade och den 15 i samma månad utfärda-
de beslut, innebärande verkställighet af det förra i grund-
laglig ordning expedierade, samt att KonstitutionsUtskottet,
enär nya skäl tll anmärkning mot Konungens rådgifvare
och föredragande icke blifvit af StatsUtskottet förebragta,
följaktligen icke heller kan till pröfning upptaga den nu
remitterade avledningen, såsom förutsättande ny gransk-
ning af ett redan pröfvadt och utan anmärkning lemnadt
mål.
KonstitutionsUtskottet, som väl icke anser sig af grund-
Jagarne förbundet att för Rikets Ständer redovisa de skäl,
som föranledt Utskotte att ogilla inom Utskottet väckta
anmärkningsfrågor, har dock, vid ett förhållande som det-
ta, der den af Rikets, Ständer remitterade anmärknings-
anledningen redan blifvit inom Utskittet väckt, pröfvad
och förkastad, och då en närmare utredning af ämnet möj-
ligen kan leda till ett säkrare bedömande deraf, trott sig
böra vördsamligen upplys:: att Utskottet grundat sitt be-
slut på den inom Utskottet enbälligt delade öfvertygelse
em Kongl. Möj:ts af Rikets Ständer medgifna räit att fritt
och obehindradt disponera de å utgiftstitlarne uppkomna
besparingar för de mom titlarne förefallande behof.
Denna öfvertygelse har Utskottet vunnit efter en nog-
grann undersökning om förhållandet med statsregleringarne,
hvarvid inhämtats: att Rikets Stänuder, den 10 April 1810,
vid första statsregleringen, öfverlemnat åt Konungen ofvan-
nämde rättighet i följande ordalag: Mecd skyldigt afseende
ej mindre på Riksstyrelsens befriande ifrån olämpliga in-
skränkningar i dess dispositionsrätt öfver statsmedlen, än
äfven på försäkrundet åt nationen af desse medels använ-
dande till bestämda ändamål, hafva Rikets Ständer enhäl-
ligt fastställt följande hufvudtitlar, och för hvarje af dem
anslagit nedannämde summor, att inom sjelfva titeln af
Kongl. Maj:t fritt och obehindradt disponeras; att Rikets
Ständer 1912, 1 anseende till då varande krigiska förhål-
landen, genom underdånig skrifvelse den 29 Juni samma
år, förotdnat, alt besparingarne skulle öfverlemnas till
Konel. Maj:ts höga disposition i och för armecen och för-
svarsverkel; att Rikets 1515 församlade ständer, enligt un-
deed. skrifvelse d. 23 Juli samma år, ansett Kgl. Maj:ts rätt att
fritt disponera öfverskott och besparingar, instämma med förr
gällande grunder, och derjemte bheslutit att öfverskotten på
intraderne skulle insättas i Banken för Riksgälds-Konto-
rets räkning: att 1819 ärs Ständer. uti detta beslut icke
gjort någon ändring; att 1823 ärs Ständer, under erkän-
nande af föregångna Ständers beslut, genom skrifvelse den.
20 Augusti, samma år förklarat, att de å Utgifts-Titlarrce
uppkommande besparingar derefter endast finge disponeras
för de behof, som inom Hufvudtitlarne kunde förefalla,
samt att, i händelse nägot återstode, sedan alla sådane ut-
gifter blifvit bestridde, dermed borde förhållas på lika sätt
som med öfverskotien å Inkomsttitlarne och samma åter-
stod följakteligem levereras till Riksgäldskontoret, för att
användas i den af Rikets Ständer, vid 1809 och 1810 årens
Riksdag föreskrifne ning; hvarjemte Rikets Ständer, 1
afseende på S:de kLufvudtitein, 1 underdånighet anbällit, att
Kongl. Maj:t icke ville derefter bevilja några utbetalnin-
gar äå samma titels iormodade besparingar; att 1828 års
Ständer hävuti icke gjort någon förändring; och slutligen
att innevarånde Riksdags StatsUtskott, uti dess Utlåtande
N:o 58, under erkännande att denna Kongl. Muj:ts, af alla
föregående Ständer 1ncdgifne, rätt är obestridlig, endäst fun-
nit sig böra, i afseende på Ullämpningen deraf, på bestäm-
da löncanslag, för framiiden tillstyrka Rikets Ständer,
att hos Korel. Muj:t underdånigst anmäla sitt beslut, att
de under Riks-Statens Hufvudtitlar uppkommande bespa-
ringar icke må anvisas fill bestämda löneanlag på Stat.?
I öfrigt får Utskottet tillägga, alt dylika löneanslag blif-
vit tid efter annan på besparingarne anvisade, utan att fö-
regående Siärders Stats-Utskott, emot anordningarne, eller
Konstitutions- Utskotten vid rådgifvare-åtgärderna gjort an-
Re IT rt - AF mm Ah mA TJ. I ära aäaaosvda acc 2 9
H
I
I