ÄR UR — ——— nr
EASIT FY MM PEURITNS SERENA UA SM PPPR AO CE Yen IT -TITLASLT IA MR PVE MOSTER dn 9
ras att lemna : religionen i påfvedömets! -händer
0. s. Vv.
På börsen i Paris fanns numera ingen, som vil-
le köpa de Migueltiska papperen. Ettlån för Sar-
dinska regeringens räkning hade: biifvit bragdt i
omlopp, och med god framgång.
En kejserlig Rysk hofmarskalk, furst Gagarin, ha-
de anländt till Haag, såsom det sades, i en särskilt
beskickning från hofvet i Petersburg. Nya konfe-
renser rörande de ändlösa Belgiska affärerne om-
talades i London såsom varande nära förhand.
I går eftermiddags uppstod eldsvåda på det fram-
för Kongl. Slottet ligg-nde ångfärtyget Oskar, till-
hörigt Handelshuset Elfstrand - komp. i Gefle.
Elden i pannorca hade nyss blifvit afslackt efter
ångfartygets ankomst hit, som skedde kl. 11 för-
middagen. Förmodligen hade elden från pannorna
fattat i det nära invid liggande stenkolsförrådet,
redan några timmar, innan den blef synlig. Den
fortfor ett par timmar, men tros ej hafva skadat
machineriet eller det yttre af fartyget. Det var
lastadt med jern och styckegods, at hvilket dock
det mesta af det senare räddadss. I dag har fartyget
sjunkit på strömmen, så att blott masten och skorste-
nen samt en del af akterrelingen synas öfver vatt-
net.
Hr Adv.-Fisk. Fredholm, som har bestyr vid dylika
tillfällen, hade vj förr hunnit släcka denna eld, än
han genast blef kallad att hindra kringspridandet
af en annan, som, enligt Vederbörandes förmen-nde,
skall hafva utbrwstit i Aftonbladet för sistl. Lär-
dag. Klockan omkring 7 på aftonen infann Hr Ad-
vokat-Fiskalen sig, väl ej försedd med någon spru-
La, men ceremot med Öfver-Ståthållare-Enibetets
sigill, och, som man säger, lade vantarne på berör-
de nummer, d. v. s. belade den med seqvester, till
följd af en skrifvelse från Hr Hof-Kansleren till Or
Öfver-Ståth. Detsamma skedde på Posten, hvari-
genom våra Abonnenter i landsorten blifva, åtmin-
stone tills vidare, 1 saknad af detta nummer. Den
artikel, som förmodas hafva gifvit anlednivg här-
till, är en från Norska Morgenbladet öfversatt upp-
sats om de Danska provincialständerna.
Kungörelsen om de Danska provincialständernas
sasnmankallande har haft samma påföljd som hop-
pet om friare institutioner öfverallt måste medföra:
att gifva ett nytt lif åtdKöpenhamns jurnaler, som
förut bufvudsakligen befattade sig med refeieran-
det af utländska nyheter, anekdoter, uppsatser
i vitterhbeten och dylikt. Detta föranledde nyligen
censor librorum, att stryka ut ett stycke af en upp-
sats i Köpenhamnsposten, under titeln: Orm politi-
ska garantier; och då Redaktören lät trycka bila-
det med tomt rum för det uttagna stället, förböd
Censorn dess utgifvande, såvida icke det hvita pap-
peret ifylldes med något annat tryck. Den sedna-
rs åtgärden upphäfdes dock af det Kongl. kansliet,
sedan redaktören der anfört klagomål.
Nyssnämde artikel är en gauska väl hållen upp-
sats i det ämne, som rubriken tillkännagifver. I-
biand andra reflexioner öfver de svångheter, med
hvilka en absolut monarki har att kämpa, acföres
äfven följande, som erfarenheten visat icke kun-
nat sakna tillämpniag äfven på en och annan af de
konstitutionella staterna:
— — Ännu svårare blifver valet af Embetsman, när
samhället är så lyckligt, att medborgarne uppnått den grad
af politisk civilisation, att åtskilliga politiska teorier de-
hbatteras ibland dem, och åtskilda politiska partier bilda
sig efter motsatta prineiper. Om nemligeu Regeringen 1
ett sådant samhälle följer en bestämd åsigt af det rältsför-
hållande, som kan tänkas emellan individen och samhället,
och om den andel medborgarne böra hafva i statsbestyret —
och delta måste ju hvarje kraftfull regent göra — så måste
dess vilja göra sin äsigt gällande i statsförvaltningen, och
önska att hans tjenstemän följa samma mening, på det statls-
maktens alla organer må arbeta i Öfverensstämmelse med
hans vilja. Mcn buru skall man lära känna, hvilka poli-
tiska äsigter hvar och en tillhör? Härom kunna hans
Hoffolk och Ministrar, som sällan nedlåta sig till att lef-
va bland folket, icke skaffa honom hunskap, och då desse
någongång visa sig i borgerliga kretsar, bemöias de med en
kl..k och stundom nödvändig förbehållsamhet, cmedän icke
hvar och en kan vara säker för påföljden af frimsdiga ytt-
randen. Regenten måste derföre stödja sin kännedom i
delta hänscende på de underrättelser, som han kan få ge-
nom den autloritet, hvars befattning det är att trygga sta-
ten mot möjliga faror, och som derföre bemödar sig att er-
hålla en idsträcktare kunskap om personers tänkesätt, an
det allmänna umgängslifvet kan medföra — ncemligen Po-
lisen. Regenten låter då Polismästaren, eller hvad nu en
sädan embetsman kan kallas, rapportera om folke!s och en-
skiltas sinnesstämuving. Ju mera vidsträckta rapporter en
c2idan kan ajfun daogta vigtisare hlir hans inflfivlande. Han