ÄR UR — ——— nr EASIT FY MM PEURITNS SERENA UA SM PPPR AO CE Yen IT -TITLASLT IA MR PVE MOSTER dn 9 ras att lemna : religionen i påfvedömets! -händer 0. s. Vv. På börsen i Paris fanns numera ingen, som ville köpa de Migueltiska papperen. Ettlån för Sardinska regeringens räkning hade: biifvit bragdt i omlopp, och med god framgång. En kejserlig Rysk hofmarskalk, furst Gagarin, hade anländt till Haag, såsom det sades, i en särskilt beskickning från hofvet i Petersburg. Nya konferenser rörande de ändlösa Belgiska affärerne omtalades i London såsom varande nära förhand. I går eftermiddags uppstod eldsvåda på det framför Kongl. Slottet ligg-nde ångfärtyget Oskar, tillhörigt Handelshuset Elfstrand komp. i Gefle. Elden i pannorca hade nyss blifvit afslackt efter ångfartygets ankomst hit, som skedde kl. 11 förmiddagen. Förmodligen hade elden från pannorna fattat i det nära invid liggande stenkolsförrådet, redan några timmar, innan den blef synlig. Den fortfor ett par timmar, men tros ej hafva skadat machineriet eller det yttre af fartyget. Det var lastadt med jern och styckegods, at hvilket dock det mesta af det senare räddadss. I dag har fartyget sjunkit på strömmen, så att blott masten och skorstenen samt en del af akterrelingen synas öfver vattnet. Hr Adv.-Fisk. Fredholm, som har bestyr vid dylika tillfällen, hade vj förr hunnit släcka denna eld, än han genast blef kallad att hindra kringspridandet af en annan, som, enligt Vederbörandes förmen-nde, skall hafva utbrwstit i Aftonbladet för sistl. Lärdag. Klockan omkring 7 på aftonen infann Hr Advokat-Fiskalen sig, väl ej försedd med någon spruLa, men ceremot med Öfver-Ståthållare-Enibetets sigill, och, som man säger, lade vantarne på berörde nummer, d. v. s. belade den med seqvester, till följd af en skrifvelse från Hr Hof-Kansleren till Or Öfver-Ståth. Detsamma skedde på Posten, hvarigenom våra Abonnenter i landsorten blifva, åtminstone tills vidare, 1 saknad af detta nummer. Den artikel, som förmodas hafva gifvit anlednivg härtill, är en från Norska Morgenbladet öfversatt uppsats om de Danska provincialständerna. Kungörelsen om de Danska provincialständernas sasnmankallande har haft samma påföljd som hoppet om friare institutioner öfverallt måste medföra: att gifva ett nytt lif åtdKöpenhamns jurnaler, som förut bufvudsakligen befattade sig med refeierandet af utländska nyheter, anekdoter, uppsatser i vitterhbeten och dylikt. Detta föranledde nyligen censor librorum, att stryka ut ett stycke af en uppsats i Köpenhamnsposten, under titeln: Orm politiska garantier; och då Redaktören lät trycka biladet med tomt rum för det uttagna stället, förböd Censorn dess utgifvande, såvida icke det hvita papperet ifylldes med något annat tryck. Den sednars åtgärden upphäfdes dock af det Kongl. kansliet, sedan redaktören der anfört klagomål. Nyssnämde artikel är en gauska väl hållen uppsats i det ämne, som rubriken tillkännagifver. Ibiand andra reflexioner öfver de svångheter, med hvilka en absolut monarki har att kämpa, acföres äfven följande, som erfarenheten visat icke kunnat sakna tillämpniag äfven på en och annan af de konstitutionella staterna: — — Ännu svårare blifver valet af Embetsman, när samhället är så lyckligt, att medborgarne uppnått den grad af politisk civilisation, att åtskilliga politiska teorier dehbatteras ibland dem, och åtskilda politiska partier bilda sig efter motsatta prineiper. Om nemligeu Regeringen 1 ett sådant samhälle följer en bestämd åsigt af det rältsförhållande, som kan tänkas emellan individen och samhället, och om den andel medborgarne böra hafva i statsbestyret — och delta måste ju hvarje kraftfull regent göra — så måste dess vilja göra sin äsigt gällande i statsförvaltningen, och önska att hans tjenstemän följa samma mening, på det statlsmaktens alla organer må arbeta i Öfverensstämmelse med hans vilja. Mcn buru skall man lära känna, hvilka politiska äsigter hvar och en tillhör? Härom kunna hans Hoffolk och Ministrar, som sällan nedlåta sig till att lefva bland folket, icke skaffa honom hunskap, och då desse någongång visa sig i borgerliga kretsar, bemöias de med en kl..k och stundom nödvändig förbehållsamhet, cmedän icke hvar och en kan vara säker för påföljden af frimsdiga yttranden. Regenten måste derföre stödja sin kännedom i delta hänscende på de underrättelser, som han kan få genom den autloritet, hvars befattning det är att trygga staten mot möjliga faror, och som derföre bemödar sig att erhålla en idsträcktare kunskap om personers tänkesätt, an det allmänna umgängslifvet kan medföra — ncemligen Polisen. Regenten låter då Polismästaren, eller hvad nu en sädan embetsman kan kallas, rapportera om folke!s och enskiltas sinnesstämuving. Ju mera vidsträckta rapporter en c2idan kan ajfun daogta vigtisare hlir hans inflfivlande. Han