SCEN OD TT för fäderneslandet. — Flere af ståndets ledamöer hördes förena sig med Appelqvist och Strindlund. — Olof Olofsson från Östergötland ordade för bibehållande af Kongl. Förordningen den i Februari 1810, och förenade sig i öfrigt med S:rindlund. — Johannes Christophersson från Kronobergs Län talade äfven mot ökadt underhåll åt bysatta personer. — Likaledes Brissman samt Johannes Andersson från Jönköpings Län. — Hans Jansson fr. Elfsborgs Län ville fästa uppmärksamheten derå, att Strindlunds yttrande endast afsett bedrägliga gäldenärer. Ardra kunna likväl finnas, de der, genom oförmodade olyckor utan eget vållande blifvit oförmögne att betala. Är meningen, att dessa skola dela lika öde med de andra. så torde man kunna tillämpa ordspråket: Bättre är att tio skyldige blifva frie, än att en oskyldig skulle få lida. Ville ingalunda advocera för bedragare, önskade blott, att ej bysättningen må blifva medel till otidig sjelfhämd. — Botvid Jonsson anmärkte ytterligare, i afseende på A. Danuicissons förslag om Jury, att denna, i det enda fall der den :u äger rum, eller i tryckfrihetsmål, blifv: förbatlig eller åtminstone icke tillvunnit sig särde!es förtroende, och ansåg der, i fråga om bysåttving, vara alldeles olämplig. Vidkommande det af H. Javsson citerade ordspråk, förmente talaren, attantalet af bedrägliga gäldenårer vida öfverstiger deras, som oskyldigtvis iråkat fatticdom, vid hvilket senare förhållande äfven miskundsamhet plägar äga rum. — Strindlund anmärkte, att hans yttrande afsitt såväl bedrägliga gäldenärer, som andra, de der icke göra rätt för sig. Brggedera slaget mås!e anses skyldigt till de påföljder lagen utsätter. Bysättning begagnas dock sällan i andra fall, an då borgenär hyser billig harm öfver gäldenirs i ett eller annat afscerde mindre redliga ferbållande, eller då skälig anledning är för hanocen, a!t tiligång döljes. — J. Andersson från Skaraborgs Län bestridde visserligen all förhöjoiog i bysittares underhåll, men ville ej tala emot den lindring för öfrigt, som i bysättningslagarne kan tämplig finnas. Persorer af allmogen inledas ofta af obetänksamhet i borgen för Diskontlån och andra förbindelser, och det syntes talaren hårdt, att bysättning för skulder, på sådant sätt tillkomve, skall äga rum. — BH. Jansson upptog Botvid Jonssons yttrande om Juryns vinga lörtroende. Ånsåg ett sådant påstående mindre väl grundadt. Jury har blifvit införd i alla konstilntionella stater och der ansedd såsom ett uttryck af opiniecnen samt tryckfrihetens förnämsta sted. Så länge värt land är konstitutionelit, bör den val finnas äfven här. Betänkandet återremitterades. Till öfverläggning förekom vidare Eac-Utskottets memorial (N:o 80) derom, att de lagstadganden, som vid lunevarande riksmöte beslutas, af sådan beskaffenhet, att de tillhöra allmän civil och kriminal-Lag, måtte, så vidt ske kan, varda i en enda förfaltning kungjord Sckreteraren fästade uppmärksamheten derpå, att ifrågavarande förslag icke vore föranledt af någon från BR. St afläten remiss Gl Lag-Utskottet, äfvensom att detta Utsk. icke ägde att inom sig väcka motioner, utan, enligt ordalydelsen af 33 Y. Rn. O. och 53 S. R. F., som i hvarje fall borde, följas, endast tillkomme att, i grund af erhbållne remisser, upptuga ärender som till dess behandling hörde. Rutberg ansåg Utskottets förslag ändamålsenligt, och yrkade bifall dertill, enär, efter Rutbergs förmenande, Utsk:s framställning vore föravuledd af de vid denna riksdag ifrågasatte mångfaldiga lagförändringar och någon särskilt motion alltså icke vore nödig. — Strindlund ansäg äfven förslaget nyttigt; men då onekligt vore, att frågan denna gång på en icke konstitutionell väg blifvit föremål för Lag-Utskottets behandling, ville han nu, med stöd af!56 S. RB. O., i form af ny motion, göra samma framställning, som Lag-Uisk., till hvilken framställning han bämtade stöd från den händelse, att samma Utsk. redan tillstyrkt en myckenhet mer och mindre vigtiga lagförändringar, hvilkas kungörande i särskilte författningar skulle leda till villervalla; äfvensom talaren ännu icke öfvergifvit den förmodan, att Las-Utsk. iillgörer något i anledning af det till Utsk. remitterade nya lagförslaget och omfattar åtminstone de ämnen, som fordra en icke längre fördröjd lagförbättring, och hvartill nästan i första rummet hörer exekutionsverket, derpå talaren ock förut fästat Ståndets uppmärksamhet. Sirindlunds nu väckte motion hänvistes till Lag-Utskottet, hvars förevarande memorial blif återremitle,adt. lans Jansson uppläste härefter det i vårt sista Lördazgsblad in extenso upptagna anförande mot hvad. v. Talem. Jon Jonsson i afs. på Statsverkets reglering under ett föregående plenum andragit. — Botvid Jonsson förklarade sig bufvudsakligen vara ense med H. Jonssons yttranude; men i anseende till vigten och mångfalden af de ämnen, ået innefattar, önskade har, att det kunde blifva hvilande på bordet celler förbeböll han sig att framde:es få inkomma med hvad ban i anledning deraf kunde finna nödigt att anföra. — H. Janssons yttrande, biträdt af många bland Ståndets ledamöter, blef till StatsUtskottet öfverlemnadt.