Sällan ilv 2 TO U LA Lv) Ale uv Re KAL vIiTtlilalae, aLL VU
reciprocitetsförhållanden nedsätta tullen. Hvad Frih.
Boije yttrat em nyttan af K. M:ts rätt att höja eller sän-
ka tulien, bevisar ej, att den är grundlagsenlig. Hr Rosen-
schöld hade sjelf 18:18, som ledamot i konstit. Utsk. vid
frågan om Representationsförändring som bevis för skad-
ligheten af så långa intervaller mellan Lagstift. maktens
sammantiäden arfört möjliga behofvet af sjötullens förän-
dring under lå lång tid, och derföre understödt
öfverlåtandet till nästpåföljande Riksdag åt Konel.
Maj:t, att vid reciprocitetsförbållanden sänka tullen. Frih.
Akerhjelm uppläste tillstöd för sitt påstående 60 S. R. F.
samt frågade, om det der funnes förbudet för H. M. att sänka
tullen. Hr Munk af Rosensch öld ville begagnasamma ar-
gumentationssätt mot Frih Akerbjelm, och hemställde, om
i den åberopade 5. står, att RK. M. äger utan RB, St:s sam-
tycke rätt att sänka stora sjötullen , spanmål undantagen.
Betänkandet bifölks. i
Lag-Utskottets betänkande N:o 64 återremitterades, sedan
Friherrarne Boye L. och Ehrenborg yttrat sig emot det-
samma.
Samma Utskotts Botänkande N:o 79, innehållande Ut-
skottets utlåtande rörande Justitie Omkudsmannens Embets-
förvaltning, bifölls, efter nägon diskussion. Frih. Boye L.
yrkade återremiss, alldenstund Justitie Ombudsmannen
ej kunde nöjas med den halfva decharge betänkandet inne-
höll. I ut!åtandet läses neml., att Justitie Ombudsmannen
låtit i laglig ordning anställa ätal i anledning af yppade
felaktigheter, utom hvad angår nägra få mål af mindre be-
tydenhet, hvari varit orätt dömdt.? För bedömandet af
dessa orätt dömda mål ville Hr Friherren å dem hafva cen
närmare uppgift. Hvad den ene finner obetydligt, kan en
anran finna ganska betydliet. Dessutom stötte Hr Frih.
sig vid det obestämda uti ordet lärer, der det heter : och
lärer få antagas att Justitie Ombudsmannen iakttagit
hvad honom vid vården om lagskipningen ålegat. Frih.
Ehrenborg trodde återremiss var utan ändamål, helst som
Riks. St. enligt grurdlagen ej behöfva lemna Justitie Om-
budsmannenr någon decharge. Grefve Cronhjelm trodde
sig böra yrka bifall, i synnerhet som tiden för laglig riks-
dag redan biifvit öfverskriden och riksdagen kunde vara slut
innan betänkandet från Utskottet återkommer. I häne
delse af återremiss önskade ban, att detta betänkande måt-
te framför andra handläggas, och att uppmärksamhet må 1i-
synnerhet fästas på det som ;j Ombudsmannens berättelse
rörer Halländska kyrkohemmanen. Frih. Ehrenborg upp-
lyste Frih. Boye, ait de mål, hvari varit orätt dömdt, stå
upptagne i Omhudsmannens berättelse och behöfde således
icke i Utskottets betänkande anföras.
Borgareståndets plenum den 9 Juni.
. (Slut fr. Gårdagsbladet),
LagUtskottet hade tillstyrkt, att gäldenar, som
vid konkursens början sitter i bysättningsbäkte, måt-
te, sedan han besvurit boupleckningen. varda lösgif-
ven. Hir Rubin, Holm, Ekerman, Hessle, Ceder-
borg, Leffler, Hemberg och Linderholm biträdde
Utskotrews åsigt, bvaremot fr: Halling, Helsingi-
us, Björk och Lundin, med anförande af de flere
olägenheter ett sådant lagstadgande skulle medföra,
yrkade afslag. — Efter votering blef dock Utskot-
tets förslag bifaller med 19 röster emot 15 för
afsiag.
Samma Utskotts Betänkande öfver väckta motio-
ner om antagande at en mera fri assignerings-rätt
enskilte emellan, sn nu: äger rum, samt med för-
slag till en författning i detta ämne, återremitte-
rades, hufvudsakligast på grund af deremot gjorde
anmärkvingar af Hir Ekerman och Winberg. —
Hr Hessle yrkade återremiss, på det ärendet af Ban-
ko- och Lag-Utskotten gemensamt måtte behandlas.
Er Holm utvecklade Utskottets motiver, fastän
han ej ville bestrida återremiss, som jemväl yrka-
des af Hir Santesson och Olbers. WVi skola i en
särskilt artikel snpart återkomma till detta ämne,
som i vår tanka är af icke mindre vigt än sjelfva
realisationsfrågan.
Vidare föredrogs Lagu!tskottets Betänkande N:o
65, om ändringar och tillägg i nu gällande stad-
anden angående bysättning m. m. — Brr Eker-
man, Helledaij och Rubin instämde med Friherre
teCl von Holstein uti den reservation, han afgifvit
mot Betänkandet, i bvad derigenom afstyrktes bi-
fall till motionerne om bestämmande af viss tid, ut-
öfver hvilken bysättning för samma skuld ej skulle
få tortfara. Yrkade återremiss. — Hr fMessle, att,
om man vek ifrån den idden att bysättning vore
ett medel att förmå 2äldenärv framlemna sina til-
gängar, så blef bysättning ett straff, hvilket vo:e
oriktigt, och derföre kunde talaren ej gilla några
tidsbestämmelser. Yrkade bifall. Häruti instämde
Hr Cederborg. Hr Olbers ville, att bysättning ej
skulle få äga rum längre än i 5 års tid; önskade
återremiss. — Hr Helsingius talade jemväl för å-
terremiss. — Efter votering blef betänkandet bifal-
let med en rösts plura!ite.
Slutligen förekom en för våra läsare sannolikt fö-
ga intressant diskussion, 1 anledning af StatsUtskot-
tets granskning af Pikszöidskontorets, Assistanskon-
torets m. il. räkenskaper.
rn I. Kildee lor Fr ort
TT TT TT TA TTT Es
