tet afträdt till Ryssland. ——-— Dm mr hr ihrhr ÄÄ HH MI MMO—O— Konstitutions-Utskottets majoritet har i Lördags vid votering genom den förseglade sedelns öppnande afgjort. att Hr Talmannens i Borgare-Ståndet vägran på återremiss af Utskottets betänkande i anmärkningsmål blifver giliad; och Ståndets utan votering uttryckta ogillande af sin Talmans handlingssält är således genom denna knappa pluralitet utan all verkan. Ett annat blad berättar i dag, at Lag-Utskottet skall hafva beslutat att helt och hållet afstyrka det nya Lagförslagets antagande. Det felas således blott, att representationsfrågan blir totalt förfuskad, hvartill den stnes vara på god väg, och att förslaget om Indragningsmaktens upphäfvande blir så förhaladt, att det icke hinner afgöras vid denna Riksdag för att hvila vid den nästföljazde, så kan man anse denna Riksdags resultater i allt hvad de stora principoch reformfrågorna samt den konstitutionella ansvarigbeten beträffar för uldeles afgjorda; och det återstår då icke annat än att göra den frågan, om framtiden någorsin skall befria Svenska folkets O:nbud från detta gyckelverk, att hvart femte år nödgas, likt Sisyphus i fabeln, fåfängt vältra sin tunga börda uppför en höjd, biott för att se den genast åter nedrulla 1 djupet. Vi kurna, hvad den här ofvan först omnämda voteringen i Utskottet beträffar, icke underlåta att beklaga, att representanterne icke åtminstone, genom sin närvaro i Utskotten, vid så wigtiza voteringar som denaa, göra hvad de kunna alt. förekomma dylika missöden. E2 aktad och inom sitt stånd ganska betydande Riksgagsman, hvars åsigter tillhöra mmoritetens, var i Lördags frånvarande, och härigenom uppkom det ou nämde resultatet, som hade blifvit mutsatt i bändel:e kan infunnit stig. De ledamöter, om tillhöra den ministeriella opinionen äro åtminstone mera pipassliga i voteringatpa. Ett prejudikat är nu gifver för denna RB ks dag, som man troligen icke heller skall elömma att åberopa vid en följande. Det skail emeillertid alltid qvarstå såsom ett märkvärdigt historiskt drag af fir Ta mannen Ulibergs to.kving af kotgrundlagen, ej mir d:e än af majoritetens i Uts tet, alt hafva gifvit en sådan vägran, utan alt dertill berättigas af eit enda ord i regeringsformen, som det tillhör Talmännen att efter ordalydelsen tillämpa ); och det kan vid ett sådant tilfalle 1Cer som aiällande ke sakna Intresse att anföra, hvil härvtinnan vid förra Riksdagar sig a hos sådane män som t. ex. Hans Exellens Hr Grefve De Geer i egenskap af Landimerska!k, och den för sin skarpsin vighet och redlichet lika utmärkte framlidne Just. Ombudsmannen Ehrenborg år 1823 den to Jol, då på Hicdarhuset föredrogas Konstitutions-Utskottets menmoriel, 1 följd af Stetsråds-protokollernas folländade gronskn ng, och Hr Hjerta, G., samt Ehrenborg, yrkade återremiss, yttrade Herr Grefve De Geer, det han i anledning af tvenne andra ledamöters under diskussionen framställde öfvertygelser, att KonstitutionsUtskottets ifrågavarande memorial icke kunde till Utskottet återremitteras, ansåg sig böra öppet tillsännagifva, att han icke delade denna mening. 56 Si Regeringsformen stedgade: utiryckligen, att y om mot Utskottens förslag anmärkningar i ståndens plena göras, hvilka hindra antagandet, Utsiot:en borde af dessa anmärkningar erhålla del, för att, förslagen derefter ytterligare granska och jemha, utan att något undantag för Konstitutions-U:skottets förslag häruvti finnes gjordt. Är 1829 den 18 Juli, då samma Utskotts meniorial i samma ämne föredrogs på Riddarhuset, framställde samma Landtmarskalk till ståndet följande proposition? Den som anser Konstitutions-Utskottets memo rial, i följd af Staisråds-protokollens fullendade SKANE TANDE AA Den åsGoten att Rilsstånden. om de finna Rikets