nit, att så ej vore förhållandet. — Hr Wedberg anmalt-
te att, då Stats-Rådet såväl som Stats-Sekreteraren med-
gifvit, att Ehrenboff olofligen tillgripit de ifrågavarandt
medlen, trodde han att det varit bättre, om Stats-Råde-
tillstyrkt att köra bort en sådan Konsul; Svenska sjö-
farten kunde eljest orsakas betydliga förluster. -
Det är redan förut nämdt, att Hr Talman i denna fråga
vägrade propositien till återremiss, och att Ståndet utan
votering ogillade denna vägran. Hrr Ekerman och Hel-
singius yttrade först detta ogillande.
Afvenså Er Holm. Man kunde ju tänka sig det fall.
att Utskottet framlade aldeles oriktiga uppgifter; skulle
man då dervid låta bero? — Hr Ekstrand fann ej Ut-
skottet jäfvigt att bedöma Gr Tfalmans åtgärd att vägra
proposition. — Hr Hessle: Enligt 2 mom. af 107 S. R. F.,
kunde Utskottets yttrande i en sådan fråga som denna, ej
anses som Dom, utan som ett utlåtande, och Ständerne
ägde falta beslut om hvad de deraf funno rätt, eller ej.
En sådan proposition vore derföre lagenligast, hvarigenom
Utskottets utlåtande antingen blef bifallet, eller ock Stån-
dets tanka så uttryckt, att den biträdd af ame andre Riks-
stånd, kunde föranleda en sådan skrifvelse till Kgl. Maj:t,
som uti 167 S.R. F. omnämnes. Hvad hufvudsaken angick,
trodde talaren, att så som den vore beskaffad, den ej kun-
de få något annat slut; klander kunde ej göras för hvad
som blifvit gjordt, men väl för hvad som blifvit underlå-
tet. Likväl ansåg ej talaren statens väl få bedömas från
en speciel casus, utan från ett helt. Hr Petre: En ano-
mali skuile uppkomma, om icke ärendet ånyo hänskjöts till
Utskottets pröfning. Anmärkningsanledningen hade icke
från början varit riktigt motiverad Nya skäl för den-
samma kunde nn visas. Möjligheten att göra dessa gällan-
de skulle vara. afskuren, om icke Utskotiet ännu en gång
fick handlägga ärendet. Då intet förbud för återremiss
till Konslitutions-Utskottet kunde framvisas, förenade sig
talaren med dem som sådant yrkat, helst frågan om den dyrba-
ra bygnaden på den öfverflödiga Konsulad-platsen Tanger
icke vore af din obety dlighet, som mången torde föreställa
sig.
Vidare föredrogs samma Utskotts Memorial till R. Stän-
der, N:o 7, rörande Stats-Utskottets anmärkningsanledning,
i fråga om lönereglering för Lif-Gardes-Begementena , hvil-
ken anmärkningsanledning Utskottet ej eller funnit skäl
alt till påföljd gilla. Samma vägran af återremiss, och
samma beslut från Ståndets sida.
Siutligen föredrogs Bevillpings-Utskottets Betänkande
N:o 16, ancående tullen å från Finlard inkommande va-
ror, hvari Utskottet tillstyrkt, att hädanefter icke något
särskilt undantag för Finland måtte äga rum. — Hr Eker-
man hade önskat att Utskottet beledsagat betänkandet
med de grunder, hvarefter det ärnar bestämma bevillningen.
— HirSantesson, Holm, Lefiler, Björk och Strehle-
nert gillade principen, men trodde att saken borde afhand-
Jas i sammanhang med de öfrige tullförfattningarne, hvar
före återremiss yrkades. — Hrr Halling, Wedberg, Hel-
singius, Frodell, Arnberg, Forssberg och Hessle
1 -. . a o
talade deremot för bifall, och deras mening bief Stån-
dets beslut, mot hvilket Hr Ekerman reserverade sig.
BorgareSstaåndets Flenum den 9 Juni.
Pewvillnirgs Utskottets Betänkande V:o i7, med bi-
fall iill Kongl Maj:ts proposition, rörande beskatt-
ning af Tull miöl- och sågqrarnar, m. il. verk,
som för endras betjenande blifvit anlagde ä städers
områden, äterremitterades, på begårav af Hv Leff-
ler, som bekiagade att fråga kurde uppstå om yt-
terligare bevillning- på städerne, då de redan förut
äro aftarande. Talaren önskade att åtminstone
ej andra qvarnar i städerne måte åläggas bevill-
ning, än sådane, vid hvilka sad mot tull förmaldes
åt landsboar. — Hr Justelius, sa. fl. förenade sig
häruti.
Samma UtskottsBetänkande V-o 72, deruti Utskot-
tet ansett Trollhätte kanal- och slussverks-bolag ic-
ke böra undgå att erlägga bevillning af utdelnin-
gen å dess Aktier, gaf anledning till en lång de-
bat!. — Urder anförande af flera talande skäl,
rkade Hir Santesson, Leffler, Norman, FVijk och
Rydin, att rämde Aktie-nnehafvare måtte från be-
villnings utgörande befrias, hvaremot Hrr FVedberg
Eterman, Halling, Egnell, Fries och Arnberg
talsde för bifall till Utskottets Betänkande. Vid
votering gillades detsamma med 25 röster mot 17.
Tr Petre uppläste härefter följande reservation
mor Ständets uti ett föregående Plenum fattade be-
slut att gilla Stats-Utskottets utlitande N:o Go, i
anledning af väckt fråga om förändrade 01 ganisatio-
per till inskränkniog uti kostnaderna för Rikets för-
svarsverk:
Jag går att framställa min reservation riot de,
upder min Ir
oo nå
romålen becac per-
1 (NT
utiatande (N:o
fattade, samt at Borgare-ståvdet
ig diskussion gillade beslut, i frå-
stärdet väckta cch Inom Utskot-
tet fullständigt utvecklade motion, rörande indrag-
-utan Någon ege
. ga om min hos
ning af vissa värivade regementen, samt nödvändig-
t 2 ee . pe .. a , . . 2
heten, att genom i öfrigt förändrade organisationer,
ö ln - he rr I! -- . - .-
inskränka de stora kosinaderne för rikets försvars-
verk, så vil lands som sjöss Vid min bortre-
sa från Riksdagen var majoriteten in sotte
enligt hvad jag dessförinnan bade tillfälle inhämta,
1 1
ense derom, att det särskilta yttrende Utskottet
. FO -. Dan ee
at Tä otfro BL ae RA oh
RR