nit, att så ej vore förhållandet. — Hr Wedberg anmaltte att, då Stats-Rådet såväl som Stats-Sekreteraren medgifvit, att Ehrenboff olofligen tillgripit de ifrågavarandt medlen, trodde han att det varit bättre, om Stats-Rådetillstyrkt att köra bort en sådan Konsul; Svenska sjöfarten kunde eljest orsakas betydliga förluster. Det är redan förut nämdt, att Hr Talman i denna fråga vägrade propositien till återremiss, och att Ståndet utan votering ogillade denna vägran. Hrr Ekerman och Helsingius yttrade först detta ogillande. Afvenså Er Holm. Man kunde ju tänka sig det fall. att Utskottet framlade aldeles oriktiga uppgifter; skulle man då dervid låta bero? — Hr Ekstrand fann ej Utskottet jäfvigt att bedöma Gr Tfalmans åtgärd att vägra proposition. — Hr Hessle: Enligt 2 mom. af 107 S. R. F., kunde Utskottets yttrande i en sådan fråga som denna, ej anses som Dom, utan som ett utlåtande, och Ständerne ägde falta beslut om hvad de deraf funno rätt, eller ej. En sådan proposition vore derföre lagenligast, hvarigenom Utskottets utlåtande antingen blef bifallet, eller ock Ståndets tanka så uttryckt, att den biträdd af ame andre Riksstånd, kunde föranleda en sådan skrifvelse till Kgl. Maj:t, som uti 167 S.R. F. omnämnes. Hvad hufvudsaken angick, trodde talaren, att så som den vore beskaffad, den ej kunde få något annat slut; klander kunde ej göras för hvad som blifvit gjordt, men väl för hvad som blifvit underlåtet. Likväl ansåg ej talaren statens väl få bedömas från en speciel casus, utan från ett helt. Hr Petre: En anomali skuile uppkomma, om icke ärendet ånyo hänskjöts till Utskottets pröfning. Anmärkningsanledningen hade icke från början varit riktigt motiverad Nya skäl för densamma kunde nn visas. Möjligheten att göra dessa gällande skulle vara. afskuren, om icke Utskotiet ännu en gång fick handlägga ärendet. Då intet förbud för återremiss till Konslitutions-Utskottet kunde framvisas, förenade sig talaren med dem som sådant yrkat, helst frågan om den dyrbara bygnaden på den öfverflödiga Konsulad-platsen Tanger icke vore af din obety dlighet, som mången torde föreställa sig. Vidare föredrogs samma Utskotts Memorial till R. Ständer, N:o 7, rörande Stats-Utskottets anmärkningsanledning, i fråga om lönereglering för Lif-Gardes-Begementena , hvilken anmärkningsanledning Utskottet ej eller funnit skäl alt till påföljd gilla. Samma vägran af återremiss, och samma beslut från Ståndets sida. Siutligen föredrogs Bevillpings-Utskottets Betänkande N:o 16, ancående tullen å från Finlard inkommande varor, hvari Utskottet tillstyrkt, att hädanefter icke något särskilt undantag för Finland måtte äga rum. — Hr Ekerman hade önskat att Utskottet beledsagat betänkandet med de grunder, hvarefter det ärnar bestämma bevillningen. — HirSantesson, Holm, Lefiler, Björk och Strehlenert gillade principen, men trodde att saken borde afhandJas i sammanhang med de öfrige tullförfattningarne, hvar före återremiss yrkades. — Hrr Halling, Wedberg, Helsingius, Frodell, Arnberg, Forssberg och Hessle 1 -. . a o talade deremot för bifall, och deras mening bief Ståndets beslut, mot hvilket Hr Ekerman reserverade sig. BorgareSstaåndets Flenum den 9 Juni. Pewvillnirgs Utskottets Betänkande V:o i7, med bifall iill Kongl Maj:ts proposition, rörande beskattning af Tull miöloch sågqrarnar, m. il. verk, som för endras betjenande blifvit anlagde ä städers områden, äterremitterades, på begårav af Hv Leffler, som bekiagade att fråga kurde uppstå om ytterligare bevillningpå städerne, då de redan förut äro aftarande. Talaren önskade att åtminstone ej andra qvarnar i städerne måte åläggas bevillning, än sådane, vid hvilka sad mot tull förmaldes åt landsboar. — Hr Justelius, sa. fl. förenade sig häruti. Samma UtskottsBetänkande V-o 72, deruti Utskottet ansett Trollhätte kanaloch slussverks-bolag icke böra undgå att erlägga bevillning af utdelningen å dess Aktier, gaf anledning till en lång debat!. — Urder anförande af flera talande skäl, rkade Hir Santesson, Leffler, Norman, FVijk och Rydin, att rämde Aktie-nnehafvare måtte från bevillnings utgörande befrias, hvaremot Hrr FVedberg Eterman, Halling, Egnell, Fries och Arnberg talsde för bifall till Utskottets Betänkande. Vid votering gillades detsamma med 25 röster mot 17. Tr Petre uppläste härefter följande reservation mor Ständets uti ett föregående Plenum fattade beslut att gilla Stats-Utskottets utlitande N:o Go, i anledning af väckt fråga om förändrade 01 ganisatioper till inskränkniog uti kostnaderna för Rikets försvarsverk: Jag går att framställa min reservation riot de, upder min Ir oo nå romålen becac per1 (NT utiatande (N:o fattade, samt at Borgare-ståvdet ig diskussion gillade beslut, i fråstärdet väckta cch Inom Utskottet fullständigt utvecklade motion, rörande indrag-utan Någon ege . ga om min hos ning af vissa värivade regementen, samt nödvändigt 2 ee . pe .. a , . . 2 heten, att genom i öfrigt förändrade organisationer, ö ln he rr I! -. .inskränka de stora kosinaderne för rikets försvarsverk, så vil lands som sjöss Vid min bortresa från Riksdagen var majoriteten in sotte enligt hvad jag dessförinnan bade tillfälle inhämta, 1 1 ense derom, att det särskilta yttrende Utskottet . FO -. Dan ee at Tä otfro BL ae RA oh RR