hön kosan direkte till ett värdshus vid Blackfriarbryggan, och kvackar.e ut en hop rutor i kallarrummet. Hon blef genast gripen och förd för po:lisen, der tillfälligtvis en tjensteman kände igen henne, och underrättade hennes man om händelsen, hvarpå denne skyndade till källarmästaren, och fick saken bilagd. Då bon nu kom på fri fot, tog manomen sin kära hälft i ett. litet skriftemål för hvad han gjort; men i stället att visa ånger och ruelse, förklarade hon rent ut, att hvarken han eller någon annan skulle kuana hålla henne från trampgqvarnen. Den steckars mannen hade nära blifvit vansinnig af sorg, då han hörde detta; och som han trodde estt hans bustru var alldeles från förståndet, så gick hanp i råd med sina vänner, och tilikallade en läkare. Denne kom, och efter behörig forskning förklarade, på fakultetens vägnar, att frun ganska riktigt hade alla skrufvarne i behåll, oaktadt hon stod fast vid beslutet att försöka sin lycka i trampqvarnen.. De följande 8 dagarne slog hon in 39 fönsterrutor för särskilta busögare i granskapet, hvilken skada hennes man dock ersatte, för att frälsa henne från fängelse. Men bäraf låt hon icke det ringaste störa sig, utan höll på, immerfort, att slå in den ena fönsterrutan eflter den andia, så att mannen, som såg att hon skulle alldeles ruinera honom, änteligen beslöt att låta henne få sin vilja fram, och komma i det efterlängtade trampbhjalei; hvarpå hon dömdes till korrektionshuset i Brixthon på trenne veckor. Man skulle hafva trott, att smaken nu förgått henne på detta siags motion; men långt deivifrån. Dagen efter sedan hon blifvit försatt i fribet, gjorde hon en ny visit hos den husägaren, på hvars anklagelse hon blifvit satt i korrektionshuset, tackade mycket artigt för allt omak han haft för hennes skull i polisen, och förklarade sig ledsen, att hon åter nödsakades falla honom besvärlig, hvarpå hon tog ett qvartersmått, som stod på bordet. och dängde det rakt mot fönsterrutorna. Nu skickades hon åter till korr: kt:onshuset, för en månads tid, och från den stunden ända till medlet af Maj detta år, har hon icke varit med sin fot derifrån för: längre tid i sender, än på sin höjd 10 timmar. Den 17 Maj var hennes senaste fängelsetid i Coldbath-fields korrektionshus siut, och kl. 3 g på aftonen samma dag kom bon in i klagandens värdshus, och slog med knytnätven nt 5 fönsterrutor, värderade till 335 sh. Polismästaren frågade, hvad hon hade att anföra till sitt försvar? Den anklagade: åh, ingenting särdeles; skicka bara dit mig igen. Polismästaren: Jag dömer er då till korrektion shusat för tvenne månader. Den anklagade: Tackar ödmjukast, Herr Polismästare! m-— mm JM --—-— — -—