kommitterade varit ense om, att, ehbvad natur tola-
gen än må innehafva, beloppet eller regleringen af
afgiften, efter sig företeende omständigheter, beror
på Kongl. Maj:t att i nåder beståmma, enär afgif-
tea är af ekonomisk beskaffenhet, och äfven såsom
sådan, tid efter annan, blifvit af Konungen utan
Ständernas hörande stundom förhöjd, nedsatt eller
för vissa varor upphäfd, samt att den hittills öf-
verallt uppburits i följd af Konungens derom ut-
färdade beslut. Kommitterade hafva likväl ansett,
att om det å ena sidan yrkas att dessa beslut sko-
la hållas i belgd, bör det å andra sidan noga till-
ses, att afgiften användes till sitt föreskrifne ända-
mål, och att en sådan reglering af tolagen, att den
kunde lika med tullen blifva enahanda i alla stä-
der, skulle vara af nytta; hvarföre kommitterade
föreslagit vissa föreskrifter, som i allmänhet åsyfta,
under bibehållande af Borgerskapets rättighet att
sjelfve låta uppbära tolagen, att gifva vederböran-
de Landshöfdingar och ÖverStåthållaren en större
inflytelse vid -projekterande af tolagens belopp samt
kontrollerna å medlens användande, m. m.
De varor, som ej draga ut- eller invförselstull,
borde äfven i komitterades tanka vara befriade från
tolag.
Hwu besynnerligt utlåta sig icke stundom våra ko-
mitcer! Frågan om statsmakternas inbördes rättig-
heter i afsvende på tolagens erlägg sände, var en sak
som ingalunda kunde angå komitden, emedan det
är en konstitutionell fråga; och regeringens befall-
ning synes också icke hafva sträckt sig dertill. Och
likväl yttrar sig komitden häröfser ganska kate-
goriskt, utan att uppgifva annat stäl dertill, än att
frågan är af ekonomisk beskafjrenhet. Detta kun-
de med lika mycket eller !ika litet skäl sägas om.
tuilbevillningen, emedan båda slags afgifterna onek-
ligen äro en beskattning, och ingenting annat. Man
hade ätminstone haft skäl att fordra, det komiteen,
tili stöd för sitt yttrande, skulle avgifvit, på hvil-
ket ställe i grundlagarna en sådan rättighet blifvit
styrelsen tillerkänd såsom undantag frän det ail-
männa stadgandet, att Svenska folkets rätt att sig
beskatta utöfvas af Rikets Stander allena vid all-
män hiksdag,