föreställer sig, att det blott :behöfdes en gnista för
att tända denna elektriska eld.? — Första. orsa-
ken till Frib. Mörners deltagande i denna sak var,
att han skickades såsom kurir till Svenska Mini-
stern i Paris, med depescher, som innefattade Reg:s
befallning att söta Napoleons medverkan till Prins
Christians utväljande; Likväl, som mitt sätt att
tänka öfverensstämde med det Franska patiets,
yttrar Förf. — så; beslöt. jag att våga allt, för
att sätta detsamma i full verksamhet, och insåg,
att ingenting kunde så. befrämja ett godt thron-
val, som att i sjelfva Paris kunna uppgöra det-
samma. — Kort efter sin ankomst till Pa-
ris, hade Friherra träffat en gammal vän?
hvilken Frib. fann nödigt begagna vid detta sitt
föreiag, i anseende till den vänskap hvaruti han
(Lap:ie) stod hos Napoleon och dennes Sekreterare 3
uti företaget nemligen att utieta hvad Frankrike
ansåg ädlast och skickligast att föra en spira.
Efter någon stunds öfverläggning dem emellan, då
flere, såsom PonteCorvo, Macdona! d, Beauharnais
sattes på förslag, utropade Lapie, alt Prinsen af
Ponte Corvo borde blifva den, som utsågs till Svea
Rikets Kron-Prios, men bad dock Frih. att åter-
komma följande morgoner, att de måtte vidare fort-
sätta detta vigtiga ämne. Detta samtal, som ock-
så ägde rum, stärkte Friherren ännu mer i sin fö-
resats, och ban beskrifver derefter huru ban skaf-
fade sig företräde hos Prinsen. Detta hade första
gången ägt rum den 235 Juni, och Förf. yttrar der-
om följande:
Genom de franska relationer, Signeul ägde,
skalade han mig ett hemligt sammanträde med
Prins Ponte-Corvo den 25 Juni kl. tr: ehuru Prin-
sen ej ankom förr än ef:
ermiddagen kl. 2 och vi-
sade då mycken likgiltighet, emedan han fruktade,
att allt delta blott var en spara, I synnerhet som
Napoleon ej enskilt var honom tillgifven, och ehu-
ru smickrande ban unsig att blifva vald till en
krora, sä, al förstnämde orsak, samt troligen äfven
ej saker om en jlycklig utgång, visade Prinsen sig
at sådana orsaker ganska liknöjds och hade jag ej
haft arvlednivg at vänta detta förbåliande innan
sammanträde, skulle as lätt kunnat inhbilia mig
5)
att Priosen var nästan IH giltig för en krona; men
då han slutligen, efter en stunds förlepp, äfven in-
gick att ombyla reliwon, för att kunoa erhålla den-
samma, var fält ont förstå, huru smickrad han an-
såg sig deraf, ebutu liknöjd Prinsen ty ci tes visa sig
för densammas emotvaganude.
Vid ännu ett annat samtal, som Förf. haft med
Prinsen efter tlera örberedelser, som utförbgt be-
skrifvås, hade Prinsen, som då yppat förslaget för
Napoleon, förklarat för Frib. att Kejsaren icke
ville bland2 sig i Sverges tbroaföljareval, men at
han iikväl icke skulle bkafva något emot att Prin-
sen ntkoredes. Vid ännu ett tredje samtal hade
Prinsen förnyat samma yttrande angåcn ie Kejsa-
rers tänkesätt, samt förklarat at han ville emot-
taga detta smickrande förtroende af Svenska feiket,
enli - Sverges grucdlag, och ombyta relig:on.
nder tiden hade saken råkat blifva genom tre-
dje nan bekant för några betydande pe: soner, och
intriger emot Frih. bör ja ide, 1 anledniug deraf upp-
göras; men man kan lätt förstå, yttrar Frih. —
att då den allmänna rösten i Frankrike sade mig,
at
att Prins Ponte Corvo var det ädlaste man ägde,
och jag, ehuru jag blott några gånger selt honom,
äfven ägde denna tanka, så skulle ingent: ng kunna
förmå mig att ett ögonblick svigta i den af mig
uppgjorda plan, att få honom till Sverges Kron-
Prins; följaktligen, långt ifrån att lyssza till några
tilibud, kunde jag ej annat än hasta till fullbor-
deandet af nämde plan.
förbigå det återstående, som innefattar Frih:s
första möte med Utrikes Ministern, efter hemkom-
sten till Stockholm, beskrifningen på den harm som
början yttrades öfver hars tilltagsenbet att på e-
get bevåg vilja förse nationen med tronföljare; hu-
ru denna harm sminirosom mildrades och öfvergick
till bifall vid noggrauzare inhämtad kännedom om
Prins Bernadottes egerskaper; huru Förf. emellertid
måste resa till Upsala och der vistas i et slags
förvisning, samt buru ba vat och emoitog
Riksdag näst före
; Frib. må-
; vtcl Troli-
en colerti vit i n on, huru
stunuom begagna
Ul stora ändamål,
