Ior Oojjenterg och ensåkread undervisning, och fer altdre personer, som behöfva anvisning att rätt siafva modersmålet; tillika begagnad i skolor såsom JZnnanläsningsbok för barn, tjenande att inöfva dem i hverje Språkijud särskildt, och dess teckning. e Oo e 9. ALLMÄN SPRÅKLÄRA, 24 sk. v. b. ämnad att grundlägga och förbereda undervisningen i de särskilda språben genom bibringande af begreppen om Partes orationis, Casus, Genera, Modi; Tempora; ätvensom uppränningen af Satsläran, begagnad som grund för Syntaxen och upplyst genom för ungdom tjenliga Öfningar och Exempel. o e 3. SVIUNSIK SPRAKLARA, 1 Rdr 12 sk. v. b. vitsordad af Svenska Akademien, ämnad till Ungdomens. tjenst vid högre och lägre Undervisningsverk; innehållande, utora hvad i Grammalikor vanligen förekommer, äfven Sveuskans Deklinationer I och Konjugaticner i Forntid och Medeltid, sättet I för nya oids formation i nuvarande språket; utdrag, som visa Svenskans utseende under hvarje förflutet sekel seåan 1000:talet, och prof af SvenI skans utförande i olika Skrifarter, såsom beräti tande stil, naturmålvingar, brefstil. 4. LINEARTECKNING, med 5 grav. plancher 2 Rdr, utan pl. 32 sk. v. b. ämnad att grundlägga undervisningen i Matematik och förbereda artistisk Frihandsteckning genom öfningar 1 handlas och ögonmått. e 5 RÅÄBNEKONST ! för BEGYNNARE, eller Praktisk Aritmetik, ämnad att genom korta och bestämda Reglor, samt dertill hörande Exempel bibringa grunderna af Quatuor Species, eller de Fyra Räknesatten (i bela tal, bråk, decimaler och sorter)... Regula de Tri (enkelt och sammansatt), Intresseräkning, samt Qvadratoch Kubikrötters utdragande; jemte särskildt häftade Facitta. beller; a 44 sk. bko. i Författaren har uppgjort närvarande arbete, icke af kärlek till nyhetsmakeri, men föranledd af behofvet för första undervisningen i detta ämne, att äga en Exempelbok, tillika åtföljd af korta, klara och bestämda Reglor. De vetenskapliga beskrifningar, kortare eller längre, som vanligen influtit i Räkneläror, äro derstädes mest till för läraren, med förutsättning att han sjelf behöfver något stöd i sig sak: at Jlärjungen deremot, åtminstone i början på dess lärobana, läsas de merendels icke, och skuile troligen ej förstås. För dennes räkning har man..derföre varit betänkt att uppsätta Exempeltabeller; med åtföljande (ehuru naturligtvis på särskildt ställe anbr:gt) Faciteller Uträkningslista öfver de antörda exemplen. Härigenom inöfvas han praktiskt i ämnet, och kan sedan med mera. lätthet .emottaga och grundligt behålla de vetenskapliga: förklaringar och utvecklingar, som längre fram meddelas honom. Likväl är angeläget, att jemte Exemplen gifva honom tydliga Reglor till dessas uträtnande, Sådana hafva vanligen icke bifogats exempelböckerna, emedan man ansett dem böra hämtas ur sjelfva läroboken. Men det har dock alltid mött stora svårigheter för lärjungen att utdraga, eller. för läraren att åt den förre tydligt anvisa, reglorna i de utförligare Aritmetikorna, emedan de i dem finnas inblandade i de vetenskapliga beskrifningarna, och stundom ej stå att redigt erhålla. För att afbjelpa det dubbla behofvet af på en gång reglor och exempel, har Förf. här derföre : förenat dem begge i en bok, men sökt uppsätta de förra så enkelt, klart och stödda på hvarann, att de med ail säkerhet af lärjungen kunna fattas, ehuru vetenskapsbeskrifningar (åtminstone alla längre) nästan alldeles undvikits. Det: förstås af sig sjelf, att lärarens biträde, här såsom alltid, till mer eller mindre grad mäste vara med. Dock torde en lärjunge, om möjligt, lättare så här, än annars, kunnaghjelpa sig på egen hand. Och den, som icke afgår till högre läroverk, äger, utan något vidare, den kunskap och färdighet i räkning, som för det vanliga litvet tarfvas. Äfven Herrar Lärare i allmänhet bar Förf. gjort en tjenst genom samlandet och redigerandet af Reglor, som de annsrs sjelfve alltid varit nödsakade att antingen muntligen gfva sina lärjungar, eller ock, ) utan svatliebet och möda. sammancrla från flora