Ior Oojjenterg och ensåkread undervisning, och fer alt-
dre personer, som behöfva anvisning att rätt siafva
modersmålet; tillika begagnad i skolor såsom JZn-
nanläsningsbok för barn, tjenande att inöfva dem i
hverje Språkijud särskildt, och dess teckning.
e Oo e
9. ALLMÄN SPRÅKLÄRA,
24 sk. v. b.
ämnad att grundlägga och förbereda undervisningen
i de särskilda språben genom bibringande af be-
greppen om Partes orationis, Casus, Genera, Mo-
di; Tempora; ätvensom uppränningen af Satsläran,
begagnad som grund för Syntaxen och upplyst ge-
nom för ungdom tjenliga Öfningar och Exempel.
o e
3. SVIUNSIK SPRAKLARA,
1 Rdr 12 sk. v. b.
vitsordad af Svenska Akademien, ämnad till Ung-
domens. tjenst vid högre och lägre Undervisnings-
verk; innehållande, utora hvad i Grammalikor van-
ligen förekommer, äfven Sveuskans Deklinationer
I och Konjugaticner i Forntid och Medeltid, sättet
I för nya oids formation i nuvarande språket; ut-
drag, som visa Svenskans utseende under hvarje
förflutet sekel seåan 1000:talet, och prof af Sven-
I skans utförande i olika Skrifarter, såsom berät-
i tande stil, naturmålvingar, brefstil.
4. LINEARTECKNING,
med 5 grav. plancher 2 Rdr, utan pl. 32 sk. v. b.
ämnad att grundlägga undervisningen i Matematik
och förbereda artistisk Frihandsteckning genom öf-
ningar 1 handlas och ögonmått.
e
5 RÅÄBNEKONST
! för
BEGYNNARE,
eller Praktisk Aritmetik, ämnad att genom korta
och bestämda Reglor, samt dertill hörande Exem-
pel bibringa grunderna af Quatuor Species, eller
de Fyra Räknesatten (i bela tal, bråk, decimaler
och sorter)... Regula de Tri (enkelt och samman-
satt), Intresseräkning, samt Qvadrat- och Kubik-
rötters utdragande; jemte särskildt häftade Facitta-
. beller; a 44 sk. bko. i
Författaren har uppgjort närvarande arbete, ic-
ke af kärlek till nyhetsmakeri, men föranledd af
behofvet för första undervisningen i detta ämne,
att äga en Exempelbok, tillika åtföljd af korta,
klara och bestämda Reglor. De vetenskapliga be-
skrifningar, kortare eller längre, som vanligen influ-
tit i Räkneläror, äro derstädes mest till för lära-
ren, med förutsättning att han sjelf behöfver nå-
got stöd i sig sak: at Jlärjungen deremot, åtmin-
stone i början på dess lärobana, läsas de merendels
icke, och skuile troligen ej förstås. För dennes räk-
ning har man..derföre varit betänkt att uppsätta
Exempeltabeller; med åtföljande (ehuru naturligtvis
på särskildt ställe anbr:gt) Facit- eller Uträknings-
lista öfver de antörda exemplen. Härigenom inöf-
vas han praktiskt i ämnet, och kan sedan med me-
ra. lätthet .emottaga och grundligt behålla de ve-
tenskapliga: förklaringar och utvecklingar, som läng-
re fram meddelas honom. Likväl är angeläget, att
jemte Exemplen gifva honom tydliga Reglor till
dessas uträtnande, Sådana hafva vanligen icke bi-
fogats exempelböckerna, emedan man ansett dem
böra hämtas ur sjelfva läroboken. Men det har dock
alltid mött stora svårigheter för lärjungen att ut-
draga, eller. för läraren att åt den förre tydligt an-
visa, reglorna i de utförligare Aritmetikorna, eme-
dan de i dem finnas inblandade i de vetenskapliga
beskrifningarna, och stundom ej stå att redigt er-
hålla. För att afbjelpa det dubbla behofvet af på
en gång reglor och exempel, har Förf. här derföre :
förenat dem begge i en bok, men sökt uppsätta de
förra så enkelt, klart och stödda på hvarann, att
de med ail säkerhet af lärjungen kunna fattas, ehu-
ru vetenskapsbeskrifningar (åtminstone alla längre)
nästan alldeles undvikits. Det: förstås af sig sjelf,
att lärarens biträde, här såsom alltid, till mer el-
ler mindre grad mäste vara med. Dock torde en
lärjunge, om möjligt, lättare så här, än annars, kun-
naghjelpa sig på egen hand. Och den, som icke af-
går till högre läroverk, äger, utan något vidare,
den kunskap och färdighet i räkning, som för det
vanliga litvet tarfvas.
Äfven Herrar Lärare i allmänhet bar Förf. gjort
en tjenst genom samlandet och redigerandet af Reg-
lor, som de annsrs sjelfve alltid varit nödsakade att
antingen muntligen gfva sina lärjungar, eller ock,
) utan svatliebet och möda. sammancrla från flora