Vill DIR R FRLOEA DE al Uti Lf BI RvVE itne Ka ake I kan man billigtvis fråga, om 4äcke insändarens framställda undersökning bevisar just motsatsen af hvad den skulle bevisa eller riktigheten af min sats, att kronan mäste äga verkstäder för förfärdigandet af vissa slag utaf sin krigsmuteriel, så vida der annars skall blifva tillforlitlig. Skulle en regetriåg, med ansvarighet intör folkets ombud. kunpa våga att anförtro en sådan mängd medborgare: lif, som sammwanträngas på krigsfartyg, åt farkoster, hvilka hon på förband visste sg icke kunna erhålla fullt tillförlitliga, då de lagas från cuskilte varf? Skulle det vara hushållning för staten alt få en sämre, äfven möjligen dålig, flotta, och spara in något på kostnaderne, emot att betala mera och få ex bättre materiel, och synnerligen någenting så maktpåliggande som matcrielen för fosterlandets försvar af dess sjelfständighet? Dessa frågor besvaras ganska lätt och. som jag tror, blott på ett sätt. Men fakta tala alllid bäst, ämnet är af vigt att utreda i ett land, der folket genom sine ombud icke bevilja eller åtminstone icke böra bevilja anslag till annat än det nyttiga och nödvändiga. Y Om våra krono skeppsvarf skulle nedläggas och våra fartyg kunna byggas vå coskilte varf, för vida bättre pris, så lålom oss se till, huru sådant kulle tillgå. Är projektet verkligen nyttigt, så blir det i samma mån lättare verkställbart, som i öfvergå frän. systemet att bygga de i min tro onyttiga linieskeppen. Skulle kronan. kon-, trahera om fartygen efter fastställde ritningar, och när fartyget vore färdigbygdt kronan lita besigtiga det, så torde man få taga för alldeles afgjordt, att vi finzo en högst dålig flotta; ty det är notoriskt, alt ingenting är svårare, att icke siga nästan omöjligt, alt till stna minsta detaljer besigt:ga, än ett färdigbygdt fartyg. Kronan skulle således vödvändigt aflöna minst en lika stor konstruktions-personal som uu, för att fördela flere deraf öfverallt på de privata varf, hvarest fartyg bygdes. Denna personal behötde vara talrik, för att tillse. snart sagt hvarje öconblick, att intet misstag med eller utan vilja, af entreprcnören eller dess folk beginges, så väl i afscende på arbetsoch bygnadssätt, som i afseende på valet af de minsta delarn: utaf bygnadsmaterialen. Denna personal skulle vidare vara särdeles väl aflöna?, på det icke å något ställe skulle inträffa, att det enskilta behofvet eller vinning begäret hos dem. som hade uppsigten, togs i anspråk och beräkning af en entreprenör, som dervid skule hafva en betydlig fördel. Konstruktions-personalens aflönivg blefve för staten bestämdt då dyrare än nu, och derigenom försvann till en stor del den vinst kronan skulle äga af att beställa fartygen hos enskilte varf-ägare, Men jag skall nu öfvergå till verkliga fakta. Mig vetterligen har det hos alla nationer alltid ansetts för ett sådant axiom, att kronan skulle äga skeppsvarf, att enskilte varfsägare endast högst få gånger blifvit anlitade. Jag har hört i allmänhet omtalas, att fartyg, som byggas på entreprenad af enskilta, alltid blifva vida sämre än de fartyg som byggas på kronans varf. De am. enda speciela fall jag närmare känner, skall jag här framstålla. Det ena passerade i vart kära fädernesland år 1808. Kronan beställde då en mängd fartyg och nästan alla enskilte varf anlitades. Konstruktio: s-officerare kommenderades att bafva tillsynen, och de fleste fartygen som beställdes voro afen Lien certe, d. v s. minst svåra att bygga. På sådant sätt bygdes 2:ne hemmema eller skärgårds-fregatter, som hvardera skulle föra 42 pjeser, hvaraf 36 pund:ir, på batteriet, några däckade kanonslupar och 42 st. kanonjoliar. Låtom oss nu tillse resultatet. Den ena fregatten, benämd Birger Jarl, ansågs några år derefter, 1813, för ett så uselt fartyg. att en numera afliden, utmärkt skicklig, officer, Major Lagerbeim, som samma år blef kommenderad att såsom Chef å fregatten med den utlöpa, förklarade sig icke kunna förena med sitt samvete, att med en mängd menniskor gå om bord på ett så dåligt fartyg. vägrade emottaga befälet och begärde derföre samt erhöll afsked. En annan, numera afliden, officer, Major Hjelmstjernu, erbjöds och mottog då befilet, fartyget besigtigades , förklarades brukbart och utlöpte. Ett par dagar derefter, i det aldra vackraste väder, sjönk fregatten midt på dagen. i trakten af Falsterbo, och af omkring 200 personer som voro om bord kunde endast 9 rädda sig. Den andra fregaltten, Erik Segersäll, var nästan lika dålig. Under en kryssning i Öresund år 1813, då en stark by (väderil) påkom, sprungo 3:ne timmerknän i bogen; en alldeles oerhörd händelse med fartyg af någon duglighet. Fregatten uppJades om hösten i Landskrona, och med stor möda vågade man året derpå föra den från Landskrona till Karlskrona, der den sedan slepades. efter att endast en sommar bafva gjort tjenst. De däckade kanonsluparne vore äfven däliga och läckte, så att man med dem ej vågade hålla sjön. De 42 kanenjollarne, som skulle föra 24-pundige kanoner, oro till den grad usla, att några vero nära att sjunka för blotta salutskott på Stockholms ström, och skarpskjutning ägde aldrig rum utan att fartygen togo Jäck; man nödgades sedan bestycka dem med endast 12-pundige kanoner. Det andra exemplet jag känner då enskilte varf blifvit anlitade, var just inom England. Grekiska regeringen beställde flere, om jag rätt minnes 6, ångfartyg, ingick på ganska bög betalning, och Engelska .GrekKomiten åtog sig tillsynen. De stackars Grekerne blefvo af med sina penningar, men af alla 6 fartygen var det endast ett (Carteria) som var af beskaffenhet att kunna hinna till Grekland. Fartygen endergingo besigtrng, och godkändes, men voro så dåliga att de öfrige sjönko eller brunno vid Englands kuster; de enskilte-eutreprenörerne ångrade dock icke företaget. Engelska FinansKomitens undersökning bevisar, att fartyg, bygde hos private, ej blifva så dughge, som: bygde på kronans vart. De fakta jag åberopat och den undersökning jag lyckats å-tadkomma, bevisar äfven motsalsen. I afseende på skeppsbyggeriet hav således FinansKomilens undersökning bevisat intet af hvad insändaren ville bevisa. I afseende på Motala verkstad åter, kan jag ej fatta att dem bevisat något. Den avdra punkten undersökningen innehåller är en