hHjelpredor.
Den enda olägenhet, som med skäl kar anföras
emot decimalsystemet är, att myntenheten ej kan
delas 1 jemna ä:djedelar, en oligenhet, känbar ge-
nors vår vana vid acn gamla plåten eller 3:djedels
Riksdalern. Kronans s:del utgör 33 3 slantar, och
3 af kronan 66 3 slantar, hvilka summor ej kunna
1 jemna peuningar liqvideras. Denna olägenhet kan
likväl lätt afbjelpas, om man ville slå ett vexel-
mynt, utgörande seller 3 slant, elier ock, om man,
för bibebållander af systemets renbet, hellre ville
konventiornelt bestämma, och i afseceade på kronans
räntor lagligen stadga, att vid alla liqvider betalas
ej de delar, som utgöra mindre sn en halft slant,
och att de, som utgöra mer än hall, räknas för en
hel. Således skulle 4:dels krona komma att betalas
med 33 siantar och delar med 67. En nära dy-
lik beräknivg brukas för det värvarande i afseende
på bräk af ruostycken vid, intresseräkning, och i af-
seende på skillingar vid tulluppbörden, hvarigenom
ränstycksräkniogen här elideles utgår, till stor lätt-
nad vid räkenskaperna och till isgen förlust hvar-
ken för krocan eller de tralikerandie.
Här må vi äfven anföra förmånerna af det nya
systemet, sådant det af BankoUtskottet blifvit före-
slaget. Ej den minsta deriblaud fienes uti valet af
myntsorlernas benämningar: krona, penniag, slant.
Dessa skilja sig ifrån hvarje i senare tider bruk-
lig myntbenömn och förorsaka således ingen
förvilielse eller sammaablandning med det gam-
la rakneättet, som utan all tvifvel bredvid
det nya läge kommer att bibehålla sig. Vid
namnen Rdr, daier, mark, m. mm. skulle ofta
genom s2lömska elller ofuilständighet i skrift el-
ler wt:yckt missförstånd uppstå, Att vilja utby-
ta den lätt både uttryckta och tecknade benämnin-
gen krona, emot riksdaler riksgäld eller kurant,
är ett med en småaktvig envishet vilja vidhålla
gamla vanor. Systemets förmäner vid räkenskapers
förande och reviderande, äro allt för tydliga, att
här behötva bevises. IHvad som likväl mest af allt
skall, äfven hos allmogen, då den derom får be-
grepp, stadga detsammas anseende, är den stora vig-
het det meuför vd alta procentiska räkningar. Öf-
ver hela den civiliserade verlden beräknar man vinst,
förlust, räntvr, provisioner, m. m, med vissa tal för
hundradet. Alt i cessa fall uti sjelfva penninge-
räkningen äga ett så kalladt centonalsystem må-
ste vara af oberäsneligt varde. Äfven vid räkniog
i hufvudet mäste dussinråknaren här stå efter för
hvar och en som har begrepp om decimalräkningen.
Ett exempel af en intressekalkyl må anföras: Man
vill veta ärliga räntan efter en gifven procent å
234 kronor. Den enkla regeln är då: Multiplicera
kapitalet med procenten och afskilj från produkten de
två sista siffrorna, Är räntan här 6 proe., multipliceras
234 med 6, gör 1,404, och då de 2:ne sista siffror-
na afskilja (14,04) ser man genast att intresset är 14
kronor och 4 slantar. Denna förkortning af arit-
metiken, som gör, att hvar och en som lart sig de
4 enkla räknesätten, hvilken kunskapsgrad genom
våra folkskolor snart torde kunna beredas plurali-
teten af allmogen, lätt kan lösa alla aritmetiska
frågor af dylik art, som gör att bonden, lika så
väl som den handlande millionären kan procentiskt
beräkna sina inkomster och förluster, att han för
sina ränteliqvider ej behöfver främmande räknebi-
träde, och sparar all utgift för inköp. af intresse-
tabeller och andra hjelpredor, är af den vigt för
allmogen och dess verkliga vänner, att hvar och en,
med rydligt begrepp om saken, måste med varmt
nit. understödja detsamma. Vid. det föreslagna nya
myntsystemet har Utskottet äfven fogat en annan
fördel, uti sjelfva kopparslantarne, hvaraf 100 utgö-
ra ett skålp:d viktualievikt, så att, då det nya vigt-
systemet blifver antaget, har man uti dessa slantar
en vigtsats för bästa pris.
Oaktadt alla dessa förmåner, vilja vi dock icke,
att detta system skall åläggas allmänheten, emot
dess vilja. Vi önske derföre, att Banko-Utskottet,
med bibehållande af sitt förslag, ville tillstyrka
Rikets Ständer, att hos Kongl. Maj:t i underdåmg-
het anhålla, att detta myntsystem måtte antagas
i alla fronans räkenskaper, men att frihet för öf-
rigt lempades åt allmänheten, att så länge den
behagade, bibehålla det gamla räknesättet. — Till
allmogens ledking vid Kronouppbörden borde på en
sida i de små Almanachorna införas en reduktions-
abell öfver myptkronmrans 100 delar. Detta föror-
— de allmvgen ingen By kostnad, och högst sällan