TP NN
KERAN
VTT IERS RESTEN SFNSYPLETTIIMOSBETTTR
HER at TUEYO FT GUT
DERRATTELSIR.
Utrymmet nekar oss att i dag redogöra för går-
o ys 2 D . o
dagens debatter på Riddarhuset; men vi skola å-
terkomma till gem i sin ordning. Frih. Ehrenborgs
förslag om et statslån för näringarna, och frågan
om enskilta teatrars anläggande, voro de intressaa-
taste öfverläggmngarna.
Högv. Preste-Ståndets plenum d. 28 Maj.
Det begärda ärliga avslaget af go,ooo Rdr B:ko
till beväringen företogs af År Talmannen till före-
dragning, hvarefter Biskop af Vingård först fick
ordet och uti ett långt ta!, det Hr Biskopen yttra-
de vara behöfligt att förutsända, innan sjelfva ämnet
debatterades, tolkade huru högst nödvändigt det
vere att uppfylla allt hvad regeringen har yrkat i
afseende på beväringen. Uti ingressen dertill om-
nämdes, att Julirevolutionen väl lofvat Europa en
allmän afväpning, men ej hållit ord; att verldens
ställning tvertom tyckes dagligen blifva allt mer
och mer betänklig, hvaraf talaren tog sig anledning
profetera, att denna allmänna afväpning ej vore att
vänta förrän 1 förenivg med det tusenåriga riket.
Af vårt lands nära läge red en mäktig granne häm-
tade Hr Biskopen vidare skäl för sin öftvertygelse
om ett oundgängligt behof af den föreslagna bevä-
ringen, prisade Kenungens huldhet för denna stora
angelagenhet, och värderade befälets nit, under yt-
trande, att ehvad skilvader i åsigter, som än före-
finnes, bör ett vara gifvet hos hvarje Svensk, nem-:
ligen kärleken att vilja försvara fäderneslandet.
Talaren slutade med att förklara, att då mycket i
materielens iståndsättande återstår, hoppades han,
utan att för detta militära behof uraktlåta de an-
dra statsbehofven, man ville göra allt hvad man
med kraft i viljan bör kunna. — Prosten Mittag
hyste till Konungens och hans rådgifvares yttrande
den största tillförsigt, och ansåg ingenting så makt-
påliggande som kompletterandet af armdens mate-
riel. Talaren fann skälen till Utskottets afstyrkan-
de mera skenbara än sanna, och fordrade, att när
Utskottet erkänt behofvens tillvaro och ej gittat. å-
dagalägga i hvad mån misshushållning med anslagen
ägt rum — hvilket ej heller to:de vara så lätt att
uppfylla? — hade han rättvisligen önskat, att Ut-
skottet fästat mera afseende härpå. Ehuru älska-.
re af ett både. allmänt och enskilt hushålissystem,
tvekade talaren ingalunda, att med sin. röst biträda
det begärda anslaget, hvars sögrande, i hans tanka,
utginge af en karghet, som i detta: fall vore högst
skadlig för fosterlandet — samt begärde återremiss. ;
Prosten P. G. Svedelius bad: få upplysa, att ma--
terielen på fem år kostar öfver sex millioner, och
anmärkte, att det årliga anslaget af 600,000 R:dr
B:ko, som dessutom ökades vid sista Riksdag, bort
förslå, förmenade vederbörande icke med full till-
förlitlighet ådagalagt behofvet af ökadt avslag, och
talade om att skuldsättningen i fast egendom öf-
verstiger flera gånger rörelsekapitalet, som just ej
bevittnar den lyckligaste ställning för Svenska foel-
ket. Detta oaktadt påläggas högre skatter, som, e-
huru de indirekte utgå, likafullt tagas vr landet. Ta-
laren antydde, att det vore rådligast inskränka sina
pretentioner, annars torde inträffa, att intet återstod
att försvara. Doktor Moren: att Utskottet gått en
billig och rättvis medelväg, och hoppades att det
må fortfara på samma sansade och aktningsvärda
vis, med städse för ögonen befintlig hågkomst af
Statsverkets tillstånd; man behöfde då ej frukta för
besannandet af det gamla ordstäfvet: Gud bevare
oss för våra vänner, mot våra fiender skola vi nog
försvara 0oss. Men skulle, när detta mål blif-
vit återremilteradt till Utskottets vidare skärskå-
dande, några medel möjligen påhittas, bestred tala-
ren på intet vis deras användande i och för detta