Article Image
fv 2 2M8M000 RR AN — ligen lättas. Doktorerne Heurlin och Holmström samt Prostarne Svedelius och Stenhammar förenade sig. Fältprosten Edwall öfverlemnade till det Högvördiga Ståndets behjertande landtstatens i Jemtland högst svaga tillstånd, i afseende på dess löneförmåner, dem Hr-Prosten för hvar och än grad specificerade. — Prosten Nordin: I anseende till de löften sednaste Ständer gåfvo, löften som borde hållas heliga, hade talaren betänklighet vid att biträda Utskottet, samt önskade att motiverne till afslag blifvit framställde. Doktor Grevillius ansåg Hr Edvalls skildring förtjema den största uppmärksamhet, och förmenade att staten cj får vägra desse tjenstemän nödtorftig bergning, om man vill att de skola uppfylla sitt ändamål. Fordna Ständer hade kommit ifrån saken, dels derigenom att de billigat den skäliga klagan, dels medelst gifna löften om hjelp; att nu ej kunna hålla ord-: vore tungt; man måste kunna det, Doktor Heurlin förklarade, att Utskottet visserligen vore öfvertygadt om nödvändigheten af en generell lönereglering; men då Kongl. Maj:t ej täckts meddela en sådan, ansåg Utskottet det ej stå i dess förmåga att ingå i pröfning af någon partiel, till förmån för ett särskilt län. Biskop Thyselius: att när Utskottet ej bifallit Kongl. Maj:ts nådiga proposition i vigtigare ämnen, såsom försvarsverket, har det den största ursäkt för att ej hafva befaltat sig med denna underordnade fråga. Prosten Örnberg: Riksens Ständers värdighet fordrar att honorera det en gång högtidligt gifna löftet. Troligen vore denna Riksdag den rätta härtill. Yrkade verkställigheten. Hr Prosten talade vidare om den väsendtliga nytta biträdet af en driftig och skicklig kronobeticning är för Hrr Pastorer; hemställde om man väl med bestämdhet skuile kunna påräkna denna deras allvarliga medverkan, så länge man bibehåller deras! löner i detta skick, och begärde att Stats-Utsk. utan dröjsmål nu genast måtte gå i författning om förhöjandet af dem. Prosten P. P. Svedelius: För att desse Länsmän må kunna uppfylla sina sysslor nitiskt och utan de biförtjenster man åberopar emot dem, under: det man gör intet till förekommamdet deraf, fordras ovilkorligen en förökning i deraslöner. Talaren önskade, att boställen mätte dem anslås, samt föreslog att en skrifvelse måtte ingå till Hans Maj:t med begäran, att Högstdensamme värdes låta infordra underdåniga rapporter, hvarest de mest behöfvande af dem befinnas, och derefter gifva desse Länsmän cen lämplig löneförhöjning. Prosten P. G. Svedelius: Det af flere talare åberopade Riksens Ständers löfte är blott att anse såsom en epinion, af dem uttryckt, emedan de ej äga rätt att besluta något af längre varaktighet än tills pästa Ständers sammanträde, Prosten Ödman biträdde förslaget om boställe, utan att gilla den af Utsk. föreslagna metod ait sammanslå flera under ett distrikt. Ett sådant försök hade blifvit gjordt i Uppland, och man kade deraf ej rönt det goda man åsyftat. För sedlighetens och ordningens vidmakthällande vore ett tillräckligt antal nödigt. Riksstatens 3:dje hufvudtitel. Topegrafiska korpsens reglering. Häröfver anfördes af Prosten Mittag: Att det gifves en regel, äldre än Högl. Stats-Utskottet, och den är: ingen regel ntan undantag. Den principen att alla regleringar må upprätias med de dertill gifne anslag vore visserligen tililbörlig; men i frågan om den Topografiska borde väl dess vetenskapliga värde och högst väsendtliga nytta, i den mån verkningarna kinna utvecklas, af begge statsmakterne befordras och biträdas. — Trodde resultaten rättfärdiga den ringa uppofiring som är begärd. Han respekterade den satsen som bjuder: ultra posse nemo obligatur; men ansåg den ej fullkomligt tillämplig emot dem, som i farans stund skola försvara fäderneslandets landamären,samt begärde återremiss till vinnandet af en annan utgång. Häruti förenade sig pluraliteton af ståndets ledamöter. — Doktor Heurlin: Man borde visserligen afslå alla äskade förhöjningar, vid åtankan af Statsverkets tillstånd; men den nytta somitoporrafiska korpsen medför, förtjenade att härvid göra ett undantag. DBiskop Thyselius: Ändamålet vore här så stort och anslaget så obetydligt, att ban lifligen hoppades att Utskotiet ville ändra sitt votum — att sådana förhöjningar, som afse underbefälets och truppens bättre lönande, bort beviljas och en medelväg följas emellan att bevilja allt eHer afslå allt, Momentet remitterades Prosten Ödman föreslog, att iandtregementerne skulle inkallas till garnisonstjenstgöring i hufvudstaden och förenade sig med hvad Hr Petre i sin reservation så förtjenstfullt anfört. Prosten Bruzelius: I en hufvudstad äro tre ä fyra regementen ingalunda någon betydlig styrka, och behöfvas rätt väl för ordningens vidmakthållande samt att denna förändring troligen cj kunde verkställas med rotechållarnes samtycke. Doktor Heurlin anmärkte, att intet beslut härom kan tagas, utan att rotbållarne höras och frivilligt ingå derpå. — Prosten Åstrand hade önskat, att Hr Petres förslag vore verkställbart; men ansåg sig nu, i öfvertygelse om att detta ej är fallet, böra biträda Utskottets tanka. — Utskottet hade, i anledniag af det för raketkorpsen fordrade årliga anslaget af 16,260 Rdr bko, ej kunnat, med billig hänsigt till de knappa tillgångarne, bevilja dessa summor på annat sätt än att det tillstyrkte Riksens Ständer, att hos Kongl, Maj:t i underdånighet anhålla att, derest denna nya inrättning anses böra fortfara, den tills vidare må fortgå i den inskränktare skala, att kostnaden derför kan bestridas genom indragningar på andra håll, der sådäne kubna äga rum, eller, på sätt: hittils skett, med förutvarande disponible tillgånar. : . : s : Biskop Faxe, Professor Bexell och Prosten Bruzelius talade för korpsen, på den grund att de ansågo denna upptäckt i militärväsendet ej böra lemnas obegagnad. Prosten Åstrand förmenade: vår militär vara ofantligen dyr, men tror att. Kongl Maj:t, genom besparing på annat håll, torde kunna finna medel härtill. Komminister Dahlgren: Utan att på något vis vilja inlåta sig om den större eller mindre nytta den i krig kan ästadkomima, gillade talaren Utskottets beslut, att härutinnan rådföra sig med statens tillgångar, och treor för sin del att denna Raketkorps bör kunna : införlifvas med artilleriet. Doktor Gvrevillius erkände sig väl cj förstå denna veienskap; men då förslaget kom ifrån Hans Maj:t var det ett tillräckligt skäl för talaren att bi

5 juni 1834, sida 2

Thumbnail