byt Ren rt ann SA
Jen är otillräcklig, blir väl föliden att ett nytt Re-
visionskontor inrättas. Or Erkebiskopen hemställ-
de till Hr Edval!, em han ville afstå från sin an-
märknings remitterande, hvartill ett negatift svar
erbölls. - Biskop Thyselius trodde ett anslag till
Brunska elektricitets-maschinen skulle medföra nyt-
ta, och att den borde bidehållas under Sundhets-
kollegii vård, och ej öfverlemnsas åt Stockholms stads
sjukvård, då ändamålet torde förfelas. Doktor JZo-
ren fann den af eit så underordnadt värde och
ställningen så oformlig, ätt han biträdde flera re-
servanter. Professor Bexell lofordade det gagn
den lidande menskligheten haft utaf apparaten, och
förenade sig med. Biskop Thyselius. Prosten Åstrand:
Då det är vitsordad!, att inrättningen är nyttig, ön-
skade äfven Hr Prosten att den ej genast måtte
upphöra, uten gillade det rådrum Utsk. beviljat.
Dr Hassel:oth talade äfven för bibehållandet. Prof.
Grubbe ansäg denna anstalt i setenskaplig hänsigt
förtjena afseende, och då den mest begagnas af
Stockholmsboarne, borde den äfven af dem under-
hållas. Föreslog att efter de trenre årens förlopp,
då anslaget upphört, det måtte öfverlemnas till
Hars Moej:s pröfning, huruvida den må längre äga
bestånd. Flere ledamöter förenade sig häruti. Lif-
medikus Ekström: Det är och blir en sanning att
måschinen varit gagnelig, hufvudsakligast dock för
Stockholm. Det fysiska af scken lemnade talaren
åt Universitetens Professorer att utreda. Ville men
afse den medicinska nyttan, så öfverensstämmer det
med aila hittills följda principer för fattigvården,
att den må bestridas af den kommun som begag-
nar den, och har Utsk,. 1 denna sak, som ingalun-
da är någon statsangelägenhet, visat sig icke alle-
nast moderat, utan äfven rättvist, Biskop af Vin-
sård förmenade, att Utsk. gått en Iberal medel-
väg, och att det hade till och med kunnat afföra
denra anstalt från statstitlarne. Pr. Lyth: Att, då re-
sultaterne af denna apparat äro satte utom all fråga,
ansåg talaren det ifrågavarande bidraget så ytterst
ringa, att det väl kunde beviljas. Dr Heurlin: T-
från vetenskapernes sida betraktad, vore den väl
värd att skyddas, och ville man ej lemna ett årligt an-
slag, kunde man ge en rund summa; betraktad dere-
mot såsom urderstöd för de fattige, äro hufvud-
stadens de som mest betjenas, tillika med an-
gränsande provinser. Såsom en fattigförsörjning, äg-
de den icke anspråk på hela landet; ty med samma
skäl kunde hvarje församling begära hjelp afstaten
för sina fattiga; föreslog ett resestipendium åt en
läkare, som ville egna sin möda och tid på denna
vetenskap. Biskop af JMingård önskade dess upp-
hörande inom nästa Riksdag, på det denna oform-
lighet på Statstitlarne ej må vinna häfd och ur den-
na synpunkt påkalla konsideration. Biskop Fran-
Zen: alt ur ingen välgörenhetsinrättning så många
patienter utgått.
I frågan om anslaget för Carolinska Med.-Ki-
rurgiska Institutet, uppläste Lifmedikus Ekström
ett skriftligt anförande, läggande dess nytta och
nödvändighet i dagen; ådagalade äfvenledes detall-
deles otillräckliga af den inkomst Institutet äger,
och . omnämde att den nuvarande styresmannen med
egen förlust uppfyller sin plats. Slutligen hemställ-
de talaren, om ej den bagatellen af 650 Rdr, hvar-
med behofvet afhjelptes, skalle kunna ur någon
-skrynkla uppletas. Talaren yttrade sig ej våga på-
räkna inom Högv. Ståndet många Patroner åt den-
na inrättning, men rekommenderade sakens behjer-
tande hos sina vänner i Statsutskottet.
Tisdagen den 27 Maj.
Stats-Utskottets betänkande öfver andra hufvudtiteln ut-
gjorde ämnet för diskussionen. Prosten Stenhammar sa-
de sig icke vara mycket böjd för ökade anslag, men ansåg
att Utskottet, i sitt beslut om Tabellverket, visat sig för ni-
tiskt Nämde att en enda person bestrider dessa göromål,
och den otroliga möda han måste nedlägga kunde ej vara
ob kant för ståndet, hvilket efter det arbete en femärsta-
bell medtager, vis-erligen gör rättvisa åt denne ende funk
åionär, som sammandrager alla tabeller för hela landet. An-
såg ett missförhållande existera ilöncanslaget åt denne em-
betsman, som har mindre än Expeditons- och Revisions-Se-
kreterare, hvaribland många expediera intet. Doktor Mo-
ren: Hvad besvär quingquennii-tabellerna i det minsta kon-
trakt medföra, veta vi alla, och om nuvarande Sekretera-
ren besitter den ovanliga förmåga som fordras är det der-,
före ej rätt att becagna den utan ersättning. Biskop Fran- N
cn talade likaledes för saken. Doktor Heurlin hade in-
tet cmot, om man ville bereda Sekreteraren en personell för-
del; men fann helt och hållet öfverflödigt att bevilja an-
slag Hill tryckningen ar nativitets-tabellerne, emedan, om
cnel. Maj:t befailer det, kunna utgifterna tagas af öfver-
skottsmedlen — Hr Talmannen upplyste, att Svenska ta-
a fär ott mr s tlänningen. — Pro-
tvorket anses för ett mönster hos utlänningen
bellver AA a ee AA FA IA una nltan att eå länga