lit sig 2 år och 3 månader i Tyskland, för att i
detta pedagogikens och filosofiens förlofvade land,
skaffa sg, i och för fulländaingen af den redan
under 10 år bandlagda metodläran, noggrann kun-
skap om derstädes brukliga undervisningsmetoder.
Såväl vid detta som öfriga tillfallen har han fått
vidkännas, huru vågsamt det är att offra medel och
krafter för andamål, på hvilka i allmänhet lägges
så liten vigt, och för hv Ika staten har så föga att
gifva. Med fullt skäl hav likväl, på grund af allt
detta antörda, han, ej mindre än Krigsakademisns
öfriga Lektorer, allt hittills kunnat hoppas ett nådigt
afseende å den af dem sistl. månad till Kongl. Maj:t
ingifna underdåniga avsökan om erhållande af den
iönetillökning hvarom här är fråga, och hvilken
dessutom af förenämde kommitterade blifrit underdå-
nigt föreslagen. Nu åter synes mycket vara att
frukta för detta bopps fullbordan, såvida ej Riksens
Höglofl. Ständer, med fsastadt afseende å de både
allmänna och särskilta skäl som tala för beviljan-
det af de till förmån för Iektorspersonalen vid Kgl.
Krigsakademien ingiln motioner, afslå Utskottets
betänkande, hvars princip att ej bevilja anslag utöf-
ver de at Kovgl. Maj:t i nåder föreslagna väl kan
vara sann 1 allmänhet, utan att likväl äga samma
allmänna giltighet, som en lag för tankan eller en
sats hvars sanning kan a priori bevisas.
(Slut e. a. 2.)