system som är och utan tvifvel skall, sedan det hunnit fullt utvecklas, erkännas såsom det enda rätta, borde för statens egen skull ej längre förbises. Åtminstone är skäl för handen att ej låta dem som börjat med utvecklingen, och som derföre måhända mest intressera sig för dess fullbordan, stanna på halfva vägen. Uppoffringarne för det allmänna hafva sin gräns, dels i den enskilta oförmågan, dels i enskilta skyldigheter. 600 BRdrs årlig lön, äfven om dertill skulle med säkerhet kunmna tilläggas den osäkra — arfvodesinkomsten af 200 Rdr, är ej en summa hvaraf staten bör begära mycken afgäld för allmänna ändamål. Att med thy åtföljande skyldigheter mottaga så beskaffade arfvodea, som å:ne af de, hvilka för närvarande finnas delade mellan Ecektorerna, är redan i sig sjelf en stor uppoffring. Hvem utom en lektor vid Krigs-Akademien skulle för Tvåhundrade Rdr (sgr. 200 Rdr) åtaga sig lektioner och examinationer i Fvsik, Astronomi och Sferisk Trigovometri? Eller månne tj tjanstskyldigheterna, som häraf uppkomma, skulle enligt vanlig heräkning kunna anses till fullo utgöra en mans höfva? Lektorn i Historien njuter visserligen en:störve arfvodesivkomst för lektioner i ämnesskrifning och encyklopedi; men, månne ej allmänna och Svenska Historien för de lägre klasserna fordrade sin egen män? Ge ej examinationer och kursarbeten i detta ämne tillräckligt alt syssla? Samma frågor kunde väl ock med lika skäl göras i afseende på lektionen i Geografi samt allmän och svensk språklära, till hvilken ej behöfde, för att sysselsätta sin man, läggas å ena sidan arfvodeslektionen i Engelska språket, eller å den andra de flerfaldiga läiroboksarbe en, jemte den allmänna metodlära och läroboksplan, hvarmed lektorn i dessa ämnen sedan ling tid är sysselsatt. För lekotrn i Geomelrien finnes intet arfvode och Teologie Lektorn äger visserligen det lilla Solna pastorat säsom prebende, men deremot ugör hans lektorslön blott 400 Rdr Banko. Före sista regleringen af Krigs-Akademiens stat, och före reorganisalionen med alla ofvannämde af dem uppkommande nya tjenstskyidigheter, voro 2:ne löner, hvardera af 450 Rdr, jomte ett arfvode af 266 Rdr 32 sk., anslagne å stat lör de lektionsämnen som pu tillhöra Lektorn i Geografien m. m. Vid nämde reglering ökades hvar och ens dåvarande lektorslön till 650 Rdr, utom de tvenne ifrågavarande, hvilka 1 stället sammanslogos till en, hvarjemte arfvodet nedsattes till 200 Rdr. Anledningen härtill var att nuvarande ivochafvaren hade i 3:ne år, med uppbärande blott af den ena lönen eller sin egen, bestridt alla till begge lönerna jemte arfvodet hörande tjenstbefattningar, emedan innehafvaren af de befattningar, som Ååttöljde den andra lönen och arfvodet. hindrades från deras bestridande af ålderdom och bräcklighet, men kunde likval, för att besättigas till full lön i pension, cj taga afsked, förrän han, efter de 3 årens förlopp, fyllt 70 år. Reglevingskomitcen tyckte sig derföre häraf kunna draga den slutsatsen, att då den välvillige tjenstevikarien redan så lång tid bestrvidt den ena tjenosten af idel välvilja för en enskilt person, kunde man gfven dermed fortfara af välvilja för det allmänna eller staten, synnerligen sedan hans, i likhet med de öfrige Lektorernas, lönevilkor nu blifvit ökade från 450 till 600 Rdr, och han dessutom möjligtvis kunde komma 1 åtnjutande af det med 66 Adr 32 sk. vederbörligen förkortade arfvodet. Kongl. Maj:t fann väl sedermera komitcens syllogismer mindre regelrätta, och tilldelade derföre i nåder innehafvaren af de sammanslagna befattnivgarna en personlig lönetillökning, men hvarvid staten likväl gjorde en årlig besparing af 266 Rdr 32 sk,, hvilken summa bort tillkomma, såvida en sammanslagning af lönerna tillika med förkortning af arfvodet ej ägt rum. — Emellertid var det denna förhöjning som förmådde mottagaren, eller den meranämde nuvarande äldste Lektorn vid Krigs-Akademien, att qvarstadna derstädes för att fortsätta redan påbörjade undervisningsarbeten, och hvilka — utan att beräkna den indirekta uppolfringen af en mera lönande tjenstebefattning i eklesiastik väg, som han tvifvelsutan, i fall en sådan blifvit af honom eftersökt, långt för detta kunnat erhålla — förorsakat hovom, af redan nämde skäl, en ganska betydlig direkt kostnad. — Ehuru Kongl. Komitcen för öfverseende af Rikets läroverk underdånigst och enhälligt tillstyrkt,