system som är och utan tvifvel skall, sedan det hun-
nit fullt utvecklas, erkännas såsom det enda rätta,
borde för statens egen skull ej längre förbises. Åt-
minstone är skäl för handen att ej låta dem som
börjat med utvecklingen, och som derföre måhända
mest intressera sig för dess fullbordan, stanna på
halfva vägen. Uppoffringarne för det allmänna
hafva sin gräns, dels i den enskilta oförmågan,
dels i enskilta skyldigheter. 600 BRdrs årlig
lön, äfven om dertill skulle med säkerhet
kunmna tilläggas den osäkra — arfvodesinkomsten
af 200 Rdr, är ej en summa hvaraf staten
bör begära mycken afgäld för allmänna ändamål.
Att med thy åtföljande skyldigheter mottaga så be-
skaffade arfvodea, som å:ne af de, hvilka för när-
varande finnas delade mellan Ecektorerna, är redan
i sig sjelf en stor uppoffring. Hvem utom en lektor
vid Krigs-Akademien skulle för Tvåhundrade Rdr (sgr.
200 Rdr) åtaga sig lektioner och examinationer i Fv-
sik, Astronomi och Sferisk Trigovometri? Eller
månne tj tjanstskyldigheterna, som häraf uppkom-
ma, skulle enligt vanlig heräkning kunna anses till
fullo utgöra en mans höfva? Lektorn i Historien
njuter visserligen en:störve arfvodesivkomst för lek-
tioner i ämnesskrifning och encyklopedi; men, mån-
ne ej allmänna och Svenska Historien för de lägre
klasserna fordrade sin egen män? Ge ej examina-
tioner och kursarbeten i detta ämne tillräckligt alt
syssla? Samma frågor kunde väl ock med lika skäl
göras i afseende på lektionen i Geografi samt all-
män och svensk språklära, till hvilken ej behöfde,
för att sysselsätta sin man, läggas å ena sidan arf-
vodeslektionen i Engelska språket, eller å den an-
dra de flerfaldiga läiroboksarbe en, jemte den all-
männa metodlära och läroboksplan, hvarmed lek-
torn i dessa ämnen sedan ling tid är sysselsatt.
För lekotrn i Geomelrien finnes intet arfvode och
Teologie Lektorn äger visserligen det lilla Solna pa-
storat säsom prebende, men deremot ugör hans
lektorslön blott 400 Rdr Banko.
Före sista regleringen af Krigs-Akademiens stat,
och före reorganisalionen med alla ofvannämde af
dem uppkommande nya tjenstskyidigheter, voro 2:ne
löner, hvardera af 450 Rdr, jomte ett arfvode af
266 Rdr 32 sk., anslagne å stat lör de lektionsäm-
nen som pu tillhöra Lektorn i Geografien m. m.
Vid nämde reglering ökades hvar och ens dåva-
rande lektorslön till 650 Rdr, utom de tvenne i-
frågavarande, hvilka 1 stället sammanslogos till en,
hvarjemte arfvodet nedsattes till 200 Rdr. Anled-
ningen härtill var att nuvarande ivochafvaren ha-
de i 3:ne år, med uppbärande blott af den ena lö-
nen eller sin egen, bestridt alla till begge lönerna
jemte arfvodet hörande tjenstbefattningar, emedan
innehafvaren af de befattningar, som Ååttöljde den
andra lönen och arfvodet. hindrades från deras be-
stridande af ålderdom och bräcklighet, men kunde
likval, för att besättigas till full lön i pension, cj
taga afsked, förrän han, efter de 3 årens förlopp,
fyllt 70 år. Reglevingskomitcen tyckte sig derfö-
re häraf kunna draga den slutsatsen, att då den
välvillige tjenstevikarien redan så lång tid bestrvidt
den ena tjenosten af idel välvilja för en enskilt per-
son, kunde man gfven dermed fortfara af välvilja
för det allmänna eller staten, synnerligen sedan
hans, i likhet med de öfrige Lektorernas, lönevil-
kor nu blifvit ökade från 450 till 600 Rdr, och
han dessutom möjligtvis kunde komma 1 åtnjutan-
de af det med 66 Adr 32 sk. vederbörligen för-
kortade arfvodet. Kongl. Maj:t fann väl sedermera
komitcens syllogismer mindre regelrätta, och till-
delade derföre i nåder innehafvaren af de samman-
slagna befattnivgarna en personlig lönetillökning,
men hvarvid staten likväl gjorde en årlig bespa-
ring af 266 Rdr 32 sk,, hvilken summa bort till-
komma, såvida en sammanslagning af lönerna tilli-
ka med förkortning af arfvodet ej ägt rum. — E-
mellertid var det denna förhöjning som förmådde
mottagaren, eller den meranämde nuvarande äldste
Lektorn vid Krigs-Akademien, att qvarstadna der-
städes för att fortsätta redan påbörjade undervis-
ningsarbeten, och hvilka — utan att beräkna den
indirekta uppolfringen af en mera lönande tjenste-
befattning i eklesiastik väg, som han tvifvelsutan, i
fall en sådan blifvit af honom eftersökt, långt för
detta kunnat erhålla — förorsakat hovom, af re-
dan nämde skäl, en ganska betydlig direkt kostnad.
— Ehuru Kongl. Komitcen för öfverseende af Ri-
kets läroverk underdånigst och enhälligt tillstyrkt,
